Den första gången jag åt svamp plockad hemmavid var en högsommardag under slåttannan. Det var juli månad och rätt som det var hittade pappa ett antal vita bollar bland det slagna gräset då vi höll på att hässja. Han tog upp dem och senare ställde han sig i köket och skar dem i skivor varefter han stekte dem i smör i stekpannan och bjöd slåttannsfolket.
Detta var något nytt för mej:
- att pappa ställde sig vid spisen för att fixa mat.
- att äta svamp.
Smaken var väldigt annorlunda och den tilltalade mig.
Röksvamp var ju annars något mörkbrunt i bollform som vi barn trampade på för att "röken" skulle välla ut. Det var jättekul! men vi hade även hört att om röken, sporerna, nuddade huden kunde man få vårtor. Så lite försiktiga var vi allt ;-)
Aldrig att jag minns att familjen gick ut i skogen för att plocka svamp om hösten. Nej, det var blåbär eller lingon som plockades. Eller hjortron. Svamp - det var för korna ;-) För stadsbor och andra samhällsgrupper gällde något annat.
.
.
De vita bollarna är goda. Svamp ÄR gott! Jag har plockat svamp några gånger i mitt liv, ätit den - och överlevt. :)
SvaraRaderaMin familj plockade aldrig svamp, vad jag kan minnas. Däremot massor av lingon och så en något mindre mängd blåbär. Lingonsylt var favoritsylten hos oss. Mamma gjorde även lingondricka, gelé och vattlingon. Läskande gott!
Oj, kan man äta röksvamp? Det var nytt för mig.
SvaraRaderaVi barn hade för oss att om man fick röken i ögonen kunde man bli blind. Det var snäppet värre än att få vårtor.
Blind, ojojoj...
RaderaJag brukar ha små bruna rökiga svampar i adventsljusstaken vissa år. Jättefina tycker jag men inte goda då.
Ja, röksvamp är gott men de ska vara vita helt igenom när man plockar dem. PJ, de är goda.
SvaraRaderaVattlingon gjorde även min mamma, något hon hade med sig från sin barndom.
Barndomsupplevelser sitter djupt hos människan. Jag är lycklig för att mina var glada.
Kommer från södra lappmarken och har alltid tyckt att det är märkligt att vi inte plockat svamp annat än murklor. Pappa som åt "allt" var inte så pigg på svamp, eller soppen som han sa med eftertryck. Annars tog man ju tillvara på de mesta. Anna Lena
SvaraRaderaSå var det nog hos många på landet, åtminstone i norra Sverige. Jag började plocka svamp först sedan jag flyttat till stan. Svamp har inget egentligt näringsvärde om jag fattat rätt men väl utmärkt som smakgivare. I Finland sägs man vara ännu duktigare på att ta vara på svamp än vi i Sv. Det sägs kunna bero på historien med så mycket mer krig och elände jämfört med oss. Man hade behov att ta till vara på allt naturen gav.
Radera(I bloggen vill jag visa på hur livet levdes förr i en enkel bondby i norra Sverige, med de värderingar som många hade för 50 år sen. Just detta att det var ovanligt att plocka svamp är sådant fakta. Blir jätteglad då jag får bekräftelse att fler hade de här åsikterna om svamp. Tack Anna-Lena!)
Har aldrig plockat röksvamp men det lär ju vara goda om man tar dem innan de börjar sas röka.
SvaraRaderaNytt för mig om röksvampen! Vilken upplevelse att din far lagade maten. I min hembygd i södra Norge åt en inte svamp alls - vill minnas det var en" stadsmässig nymodighet och farlig till och med" ... :)
SvaraRaderaJo det var ovanligt med pappa vid spisen på 60-talet.
RaderaSom du skriver var detta med att plocka och äta svamp en skillnad mellan stad och land. Intressant att få höra om norska förhållanden!