Jag besökte en kyrkogård i en närbelägen stad härförleden för att se till en grav. En välhållen kyrkogård kan man lugnt säga. Häckar, gravkvarter, gräsytor och träd är välskötta.
Här hittade jag en rödblommande kastanj.
Nordmalings nya kyrkogård från 1894 ser ut så här i början av juni månad. Grönskan har inte kommit lika långt av naturliga skäl och en stor del av gräset har råkat ur för "tjalabränna". Det kommer att ordna sig. Men blicken har inget att fästa sig vid utan irrar runt bland låga gravstenar utan rumslighet. På denna kyrkogård ligger några av mina släktingar begravda, bland andra mormor och morfar. Det är ingen fröjd på något sätt att komma till denna ogästvänliga stenöken vars kvarter tidigare avgränsades av häckar och solitära buskar. Att det blivit så här tror jag inte enbart går att skylla på att stat och kyrka skildes åt år 2000.
Mellan den lutande raden av gravstenar till vänster fanns ända till någon gång efter 2005 en rad björkar. Alla dessa björkar togs bort, stubbfräsning utfördes och nya björkar planterades med längre avstånd sinsemellan. Men ganska snart togs även samtliga av dem bort av för mej okänd anledning. Gissa vem som blev bestört? Hur och varför länsstyrelsen gav tillstånd till detta är okänt. En häck planerades, den tog sig dåligt och togs bort efter ett par år. Senare planterades ännu en ny häck av annat växtmaterial. Hurra, äntligen får vi ett rumsskapande element som leder blicken bort från gravstensöknen när man går in genom grinden tänkte jag. Även den häcken är borta nu sedan något år tillbaka. Varför lyckas man inte, varför får kyrkogården misshandlas så? Hur kan länsstyrelsen i Västerbotten godkänna detta, att det ser ut så här?
1986 gjorde en tidigare länsantikvarie en genomgång av träden vid kyrkan och gamla kyrkogården, prästgården samt nya kyrkogården. När det gäller nya kyrkogården kom man fram till ovanstående. Björkraderna skulle vara kvar men allt eftersom ersättas med nya björkar med något glesare avstånd sinsemellan. Träd bland gravstenarna var svårare att hitta plats för. (Häckar var givna vid detta tillfälle.)
Kartskiss över behandlade trädplanteringar. Nya kyrkogården längst till höger.
***
När behövs tillstånd från Länsstyrelsen? Alla förändringar i kyrkan eller på kyrkogården kräver tillstånd enligt kulturmiljölagen.
För förändringar på kyrkotomt och begravningsplats krävs tillstånd att
- utvidga eller på annat sätt förändra
- uppföra eller ändra byggnader, murar, portaler och andra fasta anordningar
- större förändringar av planteringar, beläggning på gångar med mera
***
Nedan publiceras några foton från två av de kyrkogårdar jag brukar besöka relativt regelbundet. Att jämföra med kyrkogården ovan.
Här har häckar tagits bort efter att stat och kyrka skildes åt då många gick ur svenska kyrkan och församlingarnas ekonomi därmed försämrades - men långt ifrån alla häckar är borttagna. Det planteras till och med en ny! Bild från juni 2019.
De tre nedersta bilderna från en kyrkogård i en stad är tagna i år.
Här ligger en annans mormor och morfar begravda.
.
Hej, jag tycker också att det ser kalt ut på den nya kyrkogården. Det skulle inte förvåna om beslutet att ta bort träd och häckar togs i gränssnittet mellan okunskap och budgetrestriktioner och då blev det så här. Intill dess att någon klagar torde ingen förändring ske. Tack för en intressant blogg!
SvaraRaderaTusen tack för kommentar! Ja, så kan det vara, okunskap och ekonomi ger detta resultat. En liten landsortsförsamling försöker kämpa på. Ändå är jag förvånad över att lst ger tillstånd till detta. Att ta bort nyplanterade björkar för några år sen! Har även en känsla av att långt ifrån alla upplever kyrkogården i ett helhetsperspektiv.
Radera