Jag har gått ett par kurser i handskiftsläsning hos släktforskarföreningen där jag bor. De har varit intressanta, jag hör till de yngre på kurserna.
Vi kom in på Martin Luthers lilla katekes som fanns med i rullorna, i någon husförhörslängd. Det var inte många deltagare, om någon, som kände till den eller hade läst katekesen. Då jag berättade att jag ägde en katekes som jag fått som barn blev förvåningen stor.
Jamen, visst har jag läst katekesen. Minns dock inte om vi inför konfirmationen använde den. Att känna till innehållet i den är sannerligen inte dumt. Som släktforskare är det intressant att i husförhörslängderna se hur mina förfäder klarade av att memorera tio guds bud och Luther förklaringar till dem.
Västerbotten och Bohuslän är ju vara landskapen med mest religiositet. Inte konstigt att katekesen var en gåva vid ett juniorläger. Predikanten Sture Burman har skrivit så vackert med sin speciella handstil.
Jamen, jag gillar min lilla katekes som återfanns bland mina gamla dagböcker, den påminner mej om min bakgrund. Att kunna de tio budorden kan väl egentligen sägas höra till allmänbildningen för en så´n som mej?
.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om Martin Luthers lilla katekes, religiositet, kristendom, släktforskning, husförhör
Jag har också en katekes som jag ärvt, men tyvärr har jag inte läst den då jag har svårt att tyda skriften som är gammeldags med krumelurer. :)
SvaraRaderaJo, jag har faktiskt läst åtminstone en mindre del av Katekesen i skolan även om jag inte tillhörde kyrkan. Så var det ännu på början av 70-talet här i Finland. Var Katekesen finns idag vet jag inte och inte heller finns mycket kvar av det vi eventuellt lärde.
SvaraRaderaPentamom, en kurs i läsning av frakturstil kanske:-) :-)
SvaraRaderaPJ - ni läste den t o m i skolan!? In på 70-talet. Jag tror inte vi blir dummare av att ha läst bibeln och katekesen som vår kultur vilar på. Det kan kanske till och med vara så att det är lättare att vara öppen mot andra kulturer då???
Hur som helst är jag glad över min egen ägandes katekes.
Jag har faktiskt varit på ett husförhör en gång i barndomen. Det var mest en kul grej för släktingarna som ordande det hela. Lokaltidningen var där o rapporterade. Det berättades också att en liten släkting för länge länge sedan lär ha givit följande svar på prästens fråga om vad Luthers lilla katekes egentligen var för något -
SvaraRadera" Ä lita kört Moses given Gud sammanfattning Laaaagen"
Hon hade memorerat så gott hon kunde men uppenbarligen inte begripit så där väldigt mycket. En "kort Moses" blev dock ett stående uttryck i släkten.
När jag gick i "folkskolan"(=klass 1-6) på slutet av 60-talet och början av 70-talet måste vi lära oss budorden och förklaringarna utantill.
SvaraRaderaOch dessutom, heter det månne "trosförklaringen". Jag menar det som börjar med "Jag tror på Gud Fader"osv. Inte kan man väl säga att det var direkt nödvändig kunskap men ännu då viktigt här i bibelbältet.
Hälsn. Manni
Intressant att höra, Manni! Jag minns inte att vi lärde oss budorden i grundskolans lågstadium men minnet kan ju svika.
SvaraRaderaTror att det är viktigt att ha åtminstone hört om dem för den egna kulturella identiteten. Helt utan poäng är de absolut inte heller :-)