Den förstfödda

Kolla, här är jag med mina föräldrar.
Jo, det är klart kul att ha det här fotot - undrar vem som fotograferade...

Är jag född, så vill jag leva och må väl på bästa vis...

Vägglampan finns kvar. Den har jag tagit fram efter att den varit undanstoppad i åratal. Skärmen är klädd i ljusgrön och blekgul veckad textil - 50-tals färger. Tavlan som skymtar till vänster på svartvita fotot syns på den nutida bilden. Soffan är den som jag åter burit in i vardagsrummet nere, sparad och förvarad på min begäran då föräldrarna "slängde" ut den. Soffbordet av fanerad alm kommer till sin rätt igen. Men de ska till övervåningen framöver.

Och ett annat riktigt trevlig återträffande var tapeten från den gamla bilden - tapeten sattes upp 1950 men är av 40-tals snitt. Vi finns ju i en lite retarderad del av landet. Då jag förra sommaren riktigt grundligt städade köksskåpen på övervåningen - gissa vad jag hittade under ett lager hyllpapper? Jo, en bit tapet som jag genast kände igen som barndomshemmets vardagsrumstapet. Den är djuppräglad med ett stort blommönster med guldstänk. Nu har jag färgerna bevarade, inte bara ett svartvitt kort.
Edit: har kommit fram till att tapeten måste ha använts på annan plats. Inga blommor går att se på den hittade tapeten. Men färgerna stämmer någorlunda med barndomsminnena.

Läs även andra bloggares åsikter om 1950-talet, inredning, tapet