Rödfärg, rödmylla

Rödfärg

Sedan vi byggt oss ett uthus med egna händer
Vilket skänker en fröjd som är större än diktens fröjd
Köpte vi Falu rödfärg i färdigkokt skick
i torra paket som vi blandade ut med vatten.
Vi rörde behändigt ihop en försvarlig pyts
av en ljuvlig nyans, mörk såsom kaffrers blod,
djup såsom Småland och tjock såsom havresoppa.
Och vi doppade sakta en droppande borste däri
och strök några drag på det vita behagliga träet.
O, aldrig var Rembrandt i skapandet så suverän,
aldrig var Giotto så stor eller Goya så mäktig.
Ty vi skapade icke som dessa en tavla på duk
utan vi kolorerade själva verkligheten.
Landskapet ändrade kynne, skogen och sjön
fick ny gestalt alltmedan vi borstade stugan.
Den står under himlens moln som en djupröd prick,
ett det mänskligas utropstecken bland björkar och vass
och fyller vår själ med sin hållbara svenska skönhet.

                                                              22 juli 1955

Alf Henriksson
Ur "Minsann. Vers från många år."
1976




Jag känner så väl igen mej i Alf Henrikssons dikt, det är bara att instämma i hänförelsen över egen jobbinsats och över röd slamfärg. Dikten skrevs 1955, året efter stod sommarstugan av masonite klar (övre bilden visar närbild på den läktade fasaden). Förra sommaren strök jag den med Falu ljus. (Fotot har jag som skärmsläckare, jag blir så rödglad av den.)

Lagår´n på nedre bilden blev nog inte målad före bostadshuset och morfars hus övergick från grå hyvlad brädarkitektur till rödfärgade fasader i början av 30-talet har jag fått berättat för mig. Någon gång senare antar jag att lagårn rödfärgades. Jag stryker väggarna i lagom portionsytor med Falu "normal".  Ska fortsätta rödfärgningen senare under semestern har jag tänkt. (Nu nuddar jag en frågeställning som dyker upp då bostadshusets fasader framöver ska ses över!)

Även i slamfärgskulörerna går det mode. På 60-talet mörknade nyansen och knutar samt fönster- och dörrfoder skulle vara svarta. Nu ska rödfärgen vara ljus som det sägs att den var på 1700-talet om man vill hänga med. Slamfärg utan linoljeförstärkning är det rätta inom byggnadsvården idag. Tillbehören ljusgrå och dörren gärna ockragul men så blir det icke här, jag behåller lagårdsportarna gröna...
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om rödfärg, rödmylla, slamfärg, Alf Henriksson, Minsann. Vers från många år, masonitfasad, brädfodring, lagård, sommarstuga