31 januari 2014

Tadam... kulturhuvudstad för ett år!


.


Kulturministern inviger Umeå - Europas kulturhuvudstad 2014

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth reser lördagen den 1 februari till Umeå som är Europas kulturhuvudstad 2014. Ministern kommer bland annat att tala på invigningsceremonin Burning Snow.

Söndagen den 2 februari inviger kulturministern utställningen Resenärens blick på Västerbottens museum.
Tid och platsLördag 1 februari
11.30-13.00 Presentation av Konstnärligt Campus med visning av Bildmuseet och Arkitekturhögskolan. Presentationen hålls av bland andra Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet.
Adress: Östra Strandgatan 30
14.00-15.00 Guidad promenad i centrala Umeå. Visning av bland annat Kulturverket och Stadsbiblioteket.
Adress: Promenaden börjar och slutar vid Stadsbiblioteket, Rådhusesplanaden 16 A
17.00-18.00 Burning Snow – officiell invigningsceremoni med tal och föreställning.
Adress: Västra Strandgatan
Söndag 2 februari
10.00-11.30 Besök på gitarrmuseet Guitars – the Museum.
Adress: Vasagatan 18-20
14.00-15.00 Invigning av utställningen Resenärens blick på Västerbottens museum.
Adress: Gammlia, Elisabeths väg 3
Media är välkomna att delta. Föranmälan till pressekreteraren uppskattas.

************************************

Det kom ett mejl. Nu kör detta kulturhuvudstadsår igång. En del samisk kultur är utlovad, alla åtta årstider ska avnjutas. Det var med hjälp av den samiska kulturen Umeå vann svenska uttagningsfinalen gentemot Lund. Förutom Umeå är också Rīga Europeiska Unionens kulturhuvudstad i år 2014.
Leve kulturen - (med eller utan EU)!
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

30 januari 2014

Informationsblad

När så stora insatser sattes in från vindkraftsbolag och myndigheter för att trumma igenom projektet tog Nätverket itu med att söka ekonomiskt bidrag för att kunna ge annan information till kommuninvånarna.
https://lh6.googleusercontent.com/-YGAoqmVEJRU/UufgpFZa57I/AAAAAAAAIxs/Hc5NHbRriI0/s800/B%25C3%25B6n%2520om%2520ekonomisk%2520hj%25C3%25A4lp.jpg 
Klicka på bilden för förstoring

Det här sakliga informationsbladet blev resultatet:

http://lagring.files.wordpress.com/2013/12/flygblad.pdf
Klicka på bilden för förstoring

Med i nätverket fanns Marcus, vars mor arbetade på Posten dära Vall´n. Hon hjälpte till så att utskicket delades ut i postlådorna. Men Nätverket drev en ojämn kamp mot vindkraftsföretaget och myndigheterna. För att avstyra ett sådant här projekt krävs stora ekonomiska resurser. Dessa summor fanns naturligtvis inte.

Att det politiska spelet var igång sedan länge var vi medvetna om. Att journalister i små kommuner har svårt att skriva om vissa frågor då man "sitter i knäna" på styrande politiker är ingen nyhet. Det är ett minst lika stort problem i landsortspressen som i de stora drakarna. Men flera försök gjordes från nätverket att påverka pressen. Det är hur som helst intressant att så här i efterhand gå igenom alla dessa mejl som flugit genom rymden.
.
.

27 januari 2014

Möte och media

Jag går vidare med en del "highlights" i den vindkraftsprocess som pågått här.

Kommunen hade detaljplanen för vindkraftsområdet utställd den 1-22 december 2003. Detta kände man sig på grund av opinionen tvingad att förlänga två gånger. Utställningstiden förlängdes från den 22 dec 2003 till den 12 feb 2004 och slutligen till den 26 feb 2004. Påtryckningar fanns bland befolkningen att hålla ett informationsmöte om vindkraftsfrågan. Kommunens vindkraftpolicy ställer fler frågor än svar.

Den 20 februari 2004 hölls ett möte i samlingslokalen Oasen dära Vall´n. Jag fick berättat för mig hur det gick till av flera som varit närvarande. Själv befann jag mig miltals därifrån.

Från branschföreningen Svensk Vindenergi poppade vd:n Gunnar Fredriksson upp som icke insatt i projektet men med god lobbyism. I övrigt projektörer och en fristående akustiker.

En sak som togs med en klackspark av vindkraftsföretaget på Oasen-mötet var då en åhörare konstaterade att de 40 kraftverken var placerade på fel berg på det översiktliga fotomontaget från Rödviken, Nordmaling. Samtliga kraftverk hade placerats på Storrisberget, 10 km för långt norrut. Att placera de 40 kraftverken fel kändes för de vars hembygd "drabbas" av projektet som mycket oprofessionellt, en projektör som inte var att lita på. Ett sådant här möte hade inte gått att genomföra på detta vis i huvudstaden.
http://lagring.files.wordpress.com/2013/12/vindkraftsmc3b6te-oasen-2004.jpg
Klicka för större bild.

Efter detta möte fick jag för första gången höra om den metod som La Famiglia har för att skrämma människor i byn till tystnad. Det gäller unga så väl som äldre. Jag fick ett sms (textmeddelande) av Anna, då 26, där hon kort berättade att R, född -32, hade ringt, vilka frågor han ställt och att samtalet varit mycket obehagligt. Hon avslutade med att skriva "Om han ringer, bit ifrån!"

Genom att skrämma människor i byn, sina grannar, skapar La Famiglia handlingsfrihet till egen absoluta fördel. Det är elakt och inget att ta efter om man söker samarbete och önskar att var människa ska få komma till tals, få säga sin åsikt och i samförstånd komma fram till en kompromiss i frågor som rör samtliga boende och hemmansägare i byn.  Det vill säga demokrati. La Famiglias beteende är inget mindre än diktatoriskt.

Det var också någon gång i den vevan som jag fick höra om ett hur en person hade slutat hälsa på sin kusin. Båda var då ledamöter i byastyrelsen, sekreteraren var för vindkraftsprojektet då han fick ekonomiska fördelar av det hela, kassören var emot med tanke på påverkan på byn. Den som drevs av ekonomiska intressen var den som bröt kontakten och den andre blev med tiden mobbad ut ur styrelsen. Jag skulle vilja påstå att han är byns modigaste och självständigaste man.

Mer att läsa: När vänner blir ovänner.
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

23 januari 2014

Jag är lapp och jag har mina renar

Rockande samen, dvs Sven-Gösta Jonsson, har avlidit läste jag den 18 december 2013 i morgontidningen.

Vid foten av fjället, hans signaturmelodi, förknippar jag med en sommar på tidigt 60-tal då jag och två kamtater bodde några dagar i vår sommarstuga. Då svängde det :-)  Skivspelaren som någon måste ha haft med sig, gick varm med vinylskivan roterande. Det var roligt var att han sjöng om norra delen av landet. Och musik som passade oss :-)



Det var decennier innan konflikten om renbetet körde igång, innan storskalig skogsavverkning begynte här.
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

20 januari 2014

I månens sken

"En av aktiviteterna på Nätra Fjällskog är månskensturerna. Du skidar från startstugan vi H-sjön, ledd av marschaller och fullmånens sken, upp till fäbodvallarna. En riktig höjdare!
Friluftsområdet har ledförbindelser med två andra leder."

Så marknadsför man sin bygd strax söder om Ö-vik. Visst är det ett härligt initiativ!? Vilken vilja, vilket samarbete det måste ligga bakom. Dessa ångermanlänningar! Att nyttja vinter, mörker, levande ljus till något positivt... Inga motorljud, ingen brådska... månsken kan ge väldigt vackra tankar om det förunnas en.
Bild lånad från nätet.
Den där skidturen i Nätra Fjällskog måste ju vara lika stämningsfull som att, under besök i Granada, strosa omkring i Alhambra och Generalife i månsken. Jag trodde inte att man i ett solvarmt land skulle ordna så fina och känsliga möjligheter till besök i ett världsarv, så förutfattad mening hade jag om spanjorer då. Men där var öppet vissa kvällar och nätter till skenet från månen. Mycket låga ljuspollare spred sitt ljus enbart neråt så man såg var man satte fötterna och därmed omintetgjordes icke möjligheten att uppleva Alhambra i månljus utan störande bländsken. Ett minne jag bevarar djupt i själen från sommaren 1986 och den moriska arkitekturskatten i Andalusien.

Det gäller att inte begränsa sig för att kunna se sin hembygd med nyfikenhetens ögon.
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

19 januari 2014

Vardagspärlor

Det är en konst, ett levnadssätt, att se glädjen i det lilla. Jag blev så glad över ett julbrev från en kollega i Finland med ett par akvareller, goda tankar, att jag blev ihågkommen, för gott samarbete vi haft och för provbiten på den handtryckta och mycket vackra tapeten. Tänk om den skulle kunna komma till användning i något av mina projekt.
Finfin tapet
 
Någon, som jag inte känner, har uttryckt glädjen i det vardagliga så här. Därmed inte sagt att man ska "sopa alla problem under mattan". Förträngning och flykt är inte detsamma som problemlösning. Men visst är det bra att vända på perspektiven emellanåt:

Jag är tacksam......

....för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han hemma och inte ute på gatorna.

....för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb.

... För att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.

....för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.

... För att gräsmattan behöver klippas ,fönster tvättas och hängrännor som måste rensas, jag har ett eget hem.

...för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen.

... För alla klagomål på politiker för det, betyder att vi har fri yttranderätt.

... För att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil.

... För min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt.

... För kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra.

... För tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig.

... För trötthet och värkande muskler i slutet av dagen - jag har kunnat arbeta hårt. .

... För väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever.
.
.

16 januari 2014

Lagad och vårdad :-)

Det här var ju kul. Här kommer en härligt positiv nyhet.
Milstolpen jag bloggade om som jag hittade fallen och delad i två delar har kommit upp efter lagning och målning. Kulturen segrade trots allt! Det är så lätt att kulturhistoriska minnen lämnas, sätts åt sidan, och därmed upphör att existera pö om pö.
Så här såg den ut då jag fotade en disig dag i början av januari. Det blir nog bra vad det lider.
Tyvärr blev den så nyplacerad vid anläggningen av Riks13 på 40-talet att den hamnat i en sänka. På sommaren växer rallarrosor och gräs så högt omkring den att den inte syns då man snabbt passerar i bil. Det får vi hoppas sköts på ett bra sätt årligen framöver.
Här syns lagningen med stödjärn på baksidan. Att detta kom till stånd förstår jag att Nordmalings Hembygdsförening ligger bakom. Fick ett initierat mejl från Stig-Åke efter publiceringen av inlägget med den trasiga milstolpen. Jag skickade dokumentationsbilder och nu står den där. Tack för insatsen för kulturhistorien! Förmodar att länsstyrelsen stått för kostnaden, kanske finns länsmuseet med på något vis också.

Heja heja heja och hurra för Nordmalings hembygdsförening!!!
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

14 januari 2014

Misshandeln

Ni minns kanske fortfarande Nordmalingspolitikern Liza Jonsson.
Liza är styrelseledamot i intresseföreningen för byarna i min hembygd. Hon var gift med en man från min hemby i vars släkt flera s-politiskt engagerade finns, hennes ex-svärfar ställde upp i kyrkovalet hösten 2013. Liza är inte född i kommunen. Hon bodde före skilsmässan i en villa som min pappas kusin tidigare ägt och bebott. Minns att kommunen är liten.

Liza blev misshandlad i sin nuvarande bostad i Olofsfors den 30 oktober 2013.
Liza hävdade att det var en misshandel med politiskt förtecken.
Liza sitter i den nämnd som skulle besluta om nedläggning av flera byaskolor. Något som också skedde i november. Skolorna stängdes vid årsskiftet, mitt i läsåret.
Liza polisanmälde misshandeln. Säpo kopplades in enligt medierna.
Överfallslarm installeras i Lizas bostad.
Gärningspersonen, kan vi läsa i lokalpressen, kom in med nyckel.
Den 8 november kan vi läsa i lokaltidningen att Liza utsetts till partiets första namn, ett kommande kommunalråd således.
Polisen lade ner förundersökningen den 19 december då inte tillräckligt många detaljer kom fram för att kunna lösa frågan om gärningsperson.
Liza uttalar sig i lokaltidningen och säger att polisen gör ett dåligt arbete.
Liza går ut med ett pressmeddelande och presskonferens. Hon vill ha lugn och ro för sig och sina barn.
Man förstår att Liza och partiet vill att händelsen ska glömmas särskilt som det snart hävdades att misshandeln inte hade politisk bakgrund.

Det intressanta i fallet, i mina öron, är att ingen av de jag råkat tala med, tror på Lizas berättelse. De menar att det är ett relationsdrama som utspelat sig. Detta sägs från flera håll, från olika personer som jag vet tillhör båda de politiska blocken, alltså inte enbart politiska belackare. Jag har även fått mejl i frågan.

Det kan alltså vara så att misshandeln inte var politisk utan personligt relaterad. Att den används av Liza Jonsson och partikamraterna för att gjuta olja på vågorna inför ett politiskt känsligt beslut om skolnedläggningar. För att få medlidande, få fokus på politikern Liza som person och inte på den politiskt kontroversiella skolnedläggelsen.
http://www.geelmuyden-kiese.se/
Det talas nu och då om det politikerförakt som finns här i landet. Mera sällan om politikers förakt för medborgarna vilket Lizas agerande kan vara exempel på. Detta förakt anar jag är minst lika stort som det allmänna politikerförakt som nämns i medierna.

Min spådom blir att Liza Jonsson, 31, kommer att gå långt som politiker. Hon har lärt sig reglerna och har ridit ut en storm, mandomsprovet, kvinnodomsprovet, politikerprovet med hjälp av sina partikamrater. Det hon kallar mediadrev är kanske självförvållat? Hon kan kanske gå hur långt som helst. Det finns privatpersoner som tror att hon är körd. Men det gör inte jag även om jag skulle önska annat. Det ingår inte i politiken att vara ärlig, eller hur?

Maktspel, fintar och intriger hör politiken till. Den som inte förstår eller kan hantera spelet blir kortvarig, det gäller lika väl lokalpolitiker som rikspolitiker oberoende av politisk hemvist. Vem tänker då på medborgarna/väljarna?


Här är lokalpressens skriverier om fallet som kommer upp då Lizas namn söks på VK.
Liza Vesala Jonsson
Hose of cards
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

13 januari 2014

Vinterljus

Titta vilka häftiga planteringskärl och belysning i ett. Fick ett reklamutskick från Nola industrier med något jag tycker är stämningsfullt, speciellt i advents- och juletid. Scoop Moonligt är ett planteringskärl i återvinningsbar polyeten med belysning, formgiven av Julie Storm.
Det vore ett skönt kontrasterande avbrott att ha på gårdstunet. Varför inte med gran i... Det är ett mobilt nutida föremål som tilltalar mej. Att vara byggnadsvårdare och arkitekt innebär inte att alltid hålla sig till äldre former och material, det som är tidstypiskt i förhållande till husets byggtid ;-)  Ibland behövs stilbrott men det får inte bli ett genomgående tema enligt mitt sätt att se.
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

6 januari 2014

Tjärvalla

Jag hittade en fin dikt i DN den 29 december. Den minde mig om barndomens skidor och vallning. Min pappa värmde med blåslampa men dalbränd trätjära ströks på och gneds in. Mina första skidor var av trä med ögla av läder. De var blåmålade. En finns kvar, den andra tappade jag i Anna Thurdins backe och återfann den aldrig trots ivrigt letande i snön och sedan även under barmarkstid. Det är ett av barndomens ännu olösta mysterier var den skidan försvann.

VINTERMINNEN

Pappa
grundvallade våra träskidor
varje vinter
när första snön fallit

tände en stor brasa
av björkved
ute på gården

Värmde skidorna
tjärade
gned med trasor... 

värmde tjärade gned
om och om igen

Vi slängde snö på brasan
gnistorna flög fräsande
upp mot svart kvällshimmel
mot fullmåne
vi skrattade
tumlade om i snön

"Se riittää" sa pappa
"Nog nu"
Slängde trasorna i brasan

Skidorna gled fint
i lätt nysnö
Länge doftade de
eld tjära rök
och pappas piptobak
där hemma i Finland

för länge sedan.

Dikten är skriven av Anita Sällberg.

***
Den här vintern har man hitintills klarat sig utan skidor. Och det är för mörkt för att fotografera den kvarvarande blå träskidan. Vädret har inneburit mulet väder, barmark och regn hela jul- och nyårshelgen, ja fortfarande nu på Trettonhelgen. Så länge minns jag aldrig tidigare att det varit barmark här i kommunen, däremot i Stockholm och sydligare delar av landet. Första gången det var barmark på julafton här i hembyn var ett år i början av 1980-talet men då föll snö som sedan låg kvar redan i mellandagarna. Snö, kyla och mörker kommer att bli "bristvara" i framtiden som jag redan bloggat om. Det som många idag gärna reser bort från blir i framtiden säkerligen exklusivt att tillägna sig, inget för alla att njuta av.
.
.

2 januari 2014

Rävskinnsmössan

Jag har en vintermössa av päls. Av rävskinn. Den är en ganska vackert tingest tycker jag, mycket 60-talskänsla finns kvar i modellen. Jag har knappt använt den men den ligger välbevarad i sin originalkartong.
 
Pälsmössan som påminner om första gången jag blev niad av en tant.
Den är sydd och anpassad till mig på Winbäcks i Ume, det bör ha varit omkring 1970 då jag flyttade till stan för att börja gymnasiet. Det var min mamma som propsade på att det vore väl lämpligt vintertid att ha en sådan. Minns när jag kom ensam för att hämta den och samtidigt prova om den var bra i storlek, hur märkligt det blev att bli "fröknad" och niad. Av en väldigt mycket äldre butiksanställd. Det var första gången i livet och det passade mig inte alls men hos en körsnär hölls den sociala samhällskonstruktionen vid liv. Att bli fröknad upplevde jag som ett avståndstagande, ett krystat förhållningssätt människor emellan. Du-reformen passade mig perfekt. Mössan var välmenad men den blev ingen ofta använd huvdubonad, antaglien pga "fröken"-stämpeln. Andra gången jag blev niad var vid Hovs hallar nära Torekov i Skåne. Då hade det hunnit bli tididgt 80-tal och den gången var det en yngre tjej än jag själv som serverade på ett café med bordsbeställning. Jag har växt upp långt från min föräldragenerations förhållningssätt mellan olika åldrar och mellan socioekonomiska olikheter. Det är jag glad över. I byn fanns under min uppväxt inga reella klassskillnader. Artighet ligger inte niande enligt mitt sätt att se på tillvaron utan genom att behandla alla människor lika, förstå att alla har samma människorvärde. Men niandet bland yngre ökar, särskilt i södra delen av landet. Det känns aningens obekvämt.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...