Det är min morfars bror Adrian, Klara och Johan Olofs yngste son, född 1886, med sin hustru Elsa och barnen. Jag förmodar att det är Helge född 1916, Siri, Lilly och Betty som finns med på fotot. Johan, den yngste, som föddes 1924 är inte med så antagligen kan fotot dateras till tiden före -24. Hybert Öberg, som sitter längst till höger, besöker familjen för en kaffetår. Så även fotografen som lämnat sin sittplats till vänster.
Detta utspelar sig dära Halla, alldeles intill gammvägen, Kustlandsvägen. Några år efter att alla lät sig avbildas dog Elsa i barnsäng. Det var i mars 1927 enligt mina noteringar och hon var endast 29 år gammal. Adrian höll på förgås av sorg.
Elsa kom som liten som fosterbarn till Kalle Käck med hustru ôppa Knösen. Hon var född i byn Högen i Grundsunda, Västernorrland. Adrian och Elsas förstfödde var sonen Hans som föddes 1915. Han föddes utom äktenskapet och adopterades bort till samma familj där Elsa varit fosterbarn. I födelseboken står inte Adrian namngiven som fader trots att det var känt och trots att sonen Hans fick namnet Adrian i andranamn. Detta var något som säkerligen satte sina spår livet genom.
Huset på fotot är rivet sedan länge. Det kan ha varit så att den gamla fina parstugan med 1 1/2 våningar revs för att Adrian ville glömma det liv som varit och som så abrupt tog slut. Den byggnad som revs var den gamla "västerbottensgården", langka´kesen, långkatekesen, som morfar växte upp i. Klara och Johan Olof hade två hemman och på 1890-talet flyttade de till den här gården dära Halla och lät äldste sonen Johan, född 1872, ta över gården där man tidigare bott. Den gård som tillhört Jacob Isacsson och hans hustru Ulrika Christiansdotter och senare deras dotter, a´Smör-Ulla, Ulrika Jacobsdotter som återkommer här på bloggen med jämna mellanrum.
Adrian annonserade efter en hushållerska som skulle hjälpa honom med hemmet och de fem barnen. Hilma från Bjensjö svarade. Som så ofta i sådana sammanhang gifte sig Adrian så småningom med Hilma. De fick två döttrar, födda 1934 och 1936. Kanske var det Hilma som ville ha ett nytt "modernt" bostadshus så det gamla timmerhuset revs och ett nytt stod klart 1934.
New York ca 1912. Vilka år Hybert bodde i Amerika har jag inte koll på. Om han redan hade sett den här vyn då han satt på verandan är alltså osäkert.
Edit: Hybert Öberg emigrerade 1918 och återvände för att stanna i hembyn 1932.
Edit: Hybert Öberg emigrerade 1918 och återvände för att stanna i hembyn 1932.
Hybert, som är på besök, kom från en familj längre söderut i byn. Föräldrarna var Jacob Öberg och Karolina Holmgren. Han var en av många syskon och emigrerade till Amerikat men han återkom efter några år borta i staterna. Jag minns honom och hans lilla fina stuga som var målad i en ovanlig ljust grön kulör. Så olik de byggnader han torde ha sett "over there".
.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om västerbottenshus, parstuga, farstukvist, emigration, Amerika, svensk landsbygd
Fin beskrivning av farfarsfar och mors öde, jag har alltid tyckt om den där bilden. Hoppas att du har en fin sommar!
SvaraRadera/Josefin
Ja, de ser ut att ha det så bra och hux flux kommer otäcka döden. Jag vet inte vem som var fotograf, kanske kan du berätta det då vi ses någon gång! Lev och må!
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaHar själv detta foto som jag ofta tittat på, ser så trevligt ut med kaffe och bullar. Ett tragiskt öde, men kanske inte så ovanligt på den tiden.
Faster Lilly berättade för mig att hon och Siri insjuknade i TBC och skickades till sanatoriet i Hällnäs. Lilly var där i över 3år, därför hon hade ingen mamma. Lilly sa att farfar Adrian var mycket snäll med barnen, han besökte henne på sanatoriet och hon fick karameller. Ja, farfar måste ha haft det svårt, att bli ensam med fem barn. Sommarhälsningar från Susanne
Hej Susanne, tack för denna info. Livet kan vara hårt, ensam 5-barnspappa, ensam i tre år som barn på ett stort sanatorium.
SvaraRaderaOch idag väljer vi ensamhet med hjälp av alla tekniska prylar ;-)