Vissa rykten brukar ha sanningshalt. Kanske är det endast jag som tycker att det är "skalitt" om den habila, rena funktionella 60-talsbyggnaden rivs. Kanske tycker de flesta att en parkering blir mer storstadsmässig och ger en kick åt samhället. Kyrkovallens centrum är till stor del förändrat under 70-talet, kanske är nästa rivningsvåg på gång...
Här framför Konsumentrén finns några p-platser. Många fler finns på de två andra sidorna.
Wäringstams - med sin neonskylt - är långt vackrare än en asfalterad parkeringsplats. Är det bara jag som tycker det tro? Wäringstams har det mesta ;-) Dessutom finns få neonskyltar kvar i Nordmaling. Svenska Handelsbankens blå fribokstäver finns kvar, Näslunds konditoris neonskylt är paj och det verkar inte som ägarna är intresserad av att hålla denna intakt. Blomsteraffärens skylt är borta. Finns någon fler dära Vall´n? Neonskyltar är populära på andra ställen, se HÄR om storstadsneon och tävlingar som anordnas.
Mitt emot Coop Konsum ligger det som förut var Häggströms kiosk med trista ljuslådor som lyses upp av lysrör inuti, långt från stiliga neonskyltat. Ni vet en sådan där liten kiosk som man stod utanför och handlade från genom en lucka. Så småningom byggdes den till och blev en kiosk man gick in i för att köpa godis, glass, "röka", tidningar mm. Sedan några år tillbaka har en uteplats byggts och numera kallas det restaurang och pizzeria. Med fullständiga rättigheter. Jajamensan. Lite otroligt är allt det enligt mitt sätt att se. Vallens enda alkoholserverande "restaurang". Den i omgångar tillbyggda lokalen tycker jag inte är vacker.
Klockstapeln skymtar långt där bakom, den vackraste äldre byggnadsverket i hela Nordmaling. Den är skyddad enligt kulturmiljölagen så den rivs inte hur som helst vill jag tro. Det är på grund av den och 1400-talskyrkan som en skylt med "kringla" finns vid E4, en sevärdhet.
Det här är således något av Nordmalings centrum. Inte märkvärdigt på något sätt, en glesbygdskommuns största tätort. Idag är invånarantalet i kommunen 7000, 3000 färre än då jag var barn. Det är inte så värst många så man har inte råd att tappa ytterligare.
Här inne i det detaljplanelagda samhället måste kommunen ge rivningstillstånd eller bygglov för att man ska få riva respektive bygga. Tillåt inte rivning av Wäringstams byggnad för en parkeringsplats om sådana planer finns. Det utarmar. Fram för mer skönhet och kultur! Det attraherar människor att flytta hit.
Klockstapeln skymtar långt där bakom, den vackraste äldre byggnadsverket i hela Nordmaling. Den är skyddad enligt kulturmiljölagen så den rivs inte hur som helst vill jag tro. Det är på grund av den och 1400-talskyrkan som en skylt med "kringla" finns vid E4, en sevärdhet.
Det här är således något av Nordmalings centrum. Inte märkvärdigt på något sätt, en glesbygdskommuns största tätort. Idag är invånarantalet i kommunen 7000, 3000 färre än då jag var barn. Det är inte så värst många så man har inte råd att tappa ytterligare.
Här inne i det detaljplanelagda samhället måste kommunen ge rivningstillstånd eller bygglov för att man ska få riva respektive bygga. Tillåt inte rivning av Wäringstams byggnad för en parkeringsplats om sådana planer finns. Det utarmar. Fram för mer skönhet och kultur! Det attraherar människor att flytta hit.
.
. vll ja
. vll ja
Jag har länge läst din blogg med stort intresse men aldrig kommit mig för att kommentera, förrän nu. Precis som du är jag utflyttad akademiker (jobbar med kulturhistoria i huvudstaden), men åker då och då hem för att hälsa på familjen.
SvaraRaderaVäl hemma tar jag ofta en riktig långpromenad för att titta till mina favorithus i trakten. Förvånas alltför ofta av de många ovarsamma om- och tillbyggnader som görs. Troligtvis finns en välvilja i att modernisera, men vidare tankar på materialval eller kring husets stil, omgivning och historia finns inte. Prislappen och utbudet på byggvaruhusen styr i alltför hög grad.
Bland annat har jag förfasats över att det gamla sjukhemmets (Utåkersvägen i Levar) fantastiska funkisentré har ändrats totalt. Den mjukt svängda skiffertrappen har ersatts med en kantig trapp i tryckimpregnerat virke. Ledstängerna används numera som blomlådor. Det vackra sekelskifteshuset i Levar med eternitfasad bytte ägare för ett par år sedan varpå 40-talsköket direkt slängdes ut, originalfönstren byttes mot underhållsfria dito med löstagbart aluminiumspröjs och eterniten täcktes med liggande panel. De gamla fönstren återanvändes till ett växthus/orangeri på tomten. Ett i två färger putsat hus från 50-talet dära Vall'n bytte även det ägare för ett tag sedan. Originaltrappen byttes ut och den vaniljgula putsen vid entrén målades vit.
Jag skulle kunna fortsätta länge med exempel på förvanskningar som gjorts de senaste åren, men nöjer mig med att, precis som du, konstatera att en rivning av Wäringstamshuset till förmån för parkering inte alls skulle öka en eventuell inflyttning till orten och kommunen. Jag håller helt med om att det istället behövs bra skola och omsorg, ett estetiskt tilltalande samhälle, kultur och ett gott företagsklimat. Tyvärr inser nog många av Nordmalingsborna inte detta och tror att det inte finns någon värdefull kulturhistoria i bygden.
Fortsätt skriva som du gör. Det är fler som tycker som du!
Mvh, Maria
Okända Maria! Jag blir glansig i ögonen av att läsa din kommentar.
RaderaÖver att glesbygden och småorterna detroniserar sig själva genom att medvetet, men utan att förstå, förstöra kvalitéer. Både detaljer och helhet.
Och över att det finns fler som tycker som jag och bryr sig om hembygdskommunen. Är det bara vi utflyttade som ser??? Det du beskriver hade med enkla medel kunnat undvikas, ofta även till en mer modest kostnad. Förr försökte "staten" folkbilda. För det är information och bildning som krävs anser jag, inte nödvändigtvis utbildning.
Tack för uppmuntran - jag får lust att ta med din kommentar i ett inlägg annars är det många som missar att läsa den. (Jag vet att kommuninvånare läser utan att kommentera.)
Tack för ditt fina svar!
RaderaJag tror absolut att det finns eldsjälar i kommunen som ser möjligheter i att bevara och lyfta fram kulturvärden på olika sätt. Att Olofsfors Bruk fick utmärkelsen Årets industriminne är ju ett utmärkt exempel på det. Sedan ligger Jante fortfarande som ett blött täcke över många människor i vår hembygd, och med det tron på att den lokala berättelsen eller historien inte är viktig och värdefull.
Jag tror bestämt att jag vid nästa besök där hemma ska gå in på Näslunds konditori och berömma deras vackra neonskylt!
Maria
Ja, det finns eldsjälar för kulturen i vår hemkommun, det vet jag att det gör. Och jag vet att lst och länsmuseet gör insatser.
SvaraRaderaAtt Olofsfors bruk fick utmärkelsen Årets industriminne 2014 var gott. Men där går länsstyrelsen in med medel (någonstans på lst hemsida läste jag tidigare att det var det enskilda objekt i AC som tilldelats mest medel).
Jag vill få det ner på individnivå: att få enskilda människor att bevara sin egen miljö (t ex byggnader, gårdstun, växter) bevaras är svårare, där krävs info och upplysning/folkbildning om resultat ska synas - såvida det inte är en miljö i en eldsjäls ägo det handlar om :-) Annars blir det enbart enskilda platser i landskapet som är kulturhistoriskt värdefulla.
Jag inser även att hembygdsforskare/släktforskare inte alltid drar paralleller mellan sin forskning och den fysiska verkligheten i form av äldre hus, interiörer och inventarier som tillhört anfäderna. Föremål och byggnader är gamla och påminner om ett liv man inte vill leva längre och därför säljs eller slängs de. Precis som du skriver: "att den lokala berättelsen eller historien inte anses viktig och värdefull."
Ett synsätt tvärt emot vårt :-)
Har du sett att jag skrivit om Näslunds konditoris fina neonskylt?
http://morfarshus.blogspot.se/2009/10/tegar.html
Jag har också hört något om att OF Bruk idag tilldelats mest medel av lst i Västerbotten. Det jag syftade på var att stiftelsen alltsedan den startade i slutet av 70-talet (om jag inte minns helt fel) har drivits av eldsjälar som gått emot strömmen och sett ett värde i en miljö som de flesta andra inte längre vill kännas vid. Idag är ju Olofsfors Bruk ett av Västerbottens största kulturturistiska besöksmål, vilket nog är tack vare både hårt arbete och tillskott av medel från olika håll.
RaderaMen jag håller absolut med dig om vikten av att gemene man(kvinna) inser värdet i sin/ortens/omgivningens historia. Det är liksom där det börjar någonstans. I det väldigt individualistiska samhälle vi lever idag verkar alla vilja "sätta sin egen prägel" på boendet. Alla inredningstidningar är fulla av till synes lyckliga medelklasspar som velat "återställa huset i den vita, lantliga sekelskiftesstilen, men med en modern komfort". Det är klart att människor blir inspirerade till att också kunna leva så enkelt och lyckligt varpå de sätter kofoten i originalköket och häller ut litervis med vit färg på golv, väggar och tak.
- Nä, fram för folkbildning!
I gruppen Nordmalings-bilder på Facebook har jag sett ett stort intresse för bygdens historia i kommentarerna som följer de upplagda bilderna. Men precis som du skriver finns nog inte alltid parallellerna mellan minnen, berättelser och den fysiska miljön/föremålen/interiörerna. Rekommenderar dig att gå med i gruppen om du har FB! :)
Trevlig helg!
Maria
Att vi i grunden tycker lika står klart.
Radera70-talet var det årtionde då få uppmärksammade byggnadsvård. En slags start här i landet var Europeiska byggnadsvårdsåret 1975, samma år som jag flyttade från länet.
Även tre av Vallstugorna inne i N-ling blev renoverade och står därmed kvar vilket jag uppskattar.
Gruppen Nordmalingsbilder kände jag inte till. Tack för tips och ha själv en skön helg!