Byns vackraste

Detta är enligt mig byns vackraste bostadshus.

 

Entréfasaden är lättast att komma åt att fotografera på avstånd då björklöven är borta, här stod jag på Riks13. Ytterdörren är bytt men det är väl det enda som förändrats. Jo, spåntaket har någon gång bytts till pannplåt (ni vet, ett av mina favoritmaterial, att det är rostigt stör mig inte mycket). Se farstukvistens och den täckta balkongens sågade utsmyckningar och de stilrena räckena. Allt målat i samma kulör som sig bör.

Brunnen med överbyggnad finns kvar i funktion även om den inte behövs då vatten är indraget i huset numera. Därborta ser ni min lagård - jag har en fin utsikt hit mot byns vackraste!

Spana in detaljerna! Stuprör med skarpa vinklar, plåtslageri då det är som bäst hantverk. Dagens plastbelagda stuprör har böjar som spagetti, oprecisa industriellt framställda utan hantverket som finns i de här vackra med skarpa falsar. Tyvärr har hängrännan bytts ut till en svart plastbelagd sak men de syns inte alltför väl. Det är sådant man hittar i byggvaruhandelns bästsäljande sortiment.

Titta så omtänksamt panelen slutar upp mot takfoten - var mer i byn hittar ni detta? Just det!

Titta på vindskivan med den stiliga avslutningen. Så befriande att slippa dagens tvärt avskurna vindskivor hämtade direkt på brädgården.

Fönstren är av typen sidohängda med två lufter, spröjsade med tre rutor vardera. Innanfönster ger ett behagligt inneklimat på vintern. (Återkommer till fönstren då uppkopplingen blir bättre.)

Det är så mycket som ger det kulturhistoriska värdet på den här gården: färgtyp, kulörer, stuprör, fönster, det ojämna fönsterglaset, segmentformat fönsteröverstycken, lunettefönster på gavlarna, panel, panelslut, obehandlad grov betong gjuten mot sågade bräder, den för byggtiden typiska källarnergången utifrån, panelfris mot tak på samtliga fasader.

Ett av fönstren är stort - affär skulle det bli var tanken som inte kunde genomföras. Då centralt placerat vid gammvägen, Kustlandsvägen (Riks13 fanns inte vid byggtiden. Tomten består endast av ytan där bostadshus och uthus står, det är ingen bondgård.

 

I byn känner jag endast till detta hus med den här vackra "tårtpappersavslutningen" längst ner på panelen. Två till har jag sett i grannbyarna men de byggnaderna är inte lika välbevarade i stort. Ah, jag har mer att skriva om detta men datoruppkopplingen kinkar och jag ska resa in till sta´n. Huset är en pärla enligt mitt sätt att se men så skört, så lätt att förstöra vid en "ombyggnad". Fönstren på sydgaveln är redan åtgångna men det är inte omöjligt att återställa fönsterfoder och kulörer. Bostadshus och uthus finns medtagna i Inventeringar av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer inom Nordmalings kommun. Inventeringarna utfördes av Västerbottens museum 1985 och 1990.