Mänskor som gått före

13 maj 2012

Kom & köp

Västra infarten till Vallen välkomnar! Du kör Riks13 och har passerat turistattraktionen Olofsfors järnbruk från 1700-talet och strax efteråt ridskolan och närmar dig den planfria korsningen med E4 och Botniabanan.
Där, på det som är gamla prästbole, Prästbordet, dvs svenska kyrkans mark, har man rakat av översta matjordslagret och sålt av.

Till början av 2000-talet var åkerarealen utarrenderad och sköttes av arrendatorn. Samme jordbrukare "arrenderade" min mark utan kostnad. Här är vi glada så länge lägdorna slås ;-/
Sådant här kommer vi att få se mer av i byarna. Själv minns jag första gången jag hörde namnet på den man som nu är ordförande i vår bysamfällighet - det var när han och hans svärfar på 70-talet hade kört ihop matjord i stora högar mitt i byn för att sälja av. Tillstånd behövs det??? I vår by skapar vi själva våra lagar. Välkommen hit!

PS Självklart ska man få handla med matjord men det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att schakta av och sälja. Sen tycker jag att Nordmalings kommun som gör mycket, om inte allt, för att få fler invånare att bosätta sig i kommunen (gratis tomter, förespegling om havsnära boende och nära till naturen) bör tänka till om hur man som boende eller besökare når samhället - vad ser man, vilken sorts människor vill man locka hit, hur uppfattas kommunen av det man möter. Blir man stolt, glad eller tappar man tilltron. Det är känt att det är första anblicken av det man möts av då man kommer som besökare till okända, är viktigt. Detsamma gäller infarten till ett samhälle eller stad eller by med för den delen.

Som jämförelse har jag Mellansverige. Det är oerhört intressant och lätt att jämföra då skillnaderna i så många avseenden är väldigt stora. Mycket ofta till de sydligare nejdernas fördel :-)

.
.

3 kommentarer:

  1. Jag har cyklat förbi där ganska ofta den senaste tiden och har funderat på vad man egentligen har gjort. Matjord vad vad jag också tänkte. Det ser verkligen illa ut.

    I lördags blev jag visad några odlingslotter som arbetarna i Olofsfors bruk använde. Där hade varit bland annat potatisland och de brukades fram till inte alls så längesedan. Man kunde fortfarande se bäddarna och potatisfårorna. Där fanns fantastisk lucker svart sandblandad jord på väg att helt växa igen med sly. Det var inte heller någon vacker syn.

    SvaraRadera
  2. Tillgång och efterfrågan! Det är väl klart att jorden också skall vara en vara bland andra på marknaden?

    Så mycket kortsiktigt dumt.

    SvaraRadera
  3. Daniel, hoppas du kan göra gott för Olofsfors bruk och kommunens turistnäring. Får du de beslutsmässiga att förstå att sly inte hör ihop med en kulturhistorisk plats är det gott så!

    SvaraRadera

Tyck till om du vill...