I dörröppningen mot övervåningens masonitekök lever 50-talet vidare på samma plats som en annan gång i tiden. Jag har nämnt det här draperiet tidigare - nu hänger det på plats på kirschstången. Och stången är förstås inte vit utan mässingsfärgad och räfflad. Som då.
Det är lätt att tycka om 50-talsets textilier - med tryck ända ut över stadkanten. Utfallande tryck, ingen fåll. ♫ ♫ ♪ ♪♫ ♪
.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tyck till om du vill...