Kulturhistoria och människors avtryck i landskap, byggnader och andras minnen intresserar mej. Bibliotek och arkiv fascinerar mej. Att blogga känns opretentiöst och kul.
Jag vill visa glimtar om hur livet levdes på ett litet jordbruk i norra delen av landet på 1900-talets andra hälft. Hur ett barn upplevde det och präglades. Hur bakåtblickar och berättelser från ännu längre tillbaka kanske kan förklara varför en så liten gård i ett så avlägset hörn av världen kan vara centrum i en människas liv, ja nära nog centrum i ett universum.
Jag skriver om vardagliga tankar. Sådana som jag gärna hade velat att mina förfäder hade delat med sig av. Men de dokument de undertecknat är juridiska papper som bouppteckningar, födorådskontrakt, testamenten eller annat reglerande. De två föregående generationernas direkta tankar har jag i någon mån i form av brev men vad min morfarsmor eller farfarsfarmor egentligen tänkte och tyckte vet jag inte direkt. Vad lekte de med, hur lekte de, hur såg de på generationerna före, hur tänkte de om sin egen situation?
Det här är dockorna jag själv lekte med som barn.
Klicka på bild eller namn för att läsa mer om de här personligheterna.
Rödhåriga Barbie
Det här är rätt personliga anteckningar som påbörjades i mars 2009. Minnen, historia och nutid blandas och vävs samman. Minnena väcks till liv med hjälp av gamla foton och prylar. Värdet i morfars hus består även i det opåtagliga - immateriella - som berättelser om tidigare händelser och människor. Nutiden gör sig påmind i ett stort exploateringsprojekt som genomförts och delat byn men som ingen talar om förutom jag då som är utbo och därmed ser annorlunda på det som hänt och händer. Så är det i norra Norrlands glesbygd. Det som hänt kommer att påverka gemenskapen i byn i generationer framöver vare sig vi vill det eller inte.
Den som vill är välkommen att ta del av det som skrivs.
Den som vill är välkommen att ta del av det som skrivs.