3 april 2016

Tryggare kan ingen vara

Det är inte klokt men nu har jag hört ett nytt argument för att bo på landet.
I veckan kom det.
I de urbana och tätbefolkade miljöerna är det troligare att en terrorattack sker - än i glesbefolkade rurala miljöer. Såklart. Det är tryggare att bo på landet helt enkelt. Som exempel gavs Vindeln där hen med denna profetia varit på besök. Tanken att det är obehagligt med stora folksamlingar, som till exempel på Friends Arena, finns ständigt där enligt hen. Jaha. Så var det uttalat. Glesbygden ger trygghet. Varför vill då huvuddelen av befolkningen till städerna?

http://www.dalademokraten.se/allmant/dalarna/bondernas-balplast-ar-en-okand-miljobov
Bild lånad här
.
.

3 kommentarer:

  1. Men alltså VILL alla till stan?? Jag läser några olika landsbygds-/återvändarbloggare som alla mer eller mindre (uttalat) känner att de kämpar mot en storstadsnorm. Jag trodde mer att det handlar om att folk vill/måste bo där jobben finns? (vilket är ett problem men inte ligger på det individuella planet) Så är det för min egen del iaf. Eller så är jag väl bara för feg för att lämna min och min mans fasta inkomst för att bli ensamföretagande veterinär på en landsbygd där knappt några djur finns kvar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Numera (sedan 2009) bor mer än hälften av jordens befolkning i städer. Även så här i landet. Alla vill inte dit men många. För utbildning (sen blir man kvar), för arbete, för kulturutbudet. Jag vill bo på landsbygden, ja. Men politiken här i landet gynnar stadsboende. Hela landet ska leva sägs det MEN ord och handling går stick i stäv med varandra. Man ska kunna bo i hela landet menar man i Norge. Och gör det på ett annat sätt än här trots topografin. Jfr norsk och svensk jordbrukspolitik från 30-talet och framåt!

      Den urbana normen har börjat häcklas. Det tog fart efter förra valet då man insåg att landet håller på att delas, klyvas. Jag följer den välskrivna och djupt analyserande bloggen "Härifrån" med stort intresse. Men ofta vill vi landsbygdsbor med akademisk utbildning bo nära en stad med rikt kulturutbud för att få "input, stimulans" och för att slippa pendla långväga. Jag ser stora problem för norrländskt glesbygdsboende. Vissa forskare anser att städerna ska vara tillväxtzoner och landsbygden betjäna stadsboende med matproduktion och rekreation. Det kommer inte att gå ihop här i "Norrland". Igenväxning blir en av följderna. Tyvärr. Här är man inte heller van att tala högljutt och protestera. I andra delar av landet med fler kulturella centrum (städer) och närmare mellan dem, är det annorlunda.

      Kul att du hittat hit, Anna! I Funbotrakten lärde jag känna sånglärkan för himla länge sedan. Den skönsången glömmer jag aldrig. Lärkan finns inte i min hembygd.

      Radera
  2. Och tack för en intressant, tankeväckande blogg!// Anna

    SvaraRadera

Tyck till om du vill...