Men de här - de här ska vara kvar, de utomordentliga enkelbågarna med innanfönster. De är utformade med indelning som de ursprungliga fönstren på bottenvåningen en gång hade - sexdelade bågar med tvärpost och en genomgående spröjs nedanför. På både ytter- och innerbåge! Så såg även bottenvåningens fönster ut före 70-talet. Den typen av fönster var vanliga på de gamla sekelskifteshusen här. Det ser man mest på gamla fotografier eftersom inte så många finns kvar i verkligheten. Husen är rivna eller fönstren bytta.
Då innanfönstren tas bort på våren är det en underbar känslan, fågelkvitter och andra ljud hörs så väl trots att fönstret är stängt. Bara en tunn glashinna skiljer mej från den yttre verkligheten. På samma sätt blir det ombonat och lite akvariekänsla då de sätts in på hösten och fönsterlav eller vadd placeras mellan fönsterrutorna. I gamla hus följer man årstiderna på ett helt annat sätt än sentida. Jag gillar de där växlingarna.
Det är precis som det här med årstidsbunden mat. Måste man kunna äta jordgubbar året om? Var finns då smaksensationen då primörerna dyker upp? Jag som arbetar med kulturhistoriska byggnader måste ofta förklara för byggentreprenörer att kalkbruk kan man inte arbeta med då det är höst och vinter med frost och minusgrader. Idag ska klimatet inte påverka en byggprocess - och så kan det vara då moderna material som betong används. Men betong och cement använder man inte då man putsar eller putslagar ett byggnadsminne från 1700-talet. Så är det bara.
Allt alltid - är inte min slogan.
.
.
Här lät faktiskt min far sätta in nya fönster på 70-talet - men han var tack och lov så framsynt att han måttbeställde likadana fönster som de som redan fanns från ett litet snickeri i trakten. Tack för det!
SvaraRaderaFörträffligt tycker jag, Ninna!
SvaraRaderaInget slår gamla fönster i fönsterväg. Däremot är vi lite lata att plocka bort innanfönstren... men det blir ytterligare en extra härlig rumskänsla om man gör det.
SvaraRaderaGillar sista meningen, din "inte-slogan". :-)
Springorna i stenfoten till vår lagård, byggd 1890, är tätad med något som ser ut som cement. De senaste åren har tätningen vittrat sönder och håller på att trilla ut. Ska vi alltså täta med kalkbruk i stället?
SvaraRaderaLundagård - visst kan man låta innerfönstren sitta kvar året om - bara man inte SLÄNGER bort hela fönstret och byter ut det :-)
SvaraRaderaPentamom - har inget rakt svar. Portlandcement började tillverkas på 1800-talets mitt men spred sig inte genast till norra Sverige. Rent cementbruk = betong, ska du absolut inte använda. Kanske har kalkcementbruk (KC)använts vid senaste omfogningen av din lagård. Det är starkare än kalkbruk, spricker lättare och lämnar glipor där vatten tränger in. Kalkbruk är elastiskt.
Jag har samma situation i en annan av våra byggnader med granitsockel. Vi ska köra med kalkbruk. Inget av fogbruken är underhållsfria. Det finns inga underhållsfria material, bara några underhållsomöjliga - de måste alltså bytas helt och hållet då de tjänat ut.
Jag tycker det är svårt att svara då jag inte sett hur det ser ut :-)
@Ninna: Men i biblioteket är innanfönstren - av nån anledning - kvar...
SvaraRaderaSensationer ja... Nu söker man sensationerna annorstädes; i upplevelsebranschen. Den blomstrar... Nästan så man tror det är uträknat...
Är något visst med gamla fönster :) vilket härligt matminne du har, ha en fin vecka, 3 tanter
SvaraRadera