Mänskor som gått före

2 februari 2022

I händelse av brand - 1843

Jag har ägnat mig åt något intressant: har transkriberat delar av ett sockenstämmoprotokoll från 1843. Det är ett nöje att finna ut mer om livet förr här i socknen. Här handlar det om bildandet av  BRANDSTODSFÖRENINGAR, alltså om att försäkra sin egendom mot brand.

Sockenstämmoprotokoll 1843.

§1

Hvarje gård, den må tillhöra hemmansegare, torpare eller andre, som i brandstods föreningen vilja ingå, värderas hus för hus och utföres värdet å hvarje i värderings Protocollet, utgående brandstodsersättningen efter detta värde, likväl efter jemna tal på 50 el. 100 till lättnad vid debiteringen af brandstodet. Ingen tillåts att å sin gård sätta ett högre värde, än det hvartill den af värderingsmännen blifvit uppskattad, börandes detta understiga det verkliga med 20 procent.

§2

Värdet utrönas på det sätt, att två af Sockenmännen valde anbudsmän värdera gårdarna, hvar och en af grannarne obetaget att denna värdering öfvervara. Denna värdering förnyas hvart 10de år. Verkställer någon nybyggnad eller reparation, som öfverstiger värdet af 50 Rdr, må han ny värdering begära, hvarsnart der en gård af vanvård förfaller, sådant af grannarne bör anmälas, på det gårdens värde i värderings instrumentet måtte nedsättas. För värderingen betalas af hvarje hemmansegare 12 och af hvarje annan 8 Skgr Bo, skolande värderingsmännen af protocollet aflemna ett exemplar till Sockenskrifvaren, och ett till kyrkan, att der förvaras, samt till hvarje bya ålderman den del af protocollet, som anrör byn. Skulle tvist emellan gårdsegaren och värderingsmännen uppstå, ege den förre att ny syn på sin bekostnad begära, som då skall hållas af 2ne af Sockenmännen å nyo valde personer, jemte dem som förra värderingen hållit. De valde värderingsmännens gårdar må af andre af Sockenmännen tillkallade personer värderas.

§3

Brandsyn hålles en gång om året i Maj månad och väljas Syningsmännen af grannarna inom byn. Vid denna syn anmärkas och antecknas alla bristfällighetet och förelägges viss tid inom hvilken reparationerne skola vara verkställda och åligger det gårdsegaren att visa Syningsmännen, det de inom den utsatta tiden blifvit fullbordade, hvilken tid likväl ej får sträcka sig längre, än till den 1 Oct. För bristfälligheter, som kunna anses vara obetydliga, men vara farliga, förelägges endast 14 dagar. Verkställes ej förbättringarna inom den förelagda tiden, skall den försumlige vara förlustig sin brandstodsersättning om eldsvåda inträffar.

§4

Vid hvarje gård skall finnas en större stege, alltid tillgänglig och så placerad, att ej något hinder möter för dess användande, äfven bör en mindre med hakar af jern eller rötter? förefinnas, samt en större båtshake för hvarje by och en mindre vid hvarje gård. Hvarje by skall ock anskaffa en sådan slangspruta, som de i sednare tider i Umeå förferdigade. Denna spruta förvaras på ett för alla kändt och tillgängligt ställe i byn och anskaffas på byamännens bekostnad. Har någon redan anskaffat eller vill någon anskaffa vanlig handspruta af bleck eller koppar, vare han från deltagande i den större sprutans anskaffande frikallad. Att desse uppräknade brandredskap skall vara af Byamännen och gårdsegare anskaffad inom ett år efter det detta reglemente blifvit antaget och fastställt vid efventyr eljest, att de försumlige blifva förlustige brandstod, om eldsvåda inträffar.


Båtshake och stege krävdes för att få teckna brandförsäkring.
Då var det stege av trä som gällde.

§5

Sedan vådeld inträffat skall förlusten bestyrkas och ersättas efter det i värderingsprotokollet för hvarje nedbrunnet hus åsatta värdet. Badstugor och smedjor, hvilka alltid böra vara upförde aflägsne från gårdarne, värderas ej och lemnas för dom ingen ersättning, ej eller för i badstugorne befintlig spannmål.

§6

Spannmål ersättes af sista årets skörd efter gångbart pris, sedan förlusten inför Domstol, med säkra intyg eller aflagd ed blifvit bestyrkt och utgår ersättningen af hvar och en efter det belopp egaren vid husens värdering uppgifvit såsom medel afkastning af sitt hemman. Hästar, kor, svinkreatur och får ersättes likaledes efter det antal af dessa djur, som hvarje egare vid värderingen uppgifvit sig föda, dock, skall värdet af en födoråd häst? bestämmas af grannarne och ersättes ej till högre belopp än 66 Rdr 32 Skgr Bo. Inträffar förlust å spannmål eller någotdera af ofvannämnde slags kreatur, erhålles ej ersättning för större antal tunnor spannmål eller stycken kreatur, än som hvar och en vid värderingen uppgifvit. Så t. ex., om någon uppgifvit sig föda 4 kor, men 6 innebrännas, erhålles endast ersättning för de 4ne.

§7

Ålderman och Befattaren i hvarje By bör hafva inseende derå att ingen ovarsamt umgås med elden medelst bärande af stickbloss, eldbränder och tänt ljus å gårdar, uthus eller vindar. Skulle någon beträdas med en dylik vårdslöshet, vare han förfallen till en Rdr 16 Skgr Bo böter, utan böter efter lag, hvilka af uppsyningsmannen uttagas och tillfalla byakassan.

§8

Efter timad brandskada bör undersökning verkställas som vådeld upkommit och befinnes det hafva skett genom vårdslöst umgående med elden, erhålle den brottslige ingen ersättning för liden förlust.

§9

Föregående brandstods reglemente skall, sedan det af Sockenmännen blifvit gilladt och antaget, samt derå erhållits vederbörlig stadfästelse, så snart som möjligt är, tjena till alla deras efterrättelse, som, i Brandstodsföreningen ingått.

Nordmaling d. 20 Jan. 1843

H.J. Berlin

Att ofvanstående Brandstods förening med i dag hållen allmän Sockenstämma blifvit af Sockenmännen gillad och antagen, intygar å Sockenmännens vägnar:

P.O. Ingman, Ol. Hörnström, Gust. Lundberg, P. Sedegältz?, P.A. Nordgren, Nils Sikström, P. Hammarberg, Isak Westermark.
 
Klicka för större text.


 Om landsbygden här längre tillbaka.
 
Byggnader i städer försäkrades i Brandförsäkringsverket som genomgick flera förändringar efter bildandet 1782.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tyck till om du vill...