Mänskor som gått före

24 januari 2018

Vanliga byggnadstyper under 1900-talets första halva

Jag besökte Skogsmuseet i Lycksele sommaren som förflöt. Där fanns bland så mycket annat intressant en bra beskrivning över byggandet i Norrland under 1900-talets första hälft. Många ritningar på byggnader var utställda. (Nedan det på ett kronotorp.)

Kronotorp byggdes på statlig mark för att arrenderas ut till skogsarbetare med familjer. Staten fick en arbetskraftsreserv för sitt skogsbruk. Enl 1929 års bestämmelser skulle torpen uppodlas och bebyggas av arrendatorn som senare kunde få möjlighet att lösa in torpet. Under 1930-talet fanns ca 1000 kronotorp i AC län.

1943 års bestämmelser innebar att staten åtog sig att bygga, uppodla och underhålla torpen.

Ritning till uthusbyggnad å Kronotorp. Stockholm i april 1930. E Json Rahme.

Ritning till bostadshus å Kronotorp. Stockholm i april 1927. E Json Rahme

Ritningar och beskrivningar till egnahem, arbetarsmåbruk och kronotorp hade stora likheter - proportioner och rumsindelning var ungefär likadana för de olika bostadsformerna. Ritningarna, som spreds via styrelser och nämnder, kunde också beställas på postorder eller hämtas ur böcker. Det hände även att lokala byggmästare och timmermän gjorde ritningen - ofta efter lokal tradition.

Arbetarsmåbruken skulle ge arbetaren och hans familj möjlighet att ha ett litet jordbruk som komplement till skogsarbetet. Satsningen var ett led i statsminister Per Albin Hanssons folkhemsbygge och kamp mot arbetslöshet under 1930-talet. Statens lån till "Per Albin-torpen" var förmånligare än egnahemslånen.

Till småbruket hörde en liten lagård, med plats för två kor och några smådjur. Den odlingsbara marken var bara två till fyra hektar stor. Skogsbetet var av stor betydelse då det i byarna inte fanns tillräckligt med foder för kor, får och getter. När kvällen kom vallades djuren hem från skogen för mjölkning.(Jämför forna tiders fäbodar och senare sommarlagårdar, båda exemplen på kreaturshållning finns här i byn).  Jordbruket gav mjölk, kött, potatis och grönsaker - ett värdefullt tillskott i det egna hushållet. Arbetet på gården föll oftast på kvinnans och barnens lott, eftersom mannen var upptagen med lönearbete.

Vid 1930-talets början beviljades 400 lån till arbetarsmåbruk i Västerbotten.

Den självbyggerirörelse som växte fram mestadels i städernas utkanter var egnahemsrörelsen som satte fart vid 1900-talets början. Genom den skulle mindre bemedlade få hjälp att skaffa eget bo. Lån och ritningar förmedlades via hushållningssällskapets egnahemsnämnd. Pengar beviljades till nya jordbruksfastigheter, bostadshus och renoveringar. Bland låntagarna fanns framför allt arbetare, jordbrukare men även hantverkare och tjänstemän.

Egnahemsrörelsen har haft stor betydelse i hela Norrland - i Västerbotten beviljades 7 000 lån mellan åren 1904 - 1941.

En fin och glad bild av en utdöd syssla i vårt land: handmjölkning av kossa. 
Från utställning på Skogsmuseet i Lycksele. 
Där får man även veta att 1944 fanns det 87 210 kossor i Västerbotten.

****
I byn har vi många hus från den här tiden. Byggnader för arbetarsmåbruk med korsplan. Man övergick från knuttimringsteknik till att använda sågverksmaterial - stomme av stående plank alternativt reglar, därefter brädfodring och sågspånsisolering. Plankbitar från sågverket kunde också användas, sådana hus finns t ex i sågverkssamhället Rundvik. I allmänhet inreddes en större del av vinden än tidigare och därför gjordes taket brantare (eller brutet, s.k. mansardtak).

Det första lösvirkeshuset här i byn uppfördes omkring 1906-1907 av Jacob Alfred Söderström. Bygget ska ha varit en sensation som drog till sig långväga besökare enligt bygdeboken. Folk trodde att huset skulle blåsa omkull.

****
För några få år sedan fick jag se en ritningskopia på ett hus här i byn. Farfadern hade byggt huset under 30-talets andra hälft och barnbarnet hade hela livet trott och fått veta att pappan med dåtidens 6-åriga folkskola ritat huset. Denne ska då ha varit 16 år gammal. När jag fick se ritningskopian och såg den undertecknad med ett okänt namn, stod det för min del klart att så inte var fallet. Trots det var/är missuppfattningen den att en yngling med grundskoleutbildning kan rita hus på ett professionellt sätt. Hur missuppfattningen uppstått är svårt för mej att veta men eftertänksamheten hade inte slagit till. Jag upphör aldrig att förvånas över sakernas tillstånd.

HÄR kan en framsynt mindre norrländsk kommun berätta om sin bebyggelse och sina byggnadstyper, kalla det gärna det byggda kulturarvet.
.
.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tyck till om du vill...