30 april 2024

Majbrasa på 60-talet

När jag var barn tände min familj oftast en majbrasa på lägdorna vid stordiket. Inget hus fanns i närheten och vatten porlande i diket att släcka med ifall fjolårsgräset skulle antändas.

Men en vår i mitten av 1960-talet blev majbrasan extra stor. Min barndomskamrats pappa rev då den stora bröjstun, bryggstugan. Den vackra byggnad som vi hade lekt i och utforskat. Den var uppförd på 1920-talet om jag förstått det rätt med ett stort kök utrustat med vedspis, kanske var det en öppen härd, minnet sviker. Där fanns en vacker svängd trappa till övervåningen men även en smitväg via en smal bräddörr som liknade en skafferidörr,  pärlspont vill jag minnas att det var fast det ordet kände jag inte till då. När man kom upp fanns vackra trappräcken. Man kunde alltså vandra upp och ner i huset utan att mötas. Jag tyckte mycket om stämningen i det huset, kanske väcktes min känsla för gamla byggnader där.

Rivningen påbörjades och vi två småtjejer bar brädor till vår majbrasa. Mitt på dagen när vi var där för att hämta bräder hängde plirande fladdermöss i åsar i vindskontorens snedtak. De var spännande att detaljstudera, undrar just vart de tog vägen när huset var borta och de blivit störda?

Den här bröjstun var inget timmerhus men jag har hört att den användes som sommarboende den tid då korna släpptes på skogen och sommarladugårdarna fortfarande användes och då mangårdstimringen i form av en korsbyggnad fortfarande stod kvar. Av de byggnader som syns på flygfotot finns 2,5 stycken kvar och skogen har krupit närmare, skogsbrynet närmar sig de kvarvarande husen.

29 april 2024

En skogsgädda

I tidningen Västerbottningen (C) kunde man härom dagen läsa om att Nordmaling ska anlägga en skogsgädda. Jag fick reporterns text muntligt återgiven men senare fann jag tidningstexten på nätet innan den låstes.

Kommunen planerat att avverka några tätortsnära skogsområden. De havsnära områdena har länsstyrelsen sagt nej till innan dess att en utredning visar om rödlistade arter finns  området.

Det andra skogsområdet som inrymmer ett motionsspår vill kommunen göra "en rolig grej" av. Kommunen ska anlägga en skogsgädda på kalhygget. Idérikt måste man väl tillstå.


En gädda i skogen synlig från ovan ska placera kommunen på kartan.

Kommunalrådet talar för avverkningarna som man låtit en expert hjälpa dem med. Experten torde vara en av skogsbolagens virkesköpare vars råd och omdöme man troligen litar helt och fullt på.

– Det rör sig bara om ett mindre område som ändå ska avverkas och återplanteras. Nu har man varit lite kreativ och tänkt till för att göra det i en rolig form, men mönstret kommer inte att synas från marken.

Tror du gäddan kan locka flygresenärer till Nordmaling?

– Det återstår väl att se. Om den syns från luften kan det i alla fall bli en rolig grej.

 Jakob Norstedt, kommunikatör i Nordmalings kommun, berättar:

– Gäddan är en symbol i Nordmalings kommunvapen och idén ska ha uppkommit spontant på något möte inom förvaltningen.

Inspirationen kommer från världens kanske största trädsmiley som finns anlagd i Oregon på USA:s västkust. Där har skogsbolaget Hampton Lumber planterat en cirka 80 meter bred smiley av lärk i douglasgranskogen på en bergssluttning utanför Willamina, fem mil väster om Salem. Trädsmileyn syns från Highway 18 – och på Googel Earth.

Smiley Face på Oregon Hillside har blivit en skogsnyhet global snackis – och designikon.

– Planteringen av gäddan på Skjutbaneberget ska inte kosta något extra utan mera ses som en kul sak.

*

När det gäller avverkningarna som helhet finns engagemang och opinion mot kalhuggningarna. 20 personer har skrivit under en insändare: Skona skogen i Nordmaling. Bland annat frågar man hur intressant och vilken naturupplevelse det är det att åka skidor eller springa en runda på ett kalhygge? Att en inventering av de havsnära skogarnas arter ska göras har de som ifrågasätter avverkningarna fått till efter att länsstyrelsen tillskrivits. Bland annat vet man att vitryggig hackspett finns här längs kusten.

Det finns något som kallas hyggesfritt skogsbruk och vid rekreationsområdet Nydalasjön har Umeå kommun testat schackrutehuggning.

27 april 2024

Kunskap - vad är det?

 "Kunskap finns överallt och för att tillägna sig den krävs en utvecklad förmåga till analytiskt och kritiskt tänkande, och om skolan inte kan hjälpa eleverna att bygga upp en utvecklad förståelse för det kommer de aldrig att kunna lära sig något på riktigt. Fakta är kunskapens minsta beståndsdel, skulle man kunna säga. Men utan förståelse för, dels hur delarna hänger ihop, dels hur den komplexa helheten förhåller sig till verkligheten, samt inte minst om och när man måste överge internaliserade övertygelse eftersom de inte stämmer längre, går det inte att tala om resultatet av lärandet i termer av kunskap."

"Och en högskoleexamen är början på det livslånga lärande som jag menar att alla som lever i ett kunskapssamhälle har ett ansvar att ägna sig åt. Tanken på att skolans uppgift är att se till att eleverna memorerar en bestämd uppsättning pålitliga fakta, så snabbt och effektivt som möjligt, är närmast antitesen till bildning som bygger på överflöd; ju mer desto bättre. Det är lite som att lova någon att de ska få lära sig att bygga ett hus men sedan bara tillhandahålla tegelstenarna, virket. Kunskap handlar om både delarna, det som håller dem samman och om byggandet. Och bildning, skulle man kunna säga, handlar om förståelse för olika byggnadsstilar och deras historia samt hur man renoverar huset i relation till både förändrade klimatförhållanden och behoven hos dem som lever i det."

https://flyktlinjer.blogspot.com/2024/01/det-finns-inga-faktakunskaper.html

Bild härifrån.

Synonymer till kunskap: vetande, lärdom, kunnande, insikt, vetskap, inblick, gnosis, kompetens

Ett av motsatsorden är inskränkthet.

24 april 2024

Hotfullt bemötande

När jag skrev om hemvändande här på bloggen den 11 april 2024 fick jag en kommentar av Karin som berättade om hur gemytligt återvändandet till hemorten var efter tre decenniers bortavaro:

Oj, missade Babel i söndags. Måste kolla i efterhand. Men redan nu kan jag berätta om mitt lämnande och hemvändande. Det var på något sätt en naturlag att man (=de flesta ungdomar) skulle lämna hemorten, vidare till studier på annan ort och sen jobb långt hemifrån. Rätt skön att slippa den extremt effektiva sociala kontrollen. Men sedan, när jag återvände ungefär trettio år senare tyckte jag det kändes tryggt och trevligt att vara igenkänd. Om jag tar en simtur på morgonen kan jag mötas i ICA-kassan av ett: "Var det varmt i vattnet idag?"

 *

Jag har inte samma upplevelse alls. Ett välkomnande kan bli mycket hjärtligare än på det sätt jag bemöttes då jag blev hemmansägare efter 25 år i Sthlm:

"Hur har du tänkt dig din framtid här i byn?" frågade hon mej, Vera Jonzon, där hon isolerat mej i ett hörn av den gamla skolsalen, nu bygdegård, på behörigt avstånd från övriga stämmodeltagare - allt för att ingen skulle höra hur hon hotade mej. Jag trodde jag hörde fel men hon upprepade sig. Vera med familj och medhjälpare skulle se till att förtala mig på alla sätt så att jag inte kunde bo kvar i byn. Familjen har styrt byborna i åratal, men utan att synas, genom att se till att tillsätta lojala personer på poster familjen ansett vara viktiga. Ni vet så där som finansfamiljen Wallenberg gör, härskar utan att synas. 

Hon ville ha tyst på mej då jag är ett hot eftersom jag har god utbildning, är kunnig i föreningsarbete eftersom jag har erfarenhet av många års styrelsearbete, törs ifrågasätta och ser igenom hur maktmänniskorna här styr byborna. Veras beteende och hot är oförskämt och ociviliserat, ev. med drag av psykopati. Som kommunpolitiker och lågstadielärare boende i en liten by var hon och familjen vana att topprida sina medmänniskor.

När så min barndomskamrat lade munkavle på mej senast vi skulle ses gick hon för långt. Hon föreslogs av mej till styrelsemedlem då samfällighetsföreningen bildades 2007 med min förhoppning att hon var kunnig i styrelsearbete och skulle visa vilja till demokratisering, en naiv förhoppning från min sida. Båda dessa nämnda kvinnor har utbildning över gymnasienivå, båda jordbrukardöttrar.

22 april 2024

Masonite-inredning

 Den här lilla fina stugan har jag skrivit om tidigare. Det var här Olga och Frans bodde.

Fastighet med bostadshus från 1937, två uthus och ett garage, belägen i den sydöstra delen av byn. Fastigheten har ett enskilt läge på en åssträckning med öppen och hävdad mark framför. Arbetaren Axel Hellman erhöll 1936 egnahemslån (lånenr. 2014) från Västerbottens läns Hushållningssällskap på fastigheten 3:25, avstyckad från 3:9.
Bostadshus. Byggnad i en och en halv våning med inbyggd förstuga i en våning. Resvirkesstomme och betonggrund. Rödmålad locklistpanel med vita detaljer. Sexdelade mittpostfönster. Grönmålad dörr flankerad av spröjsade fönster. Tegeltäckt sadeltak. Röd plåtskorsten.

Ur lst byggnadsinventering

Nu blir det berättat om övervåningen. Trappan dit upp är en ordinär u-svängd trappa av furu som fernissats.

Till övervåningen släpptes inte besökarna. Därför var det inte helt iordningsställt där.


Jag blev fascinerad över att finna det här omålade räcket vid övre farstun. Det syns hur enkla grepp som använts vid snickrandet och spikandet av räcket/balustraden.

En korkmatta från 30-talet ligger på golvet. Balustradens överliggare är brutalt enkel: cirkelsågad och ohyvlad och omålad. Inget för känsliga fingertoppar att ta tag i.

 
Tapetseringen med en typisk "gröttapet" avslutas mot masonitebalustraden. Ingen obehörig skulle ju bjudas dit upp och husets övriga rum räckte gott till Frans och Olga.

Jag fick möjlighet att komma in här 2007 och dokumentera efter det gamla parets bortgång. Jag är glad över möjligheten att dokumentera bostadshuset och uthusen. Planlösningen var speciell. Allt var välbevarat. Riktigt roligt var det att se övervåningen som verkligen hör ihop med Rundvik och Masonite-fabriken som lades ner 2011. 

Numera torde övervåningen se annorlunda ut.

Vi skola alla den vägen vandra.

20 april 2024

Majblommor

 

Så underbart lätt det var att hitta Majblommesäljande skolelever i år. Dära Vall´n står de och säljer tillsammans framför livsmedelsbutikens entré. På andra orter i landet har det hänt att jag blivit utan majblomma då ingen har sålt där jag befunnit mej.

Heja Majblommesäljare!

Minns ni hur det var att sälja Majblommor då det begav sig...

18 april 2024

Nyttjanderätt?

Här i byn har jag fått kännedom om ett projekt som anlagts på en byallmänning.

Det enda jag läst om projektet är en rad i en verksamhetsberättelse där de personer som har hjälpt till tackas. Ingenstans finns projektet beskrivet för oss drygt 30 hemmansägare.

Det finns ingenting nämnt i en kallelse med dagordning, ingen motion eller styrelseförslag, ingenting i något stämmoprotokoll. Men kanske har jag fel? Hoppas verkligen det. Men har jag rätt så innebär det att vi delägare inte fått förfrågan och gett bifall till nyttjande av den mark vi äger tillsammans, många kanske inte ens känner till projektet. Den drivande i projektet kan vara min barndomskamrat - allmänningen ligger i nära anslutning till hennes gård. Det är ingen stor anläggning men att det inte gått rätt till står klart så länge jag inte överbevisas med dokument i frågan. Vid närmare granskning visar det sig att även den pensionerade lågstadieläraren med make varit involverade. Varför köra över övriga hemmansägare i byn? Samtliga delägare ska väl ändå tillfrågas om ett projekt som nyttjar vår gemensamma mark, eller?

Att jag föreslog min barndomskamrat till styrelsen i samband med föreningsbildningen 2007 var feltänk. Jag talar ibland med vänner här i Mellansverige om vad som sker och inte sker här uppe, hur det går till i en liten norrländsk bysamfällighet, och får kommentaren "Hon passar inte att sitta i en styrelse!" Nej, svarar jag, så är det, men det finns heller ingen annan som passar. Alla agerar på samma sätt, tänker inte igenom hur en förening är menad att fungera där regler och statuter är utformade för att få en  demokratiskt fungerande grupp. (Okej, det finns någon som kan styrelsearbete vet jag men ingen som kommer till tals.) Principen är enkel - samtliga delägare ska få samma information och ha möjlighet att säga sin mening i de frågor som dyker upp. Krångligt?? Inte alls.

13 april 2024

Kollektiv klassresa

Min föräldrageneration genomgick en kollektiv klassresa i och med att välfärden ökade markant under deras levnad. Ingen utbildning krävdes för att "komma sig upp" ekonomiskt, jämfört med tidigare generationer då kunskap i ett akademiskt ämne innebar möjlighet till uppburen tjänst och högre lön än allmogen.

Jag träffar en hel del människor äldre än jag, i de kretsar jag ibland rör mig i, som menar att utbildning är plus minus noll. De outbildade har lyckats lika bra som de  med utbildning. Vad är då utbildning bra för? Samtidigt höjer de sina telningar som utbildat sig till skyarna. Jag har svårt att förstå den dualistiska inställningen.

Innebär utbildning någon skillnad på människor emellan? Vad är bildning? Finns det? Är bildning att läsa god litteratur, spela piano, lyssna till eller utöva klassisk musik, dansa balett, besöka museer och konstgallerier? Det är den äldre synen på bildning. Men bildning att lika väl att använda sina kunskaper i ett gott hantverk - sömnad, timring, korgflätning, you name it. Det gäller att ha kunskap. Bildning innebär också förståelse.

Det som lärs ut i dagens utbildningsväsen - grundskolor, gymnasier, universitet och högskolor sägs vara på låg nivå. Vi hör om elever i grundskolan som inte har tillgodogjort sig undervisningen och därför har de inte möjlighet att gå vidare även om de skulle vilja. Studenterna har så dålig underbyggnad när de når högskola och universitet att de måste få extralektioner för att hänga med i undervisningen eller läraren måste ta upp/repetera de lärdomar studenterna borde ha tillgodogjort sig på gymnasiet.


Det fult att i ett Jante-land säga sig ha kunskap, det väcker ont blod, speciellt för en kvinna :-) Det är förstås skillnad mellan landsbygd och storstad. I Sverige ska vi alla vara lika, inga klasskillnader finns, det är endast inom idrott man får utmärka sig utan att det betraktas som fult och översittaraktigt.

11 april 2024

Hemvändande

Söndagskvällens (7/4)  Babel, den litterära talkshowen på tv, handlade om att återvända hem.

Det sas att i den samtida svenska litteraturen med tema hemvändande flyttar hemvändaren motvilligt tillbaka och blir först glatt överraskad av hur mysigt det är att komma hem (ex. Wähä, Smirnoff, Samuelsson, Backman).

Mycket är sig likt samtidigt som mycket förändrats i hemvändarens blick.

Tillvaron i byn är mörk och kantas av en fientlighet mot den som kommer utifrån.

Alkoholiserade män, frikyrklighet, familjehemligheter och tystnadskultur är vanliga.

Det blir lätt en sårig uppgörelse för hemvändaren.

Några frågor på det?

Västerbottens landskapsdjur

9 april 2024

Bildningtörst

Här på bloggen har jag skrivit så pass mycket om bildning att det borde ha en egen etikett men så är det  inte ordnat. Bildningsförakt skrev jag om i september 2020.

På det inlägget fick jag en bra kommentar av Margareta som skriver:

Ofta tror jag att bildningsföraktet är en slags sköld man håller upp för att dölja sin egen mindervärdighetskänsla.

Och på tal om bildning kommer jag att tänka på Hilda Olssons (Kerstin Hed) dikt:


Studiecirkeln

Det var blott några stycken, ett dussin knappt.
Det var långt mellan byarnas tjäll —
men på halkiga vägar de kommo ändå
till ett möte var torsdagskväll.

Det var muntra ord och betänksamma ord
på bygdens sävliga mål
kring ett bord, där aprildagens blåsippskörd
stod och glimmade blygt i sin skål.

Det var ovana grepp kring penna och bok —
det var blickar med längtan och dröm,
som förstummats och stängts vid dagens tramp
vid spis, vid spade och töm.

Det var riksdagsmannens pojkar och statarns Karl,
det var Sörgårds och så några fler.
Den som ingenting visste, fick stöd och hjälp
av den, som fått lära sig mer.

Det var kanske ej kunskap av stora mått,
men den lyfte dock tanken på färd
och skänkte en glimt av vår tid och dess liv,
av vår stora, härliga värld.

Det var ingenting som gav ära och guld —
men de unga, de sågo ändå,
hur rymden vidgades, mer och mer,
över vägen, de hade att gå.

Och det var, som om hela rummet blev fyllt
av en hög, förunderlig makt —
det var ungdomens heliga allvar, som än
ej bränts till cynism och förakt.

Det var som en kväll, när dimman är tät
kring ensliga planer och hus,
och man tänder en lampa — så stod det kring dem
som en brinnande cirkel av ljus!

 *
 
 
Jag läser flera romaner skrivna före min tid på jorden där bildningsivern varit stor hos romanfigurerna. Det är så annorlunda mot idag. Tänk att leva på den tiden då varje arbetare insåg att kunskap ger bildning och förståelse för omvärlden och delvis makt över sitt eget liv. Då människor kände behov av att förkovra sig i ämnen de ville ha mer kunskap i. Då människorna inte slöat till och blivit självtillräckliga och faktaresistenta.
 
Och med Margaretas kommentar fick jag ytterligare bildning. Jag har diktböcker av Kerstin Hed men kände inte till att det var pseudonymen för Hilda Olsson. Nu vet jag och är tacksam för det!

Hilda/Kerstin var författare och lantbrukarhustru och sa så här om sitt författarskap: "Hos mig har dikterna fötts under dagens arbete i köket, ladugården eller ute på ägorna och så har jag skapat fram det på kvällarna när familjen sovit."
 

7 april 2024

Må lärandet fortgå


Ju mer vi kan, desto mer förstår vi.
Världen vidgas helt enkelt. Det blir roligare att vara människa.

 

Det är lättare att lura okunniga människor men bildning ger ingen immunitet mot galenskap. Den värdegrund man vilar på är säkerligen det viktigaste. Men det är svårare att lura och förleda den som kan dra egna slutsatser. Kan man inte det blir beslut grundade enbart på känslor. Bildning är klassbunden.

Läser en intervju i tidningen VI nr1/2024: https://www.vi.se/artikel/cecilia-duringer-bildning-ar-inget-vaccin-mot-dumhet

För min del är kunskap och förmågan att tänka fritt och dra egna slutsatser viktigare än makt, rikedom och ära. Om man måste välja. 



 

5 april 2024

Att köpa bysamfälld mark

Du sitter i styrelsen för byns samfällighetsförening. Du har bestämt att du vill köpa en del av byns gemensamt ägda mark. Du pratar med de övriga styrelsemedlemmarna.  Så klart du får det säger männen. Du kontaktar lantmätare som sköter avstyckning med areal, belägenhet osv

Styrelsen tar upp försäljningen i kallelse till kommande stämma, där står att du vill köpa ett visst område till en angiven kostnad. Inga som helst dokument avseende köpet bifogas eller lämnas ut. Att det är medlemmarna du köper av inser du inte det eftersom övriga styrelsen varit så positiva till försäljning. På stämman säger en av medlemmarna att det där måste gå om, det går inte att fatta beslut på så litet underlag. Vad är det vi säljer? Andemeningen innebär krav på omtag: gör om, gör rätt till nästa års stämma.

Nästa stämma och kallelse till den går till på exakt samma sätt, inga dokument i förväg, inga delades ens ut på stämman, inga förklaringar. Du anser att allt är tydligt då övriga styrelsen sagt ja. Att det ev. kan betraktas som jäv att sitta i styrelsen och anse styrelsens acceptans till köpet vara tillräckligt förstår du inte. Du inser inte att det är medlemmarna du köper av, inte styrelsen. Ingen öppenhet sker, inga dokument på bordet vilket innebär att medlemmar/hemmansägare inte får veta och förstå vad de säljer, vad du köper av dem.

Du förlitar dig på det auktoritära och patriarkala systemet, du är kvinna. Jag blir uppbragt och ber på stämman att åtminstone få se en karta med marken jag och de andra hemmansägarna säljer till dig. I tio sekunder får jag möjlighet att se kartutsnittet som du har i din ägo sedan lantmätaren lämnade över den. Jag sänder runt kartan som vi som är närvarande har möjlighet att titta på några sekunder vardera. De hemmansägare som inte är närvarade har inte sett något dokument alls någonsin. Och ingen av oss har fått veta hur och av vem priset för marken satts. Var det du själv??? Var det styrelsen?? Lantmätaren? Hanteringen är inkompetent men det inser du antagligen inte. Styrelsen har ingen koll på hur det ska gå till, har inte läst sig till det i böcker om samfälligheter, inte frågat kunnig rådgivare.

Du känner till hur lätt rykten sprids i sådana här små bymiljöer. Att det sades att din far rev större delen av ladugården då den stod på bysamfälld mark. Själv hörde jag det för första gången i samband med ditt markköp. För att rykten och illvilja och förtal inte ska uppstå gäller det att handla korrekt. Att vara källkritisk. Att från säker källa ta reda på vad som gäller för en samfällighetsförening. Nog borde du kunna bättre! I min värld arbetar styrelser för att se till att demokratin lever och att alla vågar uttala sin mening i en fråga. Mig har du förbjudit att med dig tala om saker som gäller samfälligheterna i de två styrelser du nu sitter i. Det liknar diktatur, du går för långt. Så då skriver jag väl om det här på bloggen då. Byåldermannens envälde borde vara förbi i samband med att byalagen övergick i samfällighetslagen SFL 1973. Många felaktigheter har skett/beslutats under mina 24 år som hemmansägare.

Det var jag som 2007 föreslog dig till bystyrelsen då föreningen äntligen kom till genom en formell lantmäteriförrättning efter att ha saknat stadgar och regler sedan 1973. Äntligen och för första gången satt en beläst person med högskoleexamen i styrelsen, en "klassresenär". På min fråga sa du 2007 att du kunde det här med styrelsearbete då du suttit i en styrelse för en fackklubb på din arbetsplats.

Att påpeka hur fel t ex markköpet gick till skulle få dig att vända taggarna utåt ytterligare så det gjorde jag inte. Men nog trodde jag att en person med högskoleutbildning på fyra år, en "livsvisdom" som 50-plussare skulle ge mer insikt. Det var dumt av mej!

När jag någon gång påtalat hur galet något har gått till i samfälligheterna har jag fått svar av dej som:

  • Det är väl inte så farligt! eller
  • Det var ju bara en engångsföreteelse! eller
  • Det visste jag inte!

Sitter man i en samfällighetsförenings styrelse ska man veta vad som gäller. Hela styrelsen är tillsammans ansvariga att känna till vad som gäller i en samfällighetsförening.

Att du ändrat uppfattning och numera tycker att markberedning inom skogsnäringen är av godo även på våra gemensamt ägda marker är din ensak precis som att du inte är kulturhistoriskt intresserad. Det är tillåtet att tycka olika i sådana frågor. Men när det gäller kunskap i föreningsliv och styrelsearbete har jag större krav på en välutbildad person än någon med folkskola. Därmed inte sagt att den med den gamla folkskolan i bagaget  har mindre kunskap i de här frågorna, det kan vara tvärtom.

 *

Du vill kanske väl. I samband med att jag föreslog dej till byastyrelsen och du valdes in lånade du min bok om "Samfälligheter". Snart nog fick jag tillbaka den, troligen oläst. Samma bok delades ut till styrelsen i samband med föreningsförrättningen. Har ni i styrelsen över huvud taget läst den. Okej, den har sina svåra partier men det finns andra handböcker om samfälligheter som är mera lättförståeliga. Själv betalade jag för en kurs som Lantmäteriet anordnade för länge sen i en mellansvensk stad. Jag ville veta, jag ville förstå hur samfällighetslagen är utformad och om bystyrelsen handlar rätt och rättvist. Mycket har gjorts fel - saknas kunskap förstår man inte det och är lätt att lura.

Hur känns det att säga något som man vet är rätt, och rättfärdigt, men mötas av oförstånd, eller kanske av spydigheter och cynism. Hur känns det att tillhöra en förtryckt och tystad minoritet, eller lika hemskt, en förtryckt och tystad majoritet, på det sätt många tvingas till i totalitära samhällen.

Ur Till bildningens försvar av Sverker Sörlin

* *

Här kommer korta utdrag ur två böcker om samfällighetsföreningar som jag har med på bloggens sida "Böcker jag haft nytta av".


KALLELSENS INNEHÅLL
I kallelsen ska alla ärenden som ska behandlas på stämman finnas med. Det är lämpligt att bifoga dagordningen för föreningsstämman.
(...)
Orsaken till att alla ärenden måste finnas med i kallelsen är att medlemmarna ska kunna lita på att föreningen inte beslutar något utan att de har en chans att vara med och påverka beslutet. Föreningsstämman ska därför inte behandla något ärende som inte finns med i kallelsen.
(...)
En medlem ska kunna få titta på dokument före den ordinarie föreningsstämman. Ska stämman godkänna en uttaxering ska även debiteringslängden finnas tillgänglig för medlemmarna i förväg. Gäller även försäljning av samfälld mark.
Om inte dessa dokument bifogas kallelsen ska kallelsen innehålla en uppgift om vart medlemmarna kan vända sig för att få titta på dem. 


ÖVERLÅTELSE AV FAST EGENDOM
För att beslut att överlåta eller söka inteckning i en fastighet eller att
upplåta en fastighet med nyttjanderätt för längre tid än fem år fordras minst
två tredjedelar av de avgivna rösterna, såvida det inte står något annat i
stadgarna.
(...)
För att förvärvaren ska få lagfart på en fastighet som samfällighetsföreningen
har överlåtit måste det framgå av protokollet att beslutet på föreningsstämman
har tagits med minst två tredjedels majoritet.

 *

KALLELSEN
Kallelsen skall förutom tid och plats för stämman innehålla uppgift om vilka ärenden som skall avgöras. Skall stämman godkänna uttaxering skall kallelsen innehålla uppgift om var debiteringslängden finns tillgänglig för den som vill ta del av den. Inför ordinarie stämma skall i kallelsen också anges var medlemmarna kan ta del av förvaltningsberättelsen, revisionsberättelsen, utgifts- och inkomststaten samt eventuella motioner. Det är i många fall lämpligt att bifoga dessa handlingar till kallelsen.

FÖRSÄLJNING AV MARK
Samfällighetsföreningen kan även försälja sin fasta egendom. För sådana
beslut krävs två tredjedels majoritet, om inte annat föreskrivs i stadgarna.
Försäljningen kan avse en hel fastighet som föreningen äger eller ett
område som avstyckas i samband med försäljningen. Belastas det avstyckade
området av rätt enligt AL måste den rätten upphävas genom fastighets-
reglering i samband med avstyckningen. Avyttring från marksamfälligheter
kan också ske genom en fastighetsreglering vid vilken den aktuella
marken överförs till någon närbelägen fastighet.

SKYDD FÖR ENSKILDA INTRESSEN
(...) En annan trygghetsfaktor är att stadgar är obligatoriska vid
föreningsförvaltning och att lantmäterimyndigheten är skyldig att granska
att stadgar eller stadgeändringar överensstämmer med reglerna i SFL.
Visare föreligger krav på kvalificerad majoritet för vissa beslut av
större betydelse för medlemmarna, t.ex. vid försäljning av fast egendom
och stadgeändring.
(...)
Vidare kan medlem eller styrelseledamot, som anser att ett föreningsstämmobeslut
inte har tillkommit i behörig ordning eller att det strider mot SFL, annan
författning eller mot stadgarna, klandra beslutet genom att väcka talan mot
föreningen hos fastighetsdomstol. Talan kan även föras mot uttaxering.