Vi människor

Jag läser en intervju i DN 2016-03-05 med hjärnforskaren Katarina Gospic.
Varför går vi människor i ledband, varför är vi ögontjänare och vill bli accepterade av vår sociala grupp, vilken den än är? Varför låter vi felaktigheter eller olagligheter ske utan att protestera? Varför näthatar vi? Här nedan ett kort utdrag:

"

Våra gamla hjärnor är problemet, berättar Katarina Gospic. Det handlar om grupptryck och att vi får en stor belöningssignal när vi bekräftar varandra. Alltså: om andra säger att något är bra så tenderar vi att hålla med eftersom det ger störst belöningssignal.

Det evolutionära perspektivet spelar in, man klarade sig inte om man var ensam på, som hon säger, savannen. Det gör att det ibland har ett större värde att hålla ihop gruppen än att gå emot den.

– Om du ligger i en hjärnscanner och lyssnar på en låt som du tycker är dålig, men som andra i ditt sociala sammanhang tycker är jättebra, så aktiveras belöningsstrukturen i hjärnan, striatum, så snart du bekräftar gruppen. Allt är status, prestige och hierarkier. Om du är störst, bäst och vackrast så får du para dig mer. Då får du fler barn, som – enligt biologin – är meningen med livet.

Kan vi undvika att hamna i det där förlegade sättet att hantera världen? Återigen: Hästen. Och ryttaren. Om din sociala grupp är ett gäng professorer och kirurger som säger att den här kirurgen är den bästa och coolaste, så kan du välja att gå med eller gå emot.

– Om man säger emot gruppen så kommer amygdala aktiveras, som genererar fly eller fäkta-responsen, förklarar Katarina Gospic. Vi vill alltid välja det alternativ som ger mest belöning och ger minst bestraffning eller obehag. Min upplevelse är att den här typen av mönster finns på väldigt många platser i samhället, oavsett om man pratar akademi eller politik.

Det finns organisatoriska knep att ta till, om man klarar av att släppa på prestigen. Ett bra sätt, säger hon, är att alltid utnämna en djävulens advokat – en person som har till uppgift att vara motvalls och ställa jobbiga frågor. Man kan också skapa en bättre situation på ett företag eller en institution genom att ge exempelvis rekryteringskommittén större makt och minska den enskilda personens, till exempel rektorns, befogenheter.

– Det går att bygga bort det som är ofördelaktigt i en organisation. Människohjärnan är alltid subjektiv. Vi behöver checklistor och regler för att upprätthålla någon form av objektivitet. Om man vill kan man ha ett mer objektivt förfarande, det är inte raketforskning.

(...)

Hur har vi hamnat här?
Hon funderar.
– Det är svårt att svara på, men när man pratar med äldre så är min upplevelse att det var lite bättre förr. Man hade mer tid, det fanns en annan typ av resurser och det var inte samma tryck.
– Jag tror också att vi levde på ett annat sätt. En sak som har förändrats mycket är våra sociala relationer. I Sverige har vi flest singelhushåll i världen. Det är verkligen inte bra för vårt välmående och för att kompensera går vi återigen på snabba belöningar. Vi kanske jobbar mer, sysselsätter oss med saker, och så är vi inne i hamsterhjulet som bara snurrar snabbare och snabbare. Då blir vår häst ännu mer skenande och till slut orkar den inte.

Du menar att samhället kommer att krascha?
– Samhället har kraschat om vi kollar på de krig och konflikter som finns i världen. Miljarder människor lever i fattigdom. Det kortsiktiga går före det långsiktiga. Vi skapar massor av problem men bryr oss inte. För våra hus har inte svämmat över ännu. Vi kan fortfarande äta bra mat. Konsekvensen kommer senare, men katastrofen pågår just nu.

"
Vi är verkligen flockdjur. Därför är det svårt att bryta normer och mönster. Det är svårt att stå emot grupptryck. Det är både intressant och otrevligt på en och samma gång att studera människors beteenden.
.
.