Mänskor som gått före

16 augusti 2016

Laddade batterier

Årets semestersegling är avslutad. Manskapet var rätt nöjda, de tio dagarna hade varit till belåtenhet förstod jag då jag mötte upp. Lite regn först sista dagen då även sensommarvindarna blåste upp och luften blev kylig. Jag hoppas den sista kullen tornseglarungar som nu piper under takteglet hinner med flytten söderut.


Höstvisa
Text: Tove Jansson
Musik: Erna Tauro

Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mej en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det är så mycket saker jag skulle sagt och gjort,
och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda dej älskade, skynda att älska,
dagarna mörknar minut för minut.
Tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut.

Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort
och som du kunde hjälpa mej att finna.
En sommar går förbi, den är alltid lika kort,
den är drömmen om det man kunnat vinna.
Du kommer kanske nångång, förr’n skymningen blir blå
innan ängarna är torra och tomma.
Kanske hittar vi varann, kanske hittar vi då på
något sätt att få allting att blomma.

Skynda dej älskade, skynda att älska…

Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr,
det är för sent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr
men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust
och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig och det är hjärtats lust
och att få vara samman med varandra.

Skynda dej älskade, skynda att älska…
.
.

2 kommentarer:

  1. Kul att du har Höstvisan i din blogg. Så här när kvällarna börjar att bli kyliga och mörkret kryper allt närmare så händer det att jag nynnar den sången lite vemodigt för mig själv.
    I fjol skrev jag ner den texten och gjorde fina brev till mina käraste vänner. Själv hade jag en svår och tung tid så jag ville höra av mig med ett vackert brev till dem med denna text i tron att det skulle uppskattas...
    Det blev inte alls så uppskattat som jag trodde, upplevde att det var dem likgiltigt.
    Men för mig betyder Höstvisan mycket och påminner mig om en mycket tung period i mitt liv.

    Caroline

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den där visan är vemodigt hoppfull eller hoppfullt vemodig. Fin är den hur som helst.

      Radera

Tyck till om du vill...