Fäbodvallen

Min by har en fäbodvall några kilometer upp i skogen. Jag är en av delägarna i denna fäbodplats. Där finns inte några av ursprungshusen kvar men området är klassat som fornminne. De byggnader som finns där idag är ditflyttade eller uppförda på plats under sen tid. Men på laga skifteskartan finns fäbodvallen med hus inritade. Där fanns kokhus, mjölkbodar, ladugårdar...

Fotona på kossorna och geten är från en levande fäbod i Hälsingland som jag passerade nu i juli. Där köpte jag kärnat smör och messmör. Gott!

Kulturhistorien är väl inte det som värnas mest i byn idag precis. Men området har potential om man så säger. Det är ingen levande fäbod, bygdegårdsföreningen har nån´trivselkväll per år eller så. Fäbodplatsen är ett utflyktsmål för människor med bil och scoter. En skogsbilväg leder förbi sen 1984.

Att övernatta där i en stuga är att möta mörker, att uppleva mörker och verklig tystnad där endast naturens ljud hörs. Det är nå´t som blir ovanligare och allt svårare att få uppleva.


Platsen för fäbodstugorna har jag markerat med en ring på ett utsnitt av lagaskifteskartan. Fäbodvallens område är den triangel som omges av en streckad linje. I stort sett hela området syns ovan förutom spetsen ner till höger.

Hörnstens jalen är uppodlad mark i långsmala remsor ner till höger. Uppodlingen skedde i mitten av 1800-talet. Fäbodstigen passerar precis ovan dem. Mellan Hörnstens jalen och fäbodvallen ligger Fäbodberget. I norr, på andra sidan Fäbodbäcken, syns mer uppodlad mark som är den äldre av uppodlingarna. (jal = gärde = lägda = äng)

Byborna ordnade med mer odlingsbar mark nere i byn genom utdikning av en fjärd. Troligt är att fäbodlivet upphörde i samband med att byns marker ökade i och med detta.

Något som brukar påpekas är att Fäbodbäcken rinner mot norr, det är nolrônne vattne. Sån´t vatten hjälper mot det mesta!