Hade jag tillgång hit skulle jag tassa omkring försiktigt, sätta mig vid fönstret med penna och en vacker anteckningsbok och skriva ner och rita det som föll mig in. Sen skulle jag läsa i en bok tills det blev alldeles för mörkt i rummet, golvlampan till trots. Jag skulle sen krypa ner i och somna i imperialsängen bäddad med det vaddfyllda sidentäcket, överlakan med infälld spets och örngott likaså med spets och bomullsband att knyta ihop med. Jag skulle "må som en prinsessa".
.
.
En perfekt plats för övervintring av frusna kroppar och själar!
SvaraRaderaHelt klart!
SvaraRaderaOmbonat och HEMTREVLIGT! När jag ser bilden förmedlar det tyvärr en saknad.
SvaraRaderaSaknar du någon som borde sitta i stolen? Eller saknar du hemmiljöer som ser ut så där idag? Jag kan sakna färgstarka mönstrade interiörer i hem - men sakta men säkert håller det på att förändras. I mitt funkishem på övervåningen i morfars hus från 50-talet ska det dock inte vara så.
RaderaSaknaden..... längtan att återuppleva de minnen som sitter så fast ingjutna, känns med vemod, men också ibland en glädje av att jag har mina minnen, fotografier och anteckningar kvar.
SvaraRadera