tag:blogger.com,1999:blog-3332395154660010168.post3676469090442541357..comments2024-03-22T10:49:30.744+01:00Comments on . . TIMMER & MASONITE . .: HässjorViola_Thttp://www.blogger.com/profile/05387262354435307214noreply@blogger.comBlogger7125tag:blogger.com,1999:blog-3332395154660010168.post-33219578529473229172013-08-14T09:56:13.769+02:002013-08-14T09:56:13.769+02:00Manni, tack för din utmärkta redogörelse. Det vr m...Manni, tack för din utmärkta redogörelse. Det vr många nyaord för mej: kopade, höbock, tinnar, nyvellon.<br />Detta med höbärgning vore jättekul att studera mer - helt klart. Det kan tänkas finnas litteratur men det jag hittat är inte så "djupt" och skrivet av akademiker som inte själva växt upp med jordbrukarlivet.Viola_Thttps://www.blogger.com/profile/05387262354435307214noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3332395154660010168.post-21235976671123043272013-08-13T19:19:38.166+02:002013-08-13T19:19:38.166+02:00Hej, här på andra sidan sundet torkades hö på stör...Hej, här på andra sidan sundet torkades hö på störar eller torkades på marken om vädret var vackert. Hästräfsan som kopade ihop höet och sen hade vi en sorts höbock som var gjord av trä och kördes efter häst. När man kom mitt för ladöppningen lyfte man i handtaget så tinnarna tog i marken och höbocken hamnade upp och ner och höet stannade framför laduöppningen. "nyvellon" kallar vi återväxten efter höbärgningen.H. ManniAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3332395154660010168.post-47811090580955275172013-08-13T08:34:27.943+02:002013-08-13T08:34:27.943+02:00Ninna, ståltråd har också förekommit här uppe. Det...Ninna, ståltråd har också förekommit här uppe. Det ser ut som olika tekniker används parallellt - även lokalt. Hästräfsa är jag inte heller obekant med. Kusinträffen gav tillgång till fler minnen och bilder :-)<br /><br />Anta - tänk om de vore Klein-blå istället ;-) <br />Mamma kallade ensilagebollar för "den late bondens lada" och jag har haft för vana att alltid fotografera vita bollar staplade intill en lada. Tekniken förändras och därmed livet och hela samhället. Håller med dig om hässjors skönhet kontra plastbollarnas.Viola_Thttps://www.blogger.com/profile/05387262354435307214noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3332395154660010168.post-69246912505102230882013-08-12T23:23:52.351+02:002013-08-12T23:23:52.351+02:00Det enda jag vet och kan säga om hässjor är att de...Det enda jag vet och kan säga om hässjor är att de var/är mycket vackrare i landskapet än nutidens utspridda vita plastrullar.<br /><br />Antahttp://www.antasnaque.blogspot.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3332395154660010168.post-63872589509518736932013-08-12T20:27:28.392+02:002013-08-12T20:27:28.392+02:00När jag var med och hässjade var det ståltråd som ...När jag var med och hässjade var det ståltråd som användes, men räfsan kördes med häst. Fast här har vi även haft grannar som hässjade på stör i stället för lina.Ninnahttps://www.blogger.com/profile/07179158468613980701noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3332395154660010168.post-27189229638058896912013-08-12T14:14:58.631+02:002013-08-12T14:14:58.631+02:00Pentamom, jag tackar dig för att du delar med dig ...Pentamom, jag tackar dig för att du delar med dig av din kunskap om äldre tiden och hötorkningstekniker. Jag hade tänkte skriva om det framöver men har inget annat namn på dessa två typer av hässjor än stånghässjor. Tusen tack för uppgifterna!<br /><br />Getter är trevliga gräsklippare men rymningsbenägna som sagt, om de inte har nog mat eller härliga stenar att hoppa på.Viola_Thttps://www.blogger.com/profile/05387262354435307214noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3332395154660010168.post-63229466040183812982013-08-12T10:43:49.803+02:002013-08-12T10:43:49.803+02:00Här hässjar/hässjade vi inte på linor utan troer o...Här hässjar/hässjade vi inte på linor utan troer och stöden kallar vi käringer. Dom är A-formade och behöver därför inte spettas ner i marken. Gôbbar kallar vi den andra varianten som består av en stolpe med inborrade pinnar med jämna mellanrum. Min svärmor berättade att tidigare använde dom alltid gôbbar, men hennes första man, som kom från Sollefteåtrakten, införde bruket av käringer och eftersom det var så enkelt tog alla andra efter. Min mamma kommer från Västerbotten och i hennes hemby förekom det också bara käringer. När vi vid bra väder torkar höet på marken säger vi att vi torkar det på land.<br />Bockar och/eller baggar för sommarbete har jag att låna ut om jag slipper ansvara för stängslingen och nattliga infångstrundor. :)Pentamomhttps://www.blogger.com/profile/06087124024021193665noreply@blogger.com