Japp, då är det klart. Min gamla skola där jag gick årskurs 1-6 läggs ner. Skolbyggnaden är en ordinär 50-talsskola vars typ återfinns över hela landet, byggd då framtiden för landet var ljus och tillitsfull. Materialen är mycket gedigna som 50-tals arkitetur brukar vara. Gult tegel, förmodar att det är 1 1/2-stens murtegel i förband, träfönster, grå kalksten i trappor, korridorgolv och fönsterbänkar. Det var där jag lärde mej vad
ortoceratiter är för något och det sitter kvar ännu. Vackra, fantasieggande, förstenade bläckfiskar med en tidslinje som var svår att fatta för ett barn, ja till och med för en vuxen människa.
Gymnastiksalen var stor, vacker med ljusinsläpp via stora, högt sittande fönster. Det var innan energibesparingsåtgärderna på 80-talet då fönstren byggdes för på ett oestetiskt sätt. Matsalen ljus med fönsterband mot öster och söder, köket ligger mot väster. Fortfarande lagas den goda maten på plats. Slöjdsalen låg i samma byggnadskropp som matsalen. Jag skulle kunna beskriva allt så mycket mer ingående, minnet av rumsupplevelserna sitter djupt. Ändå har jag aldrig varit på återbesök inne i skolan efter att jag gick ut 6:an. Mycket har förändrats men jag antar att grundmaterialen finns kvar, ganska orörda.
Ja, nu läggs den ner.
Bygden blir ytterligare glesbygd. Skolbarnen bussas in till kommuncentra, närmaste gymnasium finns i Umeå alternativt Örnsköldsvik.
Skolnedläggningar sker över hela landet, men på norrländsk glesbygd får det oerhört stora negativa effekter. I min nuvarande hemkommun startade nyss ett föräldrakooperativ en friskola i den skola som kommunen lade ner. Att något sådant skulle ske i Lögdeå tror jag inte är realistiskt.
Detta trots att vi itutades att de bygdemedel, mutpengar,
småsummor från de 40 vindkraftverkens produktion, skulle kunna användas till att bygga daghem och äldreboende i bygden. Åtminstone framförde La Famiglia det så för att få alla byns invånare positiva till det vindkraftsprojekt familjen tjänar många pengar på. Och många lät sig luras, även min högskoleutbildade vän trodde på pratet. Att bygga offentliga byggnader kostar många miljoner, en bråkdel sägs ska delas ut varje år. Dessutom bestämde La Famiglia att pengarna inte skulle gå till bygden i en enda pott, utan varje by (4 st) skulle få en fjärdedel var. Familjen var rädd att grannbyn Lögdeå skulle vara starkare och driva igenom sina idéer utan hänsyn till vår egen lilla by och dess styrande familj. Gissa om det kommer att gå att samsas om ett gemensamt mål? NEJ. Samarbete är inget som fungerar här i de gamla bondbyarna. Här har man i alla tider varit konkurrenter om mark och skog och så förblir det med nuvarande maktstruktur (om inget under inträffar). Hur egendomligt den ekonomiska vindföreningen i byn är upplagd skulle kunna bli ett eget lååångt inlägg.
Fast före 1970-talet, då de sista självförsörjande bönderna drog sin sista suck här i landet, var samarbete ett måste för att få livet att gå ihop, det kan jag tydligt utläsa av hushållets loggböcker, nu värdefulla dokument för att förstå det som var. Därefter uppstod jordbruksindustrin, där bönderna blev företagare och mångt större arealstorlek krävdes. Den avpersonifierade matindustrin uppstod, den industri som talet om konsumentmakt knappast rår på
.
Nu är vi där.
Skolnedläggelse.
Inte bara en utan tre skolor.
Lång resväg för skolbarn.
Arbetstillfällen försvinner.
Dagligvarubutiken gick i konkurs 2008, Posten försvann för länge sen. Hur ska man ta sig ur detta och samtidigt erhålla den för länge sedan förlorade självkänslan i byn?
Så här definieras glesbygd enligt NE, Glesbygdsverket, Sveriges Kommuner och landsting:
- Glesbygd, i svensk befolkningsstatistik motsatsen till tätort. Enligt
folk- och bostadsräkningarnas definition bor cirka 15 procent av
Sveriges befolkning i glesbygd. mer allmänt betecknar glesbygd
glesbefolkade områden, vari även mindre tätorter inräknas.
- Till glesbygd räknas områden som har mer än 45 minuters bilresa till en tätort med över 3000 innevånare.
- Glesbygdskommuner är kommuner med mindre än sju invånare per kvardratkilometer och mindre än 20 000 invånare.
DN 2013-01-11.
N-lings kommun har drygt 7000 invånare. Man hoppas att läget längs kusten samt Botniabanan ska hjälpa upp situationen.
.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om glesbygd, Lögdeå skola, skolnedläggning, politiskt beslut, friskola, föräldrakooperativ, ortoceratit, bra byggmaterial, samarbete, norrländsk jordbruksbygd, självkänsla