När jag har möjlighet tar jag en sväng för att titta till min lilla favoritskulptur i Gamla stan, Bollhustäppan lite närmare bestämt. Tycker han blir lite förfelad med alla dessa mynt. Men fryser behöver inte Liss Erikssons "
Järnpojke" göra :-) Han är lika fin på dagen som när det är mörkt och han tittar på "månen" i form av en liten smalstrålande spotlight som sitter på den låga takfoten intill.
En klar favorit! Tänk att hårt järn kan uttrycka en sådan mjukhet och värme.
.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tyck till om du vill...