Frustration

Vi i Nätverket insåg att Robert (se förra inlägget) kände en stor frustration över händelserna i samband med vindkraftsprojektet på Gabrielsberget. Från sin horisont i Umeå såg han överklaganden mot en slalombacke lämnas in.

Det han gjorde var att skriva insändare, men inte i eget namn, som lämnades till Västerbottens Kuriren av kusinens sambo.

För att en utomstående ska förstå insändaren, måste det förklaras att både vindkraftsbolaget Svevind och det företag som projekterade vindkraftindustrin samt naturvårdsföretaget som gjorde miljökonsekvensbeskrivningen alla tre hade sina kontor i byn Tavelsjö utanför Umeå vid den tidpunkten. Tavelsjö  är en by med levande landsbygd som attraherar intellektuella umebor, till stor del inflyttade till länet, allt sedan universitetet grundades på 1960-talet. Akademiker, som i de flesta fall ville skapa sin egen historia genom att bosätta sig i ett gammalt timmerhus. Sådana tendenser som uppstår kring städer med akademisk karaktär, t ex universitets- och residensstäder. Det är en lite annan föreställningsvärld än vad som gäller i små norrländska orter eller städer med arbetarbakgrund, dvs. de socioekonomiska förutsättningarna är mycket olika.

Robert var frustrerad men kunde inget göra annat än skriva en insändare. Jag förstår hans frustration över att se sin hembygds naturvärden gå om intet.
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om vindkraft, akademiker, residensstad, universitetsstad, frustration, exploatering, överklagande