En lackask med lock hittades i gömmorna. Lockets knopp felas. Asken är svart och cylinderformad. Figurmotivet på utsidan har nästan försvunnit men här skönjs figurer liknande de på en pompejansk väggmålning.
Asken innehåller hårlockar
År 1856 kom roman Hertha av Fredrika Bremer (1801-1865) ut. Visst har jag läst och hört om den många gånger som en roman som hade en nyckelroll i kvinnors emancipation - men det är först 168 år senare som jag läser den. Jag föreslog att vi skulle läsa den i det informella litteraturgäng där jag ingår. Det ska bli spännande att diskutera den här feministiska klassikern vid nästa träff. Hertha och Yngve Frej är tvillingsjälar och Hertha berättar att hon vill starta en bildningsanstalt, en högre skola, för unga flickor, inte i franska eller tyska eller musik eller rita, eftersom det finns många andra ställen där detta lärs ut. Nej, flickorna ska lära sig tala, argumentera och besvara frågor som: vad är jag, vad kan jag och bör jag? Yngve ställer upp på Herthas idé och arbetar för den på villkor att även ynglingar får komma med. Och så bestäms.
Hertha, eller en själs historia är i sanning ingen feelgoodroman, en genre som är populär bland många idag - Bremer skrev en idéroman. Intrigen är ganska häftig.
Boken påverkade den tidens samhälle starkt. Bremer skriver ut sin mening rakt på sak utan omskrivningar. Fredrika Bremer förde en kamp för att ogifta kvinnor skulle räknas som myndiga.
Ulrika Jacobsdotter, moster till min morfarsmor, blev myndigförklarad 1862 genom att fadern skrev till kungs i ärendet. Hon var då 54 år gammal och kom att bli stadd vid god kassa genom fadersarvet och ville ha egen rådighet över sina egendomar och slippa en manlig förmyndare som utsågs av samhället. Och det slapp hon på detta vis fyra år efter lagändringen. Som helhet har kvinnornas situation förändrats mindre på landsbygden än i städerna.
Ensamstående kvinna myndigförklaras år 1862
Internationella kvinnodagen 8 mars
Fredrika Bremer, författare och kvinnorättskämpe
Salongsinteriör från Fredrika Bremers tid. Kvinnorna broderar och mannen läser tidningen. Kvinnor var omyndiga och underställda en manlig släktings förmyndarskap. Teckning av Fritz von Dardel 1852.
Från Wikipedia
Det är pappa som jag har att tacka för mitt intresse för min dialekt, kulturhistoria, hembygdshistoria, ja historia i allmänhet. Han som inte var född i byn utan flyttade hit i samband med gifte var mycket intresserad av sin egen men även mammas släkt och av byns historia, mer än min mamma någonsin var.
Kanske borde det inte förvåna mig för det var ett sätt för honom att lära känna sin nya hembygd. Är man bofast på en och samma ort genom hela sitt liv blir man lätt hemmablind och kanske ointresserad av vad som timat tidigare på platsen. Så uppfattar jag situationen här i byn för närvarande - det finns ingen önskan och vilja att fundera över hembygdshistorien. Under de tjugotre år jag varit hemmansägare har jag funderat en hel del över detta och tycker mig ha förstått mera om varför läget är sådant här i byn.
Idag skulle pappa ha fyllt 106 år och jag är glad och tacksam för hans inställning till kulturhistorien som smittade av sig. Smittade och smittade förresten, utan hans upprepade berättande hade inte mycket fastnat för det var först när jag blev äldre som jag tog papper och penna i bruk för att anteckna hans berättelser samt göra ljudinspelningar. Detta tack vare att jag hade förmånen att ha en förälder som orkade dela med sig av sitt historieintresse även under mina oengagerade tonår.
På många håll har hembygdsföreningarna inventerat traktens torplämningar. Torparnas namn har letats upp i arkivet och ofta har även platsen märkts ut med en skylt. Men hur var det att leva på den platsen? Ibland låg torpen långt ut på utmarken, hur skapade man sig en plats där det tidigare varit obebyggt?
Sara Williamsson, doktorand i historisk arkeologi och tidigare hembygdskonsulent i Skåne, delar med sig av några ledtrådar som kan berätta om hur landskapet sett ut och hur det kan ge en bild av torparnas vardagsliv. Var finns ledtrådarna som kan berätta om hur landskapet sett ut och ge en bild av torparnas vardagsliv.
Foto Gustaf Heurlin
Tänk om vi här kunde ta till vara på det som omgivningarna och landskapet talar om för oss, om vi tolkade resterna av det som var för att förstå livet då och ge ett erkännande till de människor som med sin strävsamhet skapade landskapet. Istället för att markbereda och förstöra avläsbara detaljer i landskapet, gräva och schakta utan hänsyn, mena att det där är ointressant för oss idag. Man ser gärna på gamla foton och får nostalgiska minnen av livet förr men att bevara grunder, byggnader, landskapselement, stigar och vägar i praktiken görs inte. Vem är insiktsfull och klok nog att protestera mot utarmningen av vår gemensamma kultur... Denna kultur som är enkel, kanske "fattig" men värd att bevara. Stolthet över sin bakgrund hänger inte på rikedom. Vad stolthet är beror på insikt och förståelse.
Den här bloggen ger mig kontakt med människor vilket gläder mig. En av
dem Bengt Öberg, bördig från Rundvik, kontaktade mig förra
året eftersom jag skrivit något lite om torpet där båtsmännen Brömster
bodde. Han höll då på med forskning om sin farfars farfars far Israel
(1772-1808).
Hans forskning har resulterat i boken Rote 163 Brömster. Båtsmannen från Nordmaling. Boken, som kommit till genom intensiva arkivstudier, handlar om anfadern men även om dåtidens samhälle, om rotebåtsmännens tillvaro, båtsmansnamn och namnskick, hur sluparna där båtsmännen verkade under krig och inkallelse var utrustade och hur livet ombord tedde sig. Samt om de gravplatser där dödsoffren från Finska kriget 1808-1809 blev begravda, inte sällan anonyma.
Bengt bor i Kalmar och boken har ISBN 978-91-527-4632-5. Jag fick ett ex med post i veckan, en läsvärd beskrivning av en båtsmans liv som ändades i kriget mot Ryssland 1808-1809.
Släktforskningen fick sig en knuff framåt i sommar. Inte genom arkivstudier, det är sommaren inte menad för enligt mej.
Nej här blev det släktforskning genom anordnad liten släktträff där många bra uppgifter om nu levande personer
och deras födelsedata fick en genomlysning - sådant är också guld värt eftersom sådana uppgifter inte kan hittas i arkiv på grund av sekretessen på 70 år. Att umgås med trivsam stämning och god mat är ett absolut plus.
Det blev även släktforskning genom besök till en plats för ett nybygge tillsammans med en avlägsen släkting som jag fått kontakt med via bloggen. Hon kände till en äldre herre som kunde visa oss platsen. Vi hade en fin dag tillsammans med vandring till platsen för nybygget som Erik Lydig tog upp 1784. Ingen av de ursprungliga byggnaderna fanns kvar och de senare tillkomna var på fallrepet men PLATSEN i landskapet, topografin fick vi med oss. Inte illa det!
Ett ödetorp med vacker inredning nu lämnat åt förgängelsen. Kolla ådringsmålningen!
Jag fick också genom besök på plats hos ägarna bekräftat att den byggnad som berättats för mig var gästgiveri i Godmersta verkligen varit det. Flera äldre dokument visar detta. Om det var det gästgiveri som min farfarsmor arbetat på är dock inte bekräftat, byggnaden uppfördes 1895 och Erika (1853-1935) bör ha arbetat på ett gästgiveri vid 1860-talets sista år. En äldre byggnad på platsen kan ha agerat gästgiveri eller så har jag tidigare fått fel uppgift. Kanske var det vid gästgiveriet i Önska, som brann ner 1905, hon arbetade som lill-piga.
*
Kulturbegivenheter blev det inte mycket av under sommarveckorna här uppe. Men de vi kom iväg på var utsökta. Fotoutställningen Fåglar av Åke Gustafsson i Järnäs missionshus/bygdegård och i masugnen på Olofsfors bruk gavs Jag bär hela jorden med min sång.
Den här mannen med sin käpp, som sitter på trappan till Storbådans fyr, har jag aldrig träffat. Det är farfar Gottfrid. Han föddes 1881 och dog några år innan jag föddes. Käppen gav stöd efter den skada han ådrog sig på sågverket. Hur farfar kom ut till fyren i Kvarken vet jag inte, men hatt hade han och den blåste inte av. Kanske hade båten ruff...
I pappas familj fanns båtlivet som en självklar ingrediens. Man bodde vid havet, man byggde båtar, seglade, rodde, hade sommarstuga vid havet. Detta övergav pappa till stor del när han och mamma övertog hennes föräldrars jordbruk. Det fanns inte tid för båtliv då.
Ferrotypi användes främst till enkla porträtt. Det blev småfolkets val. Ferrotypin baserades på en billig plåtbit så fotografen kostade inte på en exklusiv montering. Plåtbiten försågs med en enkel inramning i kartong eller papper och fästes med en täckande klisterremsa på baksidan. Intrycket förhöjdes med kolorerad kartong i milda färger.
Ferrotyperna var ofta små - från ett par centimeter till mått nära visitkorten. Fotot med gossarna är 6,3 x 10,2 cm (2,5 x 4 tum) med kartong.
Här i landet verkar det inte som fotografen satte ut sitt namn på ferrotyperna och fotograferna är idag mestadels anonyma. Det kan bero på att tekniken användes av kringvandrande fotografer utan fast adress.
Detta och mycket annat om äldre familjefoton finns att läsa i Stora boken om familjebilder av Björn Axel Johansson.
Jag fick ett mejl. Av en för mig okänd person. "Intressant att du forskat på samma som jag gjort" stod det. Det visade sig gälla släktforskning. Nu har jag fått några kompletterande uppgifter i min forskning om Johanna Persdotter från Tenstrana, Nordmaling. Den lilla flickan, född 1867, som adopterades bort vid 3 års ålder.
Adoptivföräldrar var Hilda Charlotta Barkman född 1841 i Eskilstuna och Edvard Walfrid Wessman född 1837 i Visby. Paret Wessman bodde vid tiden för adoptionen i Sundsvall.
Redan efter fyra år skilde sig paret. Skiljobrevet är daterat 27/5 1874, året då Johanna skulle fylla 7 år. Walfrid Wessman vistades i Pretoria Sydafrika 1876 och exhustrun Hilda Barkman och Johanna flyttade så småningom till Uppsala där det står att Hilda Barkman försörjer sig 1878 genom att hon ”läser med barn”.
Nästa gång jag träffar på Hanna i arkiven har hon flyttat till Stockholm. Vid
folkräkningen 1890 återfinner jag mamsell Maria Johanna Wessman som
ogift kvinna, ensam i familjen. Hon är 23 år och bor i kvarteret
Hvalfisken no 26 i Hedvig Eleonora rote i Stockholms stad. Tio år senare bor hon i Västerås stad. Allt det där har jag skrivit om här.
*
Nu till de uppgifter jag inte kände till. Det gäller fostermodern Hilda:
Det visar sig att fostermodern Hilda Barkman emigrerade från Sala till Nordamerika den 21 november 1890. Det är samma år som jag fann Johanna i Stockholm. Jag sluter mig till att Johanna valde att inte följa med till Amerikat. Kanske kände hon sig rotlös, hon som flyttats omkring ända från 3 års ålder. Hon ville inte byta land därtill?
Hannas fostermor Hilda Barkman dog 1901 i Cook, Illinois, USA.
De här uppgifterna om Hilda Barkman fick jag med källor noggrant angivna. Jag ser också att Hilda och Walfrid gifte sig 1863.
"Livet efter döden - bouppteckningar berättar" heter ett lunchwebinarium som Riksarkivet anordnade den 18 mars 2022. Det finns att lyssna på Youtube HÄR.
Det går att läsa ut en hel de intressant ur en bouppteckning. Hur man bodde, om inventarier var köpta eller hemgjorda, klädskick, levnadsomständigheter, man kan utläsa personens klasstillhörighet särskilt om man har vana att läsa bouppteckningar och därmed har många olika att jämföra med.*
År 1894 den 19 Mars kallades undertecknade att förrätta bouppteckning efter Enkan Brita Katarina Forssberg i (Y), som afled den 25 nyssvekne Februari och efterlemnade som sterbhusdelegare ende sonen Hemmansegaren Johan Olof S i (Y) hvilken tillsades att uppgifva boet som det vid den aflidnas frånfälle befans, Hvarefter uppteckning och värdering företogs som följer.
|
Fastighet Hemmanet 2 seland No 4 med Åbyggnad |
4000 |
4000 |
|
|
|
|
|
Guld och Silfver |
|
|
|
4 st Guldringar |
5 |
|
|
1 st Silfver Förläggarslef |
10 |
|
|
12 st do Matskedar |
72 |
|
|
12 st do Theskedar |
18 |
|
|
1 st do Strösked |
5 |
|
|
1 st do Gräddkanna |
7 |
117 |
|
|
|
|
|
Koppar och Blecksaker |
|
|
|
1 st Koppar Kruka |
5 |
|
|
1 st do Stäfva |
2,50 |
|
|
1 st do Panna |
4 |
|
|
2 st do do |
6 |
|
|
1 st do Kokare |
3,5 |
|
|
3 st do Kaffepannor |
4,50 |
|
|
1 st Messing Mortel |
1 |
|
|
4 st Bleckhemtare |
2 |
|
|
6 st do Formar |
1,50 |
|
|
3 st do Fat |
1 |
|
|
1 st do Durkslag och Rifjern |
0,75 |
31,75 |
|
Transport |
|
4148,75 |
|
Möbler |
|
|
|
1 st Sittsoffa |
25 |
|
|
1 st Skänk |
20 |
|
|
2 st Dragkistor 1/10 kr, 1/5 kr |
15 |
|
|
2 st Dragsängar 1/5 kr,1 /4 kr |
9 |
|
|
2 st do |
13 |
|
|
2 st Nattduksbord 1/3 kr, 1/ 2 kr |
5 |
|
|
2 st Thebord |
4 |
|
|
2 st do små |
1,50 |
|
|
2 st Fällbord |
3 |
|
|
1 st do |
2 |
|
|
2 st Bord 1/2,25, 1/1 kr |
3,25 |
|
|
1 st Divansbord |
10 |
|
|
2 st Schänkar |
14 |
|
|
1 st do |
4 |
|
|
1 st Mjölkskåp |
8 |
|
|
1 st Klädskåp |
8 |
|
|
1 st Kommod |
2,50 |
|
|
2 st Stolar |
5 |
|
|
6 st do |
12 |
|
|
6 st do |
9 |
|
|
1 st Klocka |
10 |
|
|
1 st Thoalettspegel |
5 |
|
|
2 st Speglar 1/ 2 kr, 1/1 kr |
3 |
|
|
6 st Taflor 2/3 kr, 2/1,50, 2/25f |
4,75 |
|
|
6 st Stolar |
4,50 |
|
|
2 st Skrin 1 /2,50 1/75 öre |
3,25 |
|
|
1 st do |
1,25 |
|
|
1 st Barometer |
4 |
209 |
|
|
|
|
|
Kvinsgångkläder |
|
|
|
1 st Skinnfordrat Päls |
10 |
|
|
1 st do Kappa |
4 |
|
|
1 st Kappa |
5 |
|
|
Transport |
19 |
4357,75 |
|
|
|
|
|
2 st Svarta Klädningar 1/3 kr, 1/50 öre |
3,50 |
|
|
1 st Klädning |
4 |
|
|
5 st do |
12,50 |
|
|
6 st Undertjolar |
9 |
|
|
7 st do vita |
3,50 |
|
|
2 st Schalar |
8 |
59,50 |
|
|
|
|
|
Sängkläder |
|
|
|
2 st Dunbolster 1/10 kr 1/8 kr |
18 |
|
|
2 st Dunkuddar större |
7 |
|
|
5 st do små |
7,50 |
|
|
2 st do do |
2 |
|
|
1 st Fäll |
12 |
|
|
2 st Täcken |
10 |
|
|
3 st do |
9 |
|
|
2 st do |
2,50 |
|
|
1 st do vit |
2 |
|
|
1 st do |
2,25 |
|
|
1 st do |
1 |
|
|
1 st Sängomhänge |
1 |
|
|
1 st Madrass |
2 |
|
|
3 st do |
3 |
79,25 |
|
|
|
|
|
Duktyger och Linne |
|
|
|
1 st Bordduk |
3 |
|
|
21 st Servietter |
8,40 |
|
|
12 st Handdukar |
1,80 |
|
|
20 st Xxxxöfverdrag |
5 |
|
|
14 st Lakan |
7 |
25,20 |
|
|
|
|
|
Glas och Porslin |
|
|
|
2 st Soppskålar 1/1,25, 1/75 f |
2 |
|
|
1 st Ostkupa |
1,25 |
|
|
1 st Äggkorg |
1 |
|
|
4 st Äggkoppar |
0,60 |
|
|
3 dussin Tallrikar |
7,50 |
|
|
Transport |
12,35 |
4521,70 |
|
|
|
|
|
1 dussin Assietter |
1,50 |
|
|
6 st Spillkummar |
1,80 |
|
|
1 st Karrotter |
2 |
|
|
1 st Kaffekanna |
0,40 |
|
|
2 st Handkannor 1/50 f, 1/40 f |
0,90 |
|
|
5 st Glasassietter |
0,50 |
|
|
2 st Stekfat |
1 |
|
|
1 st Bricka |
0,60 |
|
|
20 par Thekoppar |
8 |
|
|
1 st Karafin |
0,50 |
|
|
1 st Wattpumpa |
1 |
|
|
16 st Driksglas |
1,60 |
|
|
18 st Supglas |
1,80 |
|
|
3 st Syltskålar |
3 |
|
|
3 st Sockerskålar |
0,75 |
|
|
4 st Blomvaser |
1 |
|
|
3 st do |
1,50 |
|
|
8 st Stekfat |
2,40 |
42,60 |
|
|
|
|
|
Nickel och Messing |
|
|
|
4 st Ljusstakar |
5 |
|
|
2 st do |
1,50 |
|
|
3 st do |
0,75 |
|
|
1 st Kaffekanna |
5 |
|
|
1 st Sockerskål |
1,50 |
|
|
1 st Thebricka |
1,50 |
|
|
1 st Klockställ |
0,50 |
|
|
2 st Hänglampor 1/10 kr, 1/5 kr |
15 |
30,75 |
|
|
|
|
|
Kreatur |
|
|
|
3 st Kokreatur |
120 |
|
|
1 st Kviga |
20 |
|
|
4 st Får 1 st Lamm |
20,50 |
|
|
2 st Getter |
10 |
|
|
5 st Höns |
2,50 |
173 |
|
Transport |
|
4768,05 |
|
Diverse |
|
|
|
1 par Väfstolar |
3 |
|
|
1 st Mangel |
4 |
|
|
1 st Refträ |
1 |
|
|
2 st Såar |
2,25 |
|
|
1 st Wattbalja |
1 |
|
|
2 st Byttor |
0,75 |
|
|
1 st Bunke |
0,50 |
|
|
3 st Stöptråg |
1 |
|
|
1 st Bakubord med behör |
2 |
|
|
1 st Nattstol och bord |
1,50 |
|
|
1 st Bandstol och korg |
0,50 |
|
|
1 st Skottkärra |
2 |
|
|
Diverse tunnor |
1,50 |
|
|
1 st Sikt |
0,50 |
|
|
7 st Säckar |
1,50 |
|
|
22 par Bordknifvar |
5,50 |
|
|
2 st Slipstenar |
10 |
|
|
1 st Assuransspruta |
5 |
|
|
1 st Wattenvärmare |
20 |
|
|
½ i ett tröskvärk |
20 |
|
|
8 Hektol. Korn |
40 |
|
|
15 st Golfmattor |
7,50 |
|
|
2 st Thebrickor 1/1,50, 1/1 kr |
2,50 |
|
|
3 st Spisgrytor 1/1,150, 1/1,25, 1/1 Kr |
3,75 |
|
|
2 st Grytor 1/1,25, 1/75 f |
2 |
|
|
1 st Stekpanna |
0,50 |
|
|
1 st Plättpanna |
0,60 |
|
|
3 st Pannlock |
0,75 |
|
|
2 st Små skopor |
1 |
|
|
1 st Fiskslef |
0,30 |
|
|
1 st Toalettpåse med behör |
1 |
|
|
1 st Wäska |
0,75 |
144,15 |
|
Transport |
|
4912,20 |
|
Aktier och Fordringar |
|
|
|
5 Aktier i Lögdeå Handels Aktiebolag |
75 |
|
|
3 Aktier i Ångbåtsbolaget Botnia |
30 |
|
|
1 Aktie i Ångfartygs Aktiebolaget Norrland |
75 |
|
|
Fordran af Härnösands Enskilda Bank |
2120 |
|
|
Fordran af Fredrik Lundberg L-åfors |
1000 |
|
|
Fordran af J. P. Jonsson (Y) |
200 |
|
|
Kontant |
100 |
3600 |
|
Fordringar som anses för osäker 4431,33 |
|
|
|
Inventarium Kronor |
|
8512,20 |
|
Afkastning |
|
|
|
Begrafningskostnader |
|
200 |
|
Behållning Kronor |
|
8312,20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Att detta bo med tillgångar och skulder är af mig uppgifvit så vitt mig är bekant, som det vid den aflidnes frånfälle befanns, betygar under edsförpliktelse. |
||
|
År och dag som förr J.O.S |
||
|
|
||
|
Såsom boupptecknings och värderingsmän A. Wiklund J. H. Erikson |
||
|
|
||
|
No 11. År 1894, å Nordmalings lagtima Hösteting blef denna bouppteckning inregistrerad, betygar |
||
|
På Härads Rättens vägnar Efter förordnande G. Öhrling |
||
|
|
||
|
§1. År 1899 den 20 Februari å Nordmalings lagtima Vinterting meddelades Johan Olof S lagfart å 2 seland No 4 (Y) betygar |
||
|
På Häradsrättens vägnar Xxx (svårtydd namnteckning)
|
||
Här är "bönninga" ("langkakesen" = långkatekesen) där Brita Katarina (Karin) bodde vid sitt frånfälle.
På 1930-talet revs den gamla ärevördiga gården för alltid och ersattes av ovanstående. Undrar vad som har hänt med alla inventarier? Vilka finns kvar i sinnevärlden? Några känner jag till och några lär finnas i min ägo. Jag skulle ge mycket för att kunna gå tillbaka och se exakt hur "bönninga" var inredd och hur livet levdes där före Karins bortgång 1894.
På alla porträtt jag sett av Karin/Katarina har hon en väldigt sträng uppsyn. Det kan bero på att det var en allvarligt sak att låta sig avfotograferas, att skratta och visa tänderna hörde inte till etiketten och var även svårt eftersom exponeringstiden var lång och man måste sitta stilla för att inte bli suddig. Men ett litet leende ändå...
