Läder är mycket användbart

 

Den här lösningen för att ställa upp en utåtgående ytterdörr har vi haft här på gården så länge jag kan minnas. En läderrem är knuten runt en handledare eller som här överliggaren på ett räcke.

När dörren ska ställas upp träs den fria ändens ögla över trycket. Nu blåser dörren inte igen. Enklare kan det väl knappast bli?

Kalvskinn fanns hela tiden att tillgå på gården, slakten skedde på plats. Det finns flera kalvskinn kvar men de är hårda och jag har ännu inte lärt om/hur de kan mjukas upp. Läder är ju så användbart även till annat så visst vore det bra med mjukare skinn.

Det finns även förskinn kvar som pappa använde när han arbetade med kniv och trä. Förskinn är ett arbetsförkläde av garvat skinn, modellen ser ut så här.

Hylla med hatthängare

 

I sommarstugan finns en hylla intill sovalkoven. Hyllplanet är kraftigt, har fanerad kant och belagt med KLB-laminat på ovansidan. KLB står för Karlstedt-Larsson-Berglund  (KaLaBerg AB) som hade sin produktion i Nordmaling. Lokaltillverkade produkter finns i mängd i sommarstugan från 1956.

Under hyllan är klädkrokar fastskruvade och två hatthängare är fastklämda på hyllkanten. De där hatthängarna har alltid fascinerat mig. Enkla, smarta, utrymmesbesparande. Och färgglada. Även klarblå finns. En bockad tunn plattstång nertill  håller fast hela grejen i hyllkanten och en rund tråd förenar de två röda trärundlarna, båda av samma storlek. Älskvärd enkelhet.

 

Den soliga tapeten är inte ursprunglig utan från tidigt 1970-tal. Vald av mej. Bodde där ett par somrar och trivdes utmärkt. Gjorde t ex gymnasiets specialarbete där, som handlade om reklamens makt.

Och fler hatthängare finns det. Ett par stycken är fastklämda på kapphyllan i övre farstun i bostadshuset. Kan inte annat än tycka väldigt mycket om de här gladröda hatthängarna från 50-talet då såväl dam- som herrhattar ännu var på modet.  Männen lyfte på hatten när de hälsade på passerande bekanta och då de gick in i en kyrka. Kvinnorna behöll hatten på i dessa sammanhang. 

Sådan var seden.

Superenkelt underhåll

 

 Inoljning av utsida dörrblad pågår.

Detta är sommarstugans ytterdörr med karosseripanel. Den målades 2010 med ny linoljefärg. Sommaren 2017 strök jag den med linolja. En dag under sommaren som gick inoljades den ånyo med linolja. Det är ett bra sätt att fräscha upp linoljefärg och låta den fortsätta att skydda karosseripanelen. Busenkelt.

Jag brukar göra på samma sätt med utsidan av fönsterbågarna i permanentboendet. Enklare och snabbare underhåll / byggnadsvård får man leta efter.

Tapetfynd

En bit av en papperstapet återfanns. Den sattes upp 1956 och sitter på väggarna i sommarstugan under den tapet som jag valde och tapetserade med på 70-talet. Då helt utan tanke på dokumentation hur det såg ut före omtapetsering. Så bra då att en bit 50-talstapet fanns kvar. Diskret kan man kalla färg och mönster.

En masoniteskiva där en dikt ur en tidskrift (antar jag det är) uppklistrad. Runt kanterna klisterremsor av papper avsedda för tätning av innanfönster. Det blev en tavla i sommarstugan på 1950-talet. Återfunnen lite bedagad i ett högskåp.

 

TRYGGASTE VANDRING I VÄRLDEN

Vildbin surrar vid källan och backens ljung
Mor och jag genom hagen med korna. Mor är ung.
Detta är längesedan. Innan din väg blev tung.

O denna tid av ro för mej, oro för mor!
Hagen är Äventyret! Källan är öppen och stor.
Källbusen här i blåsvarta källgapet glor.

Tryggaste vandring i världen, vandring med dig.
Söndagsklänning som lyser på kossornas vattenstig.
Ändå din oro: Pojken. Källan. Gud hjälpe mig!

Hastiga steg! Det är långt till källan ännu.
All din ängslan förgäves. Nog hinner väl du
långt före plasket och vattenspegeln itu!

Tryggaste vandring i världen: En hand som tar
barnets i sin vid en källa, speglande klar,
håller den hårt i sin medan faran är kvar.

Länge vandrar vi vilse i somrarnas brand.
Slutligen når vi källornas brådsvarta rand.
Griper då minnet trofast en trevande hand.

HOLGER WASSTORP

 

Påkalla uppmärksamhet

Så länge jag bodde hemma och då familjen annekterat hela huset efter morfars död (efter det började vi äta på bottenvåningen tillsammans med mormor), brukade vi ha ett speciellt sätt att kalla samman familjen till middag eller annan gemensam måltid. Genom att med spiskroken slå på vedpannans järnhäll i köket som var ansluten till de vattenfyllda radiatorerna, förgrenade sig ljudet ut till hela husets radiatorer. När det ljöd behövde ingen ropa att nu är maten klar. Ljudet var speciellt, det var dovt och mycket tydligt och familjen samlade sig snart kring matbordet. Och det fungerade naturligtvis bäst vintertid då alla höll sig inom husets väggar.

För att påkalla uppmärksamhet upp till sommarstugan/sommarhuset, som låg ca 200 meter bort vid skogsbrynet intill sommarladugården, användes ett signalhorn.

När det ljöd var det något viktigt som skulle meddelas till exempel att ett telefonsamtal var på gång eller kanske en gemensam måltid. Det var särskilt från tiden när morbror, moster och kusinerna bodde där på somrarna, och så småningom jag själv på sommarloven, som jag minns den där kommunikationen. Det var långt innan mobiltelefonernas tidevarv.

 Det här hornet har och en mycket stark och tydlig signal.

Familjen tog även med sig hornet när vi cyklade vägen mot Långron för att som avtalat besöka faster och farbror i deras sommarstuga i väglöst land. När vi kom till motsatt strand i förhållande till deras stuga, höjde pappa hornet och tutade i luren. Då kom farbror V. strax puttrande i sin båt och hämtade oss för en gemytlig samvaro. Vem visste vad stress var på den tiden???

Hård träfiberskiva

Hård träfiberskiva kan användas till så oändligt mycket. Här på gården har hitintills enbart board av fabrikatet Masonite använts. Vad gör jag om träfiberskivor ska användas i större omfattning framöver?
.
.

Skogskovall

Lieslåttern vid sommarstugan utfördes igår, tisdag. En eftermiddag med två timmars lunch tog det för två personer med liar att slå gräset. Vilken idioti tänker säkert flera som ser oss slå. Gräset ligger där det föll och ska sen vändas minst två gånger i strängar för att torka. Blir det regn tar det så klart längre tid. Eftersom höet inte ska användas som kreatursfoder är det inte lika viktigt att det torkar snabbt, i annat fall hade det varit gott för kvalitén att hässja det.

I år är blomningen lite senare för de flesta örter och ängsblommor, det kan vara därför som jag hittade nya arter som jag inte sett förr där uppe i hagen, "hägna". Kan det vara så att idogt arbete har gett resultat i än mer varierad flora?

Skogskovallen kommer dock år efter år. Varje gång jag ser dem tänker jag på den tid korna släpptes på skogen. Kossor lär vara väldigt förtjust i just den växten, enligt mamma, vilket även hörs på namnet.

För övrigt sprider sig här i byn en flora som trivs i ohävdad mark. Det är inte ett landskap som för en landskapsälskande besökare är vackert att cruisa genom. För Västerbottens del måste man norr om Umeå för att uppleva ett sådant hävdat jordbrukslandskap.
.
.

Roslagsmahogny

Så fick jag då äntligen nytta av den dalbrända fintjäran som finns i en burk här då sommarstugans nya handledare/överliggare fick ytbehandling. Den gamla var rötskadad och på den hade en vattenbaserad smörja strukits på för sisådär 30 år sen. Då sommarstugan stod klar 1956 ströks Cuprinol på men dagens C. är en helt annan blandning förstod jag efter kontakt med företagets kemist som förespråkade ännu en vattenbaserad produkt. Den valdes bort.

Jag blandade till roslagsmahogny av dalbränd trätjära, kokt linolja och balsamterpentin. 1 dl av vardera, lätt och snabbt gick det. Sen var det bra att stryka på blandningen på handledaren, även det var snabbt gjort, inom ett år blir det ett par strykningar till tänker jag.

Gissa om det luktar gott med trätjära i blandningen?!!

1 del 100 % trätjära. Den måste gå att blanda med terpentin eller lacknafta.
1 del linolja, kokt eller rå
1 del terpentin eller lacknafta

Blanda tjära och olja ordentligt innan terpentinet tillsätts. Ytan som ska strykas ska vara torr och ordentligt rengjord och som med all målning är grundarbetet det viktigaste för att slutresultatet ska bli bra. Blandningen påförs med en pensel eller plafondpensel. Roslagsmahogny är tunnflytande och har en laserande effekt och tränger ner djupt i träet vilket ger en vattenavvisande yta. Traditionellt har blandningen använts till ytor som varit utsatta för väder och vind, som bryggor, sjöbodar, båthus och båtar. Ytan kan i solsken bli dammtorr på ett dygn men tar längre tid att torka på djupet. Det är klokt att vara försiktig om ytan ska beträdas innan den torkat helt, då detta påverkar det slutgiltiga resultatet. Generellt torkar ytan på 3-4 veckor. En liter roslagsmahogny räcker till ca 6-12 kvm, beroende på om underlaget är hyvlat eller ohyvlat.

Receptet finns på Skansens hemsida, se länk.

.
.

Slåtten över

Nu har vi gjort klar slåttannan ôppe hägna, uppe i hägnet.

Med två liar slog vi det hela under 3/4 dag, sen gick jag och räfsade ihop det hela i strängar nästa dag och dagen därpå vände jag strängarna. Torkvädret har varit superbt så dagen efter (igår alltså) kunde vi lassa in det torra höet i höladan från 1878. Ladan är vad vi säger här, en mellanskottslada, en gles konstruktion av rundstockar. Högafflarna, eller högreparna som jag säger, som används för ändamålet har vardera tre klor.
.
Läs även andra bloggares åsikter om slåtter, slåttanna, hö, torkat gräs, lie, räfsa, högrep, högaffel, lada, hölada, timmerhus

Retrokänsla á la 70-tal

Köksspisstången från mormors kök togs ner vid renoveringen i början av 70-talet. Då hade jag som tonåring fria händer att inreda sommarstugan i min smak för mitt sommarboende under gymnasietidens sommarlov. Här är tidigt 1900-tal, 50-tal (bänkskiva av lokalproducerat laminat från Kalaberg) och 70-tal.

Då blandades gammalt och nytt och jag minns hur trevligt det var att ha ett eget hus att inreda.  Kan se samma vurm i bloggar och på instagram idag som skrivs av kvinnor i 30-35-årsåldern :-)

Retrorätt också idag.

.
.

Lieslåtter på hävdad mark

 

Årets lieslåtter skedde en dag i veckan då det faktiskt var soligt och varmt.  Med bra liar med bladen vasst slipade är det ett nöje. Gräs och örter är korta men ganska tjockt växande här vid sommarstugan, raderna med liggande hö blir otydliga. Dagarna efter har inte haft så förmånligt väder  höet torkat på ett par dagar. Långt därifrån. Istället har det varit en av de tristaste sommarväderlekar jag minns det senaste decenniet (men mitt väderminne är inte så beständigt :-))

Så här poetiskt beskriver en bloggare någonstans i länet sin lieslåtter förra året. Vi är tydligen flera som får användning för våra liar även här i norr, det ger samhörighet med en okänd:

Begick lieslåtter om morgonen.
Det är så man gör med lieslåtter.
Man begår den. Allvarsamt, om morgonen.
(...)

Läs hela Lage Olovssons beskrivning HÄR.

Jag letar efter klotpyrola, Pyrola minor L. Se, där är den. Så trevligt att du visar dig även i år lilla blomma, du som växer där skog och hagmark möts!
.
.

5 kök och rum

Jag har fyra kök och tolv byggnader av betydande storleksskillnader i min ägo. Köken är från 10-, 30-, 50- och 70-talen. Av det äldsta köksinredningen återstår järnspisen och bakugnen, det köket är alltså ombyggt. Utöver dessa fyra kök har jag ett enkelt sommarstugekök från 50-talet. Visst är jag byggnadsvårdare även om jag inte nämner det så mycket här på bloggen för närvarande. Det finns alltid något att ta tag i, sysslolöshet är inte min ledstjärna.

Det är fantastiskt trevligt att jämföra förändringen av 1900-talets köksplanering, byggteknik och materialval. Jag är rik på kök ;-) 

Kökets historia är intressant. Under min utbildning på KTH fanns fortfarande Statens Planverk som gav ut Svensk Byggnorm som på sina nära 500 sidor hade ett kapitel om bostads- och köksplanering. Byggnormen byggde på den forskning som utfördes av Statens institut för byggnadsforskning, SIB, (1960-1993) och framför allt av Hemmets forskningsinstitut, som grundades 1944.

Rationellt kök. Bild hittad här.

HFI:s verksamhet gick ut på att rationalisera hem- och hushållsarbetet. Att genom köksutformning med fullskaleexperiment för att förenkla kvinnors rörelsescheman i köket och därmed bespara slitageskador på kroppen. Bostadsvaneundersökningen, en sociologisk utredning under 40-talets början, blev ett annat viktigt styrmedel. Allt till köksstandardiseringens fromma.

***
Men nu till ett av mina kök - sommarstugans vinkelställda och öppna kök:

Detta kök har utslagsvask men inget rinnande vatten. Det hämtas i brunnen. Tapeterna är från 70-talet då även köksinredningen målades om. Mammas kusin Alfred, som var yrkesmålare, utförde det arbetet men kökssnickerierna var redan från början så här ljusa. Laminat på bänkskiva och fönsterbänkar är lokala produkter från dåvarande KaLaBerg-fabriken (KLB) dära Vall´n. Bara det gör mej kulturhistoriskt rik :-)

Diskstället av "stringmodell" med plastbeklädda järntrådar är likadant som i mitt älskade masonitekök. Här i sommarstugan är två stycken diskhyllor på rad dolda bakom snedställda skjutdörrar.

Kylskåp saknades. Utrymmet under golvluckan var svale. Där förvarades mejeriprodukter och andra matvaror som krävde "kyla". Det här är en vanlig lösning som fortfarande finns kvar i många äldre (norrländska) hus. Så sent som 1956 byggdes denna sommarstuga med samma koncept. Obs! inga lister runt luckans kanter, bara exakt tillskuren linoleummatta. I love källarluckor!

***

Alla mina fem kök finns på landsbygden/landsorten. Vill du se hur man bodde i ett barnrikehus i Stockholm på 30-talet så har Stockholms Stadsmuseum en lägenhet med två rum och kök på Stickelbärsvägen 7, nära Roslagstull, för visning. Den är välinredd och var åtminstone för mig mycket intressant att besöka.

Boken Köket, som ingår i Nordiska museets serie om folkhemmets rum och skriven av Marianne Larsson, är en behändig och informativ bok om kökets utveckling under 1900-talet.

Hur många kök har du ;-)
.
.

Vad en visp kan vara

En handvevad visp av trä och stål ligger på lit-de-parade i sommarstugan. Det är föregångaren till den likaledes handvevade turbovispen Cyklon av plast och stål från Nilsjohan. Således nedgraderades den gamla vispen med trä i skaftet till att brukas i sommarstugan då den nya köptes in kan jag tro. Så gjorde man på den tiden och därför finns många spännande föremål i gamla sommarstugor. Sommarstugor som nu kallas fritidshus.

Här ligger vispen Cyklon på arbetsbänken i masoniteköket. Vispen Cyklon är röd och grann som så många andra accessoarer i 50-tals köket. Röd plast och svenskt rostfritt stål var det som gällde då. Made in Sweden. Nowhere else.

Innan dess fanns ståltrådsvispar, typ luffararbete, här i huset. De kunde man köpa av gårdfarihandlare som knackade på. Det är en otrolig skillnad på lättheten att vispa grädde med den ena eller andra. Och dessförinnan användes en björkvispar av skalade fina björkkvistar som bands ihop vid midsommartid. Alla svensktillverkade, ja till och med närproducerade. Visst har jag ett par sådana, den ena har pappa gjort för att visa hur man gör. Nu använder de flesta elektricitet för att vispa, elberoende som vi är.

.

.

En loggbok från 40-talet

 K. seglar Svanen

 

Vaxboksanteckningar från sommarstugan vid Nabbsundet, Skåpviken 1942 - 1947 har kommit fram och jag har fått låna den, vilket jag är tacksam för.

 

För att komma till stugan på 40-talet tog man båt. Bensinen var dyrbar under kriget så motorbåt var inte vanligt att åka. Eller så gick eller cyklade man längs en kärrväg till Rönnholm (den nuvarande vägen till Rönnholm byggdes som beredskapsarbete och stod klar 1945) och därefter gick man en stig. Båda vägarna var långa. Först på 1960-talet byggdes väg från Rönnholm och längst ut till Långron.

Jag plockar ut några anteckningar ur hela den fullskrivna boken för att ge en bild av livet då. Det andra världskriget pågår. Man kan se att man hade nytta av att fånga fisk, plocka  fågelägg och bär i skogen för att äta och bunkra. Trots att man arbetade en hel del med samlandet och fångandet verkar de här ungdomarna, födda 1914-1921, ha trivts med tillvaron. De som skriver är pappa, hans bror och syster samt respektive blivande fästmö/fästman som det hette då.

För min del läggs ännu en pusselbit till historien om mina föräldrar och deras samtid. Och till hur de uppfattade och vad de gjorde under kriget. Könsrollerna hade inte påverkats av förändringens vindar. Bilderna har jag lagt till utan att alltid veta exakt vilket år de är tagna.

 Stugans läge är markerat med en cerise prick. Dåvarande väg/stig är ungefärlig.

*** 

Loggbok

för obefarna sjömän på s/s Nabbsundet.

Nedskriv alltid noggranna tidsbestämningar samt angiv fart, vind, ström samt beräknad avdrift för noggrannare kursbestämning.

1942

Den 22 juni  

for K. o jag ut hit för att fira midsommar. F. och V. var ute förut. Kvällen förut rodde jag ut ekan.
C.

Båtbyggarna med resultatet i Rundvik. Min pappa, farfar och svågern/svärsonen.

23 juni

Midsommarafton, på morron vittjades näten, resultat: 5 nät i rad från hällan, 5 abborrar. Senare på dagen lades näten åter ut.
På kvällen buro vi över ekan till Avan samt rodde över fyra stycken, balansakt!
Köpte mjölk, betalade hyran samt fortsatte ut till ”Gohamna”, letade ”tvareämna”, kokade kaffe samt letade fågelbon, fann ägg, ungar m.m. Senare rodde vi ända till Långrohamna, såg på stengravarna samt kokade kaffe en gång till. Vi gjorde kväll kl. 3.45. Någon har senare skrivit: Förlovning kl 11.55 Atlantictid.

 

Mamma plockar vita näckrosor i sjön Hemavan.

Skärgårdsmiljö på 40-talet, eventuellt Godhamn.

24 juni

Dagen började som vanligt med vittjning efter kaffet, näten 2 o 2 i vinkel lagda mellan Nabben och Stengrundet, samt ett rätt i norr om Stengrundet. 5 nät, 34 abborrar o 1 mört. I mjärden 6 ”abbarra”.
C.

Midsommardagen d. 24 avfärd från stugan kl 20.30.
F.
Myggen bit en.
V.

Här har vi firat två härliga dagar men trots det är avfärden lika tråkig som förr.
K.

27 juni

Varmt o fint väder, lagnade o var till Molins F. o jag.
V.

28 juni 

Efter kaffet vittjades 8 nät: 21 st abborrar, 4 små i mjärden, ingen gädda.
V.
…

12 september

Lördag, nu är sommaren slut o hösten är här med vinande nordan. Vi är ute på lingonjakt V. och jag. Det syns gå bara bra, konten blir säkert full innan vi far hem, ”å kanske nalta dell å”.
Nu kokar pären så vi slutar för ikväll, kl är nu 19.33 o 10 omegatid.
C.

Pappa vid Johanssons i Långron.

13 september

Söndagsmorron, upp kl 6, vittjning, 3 abborrar. Kaffe eller rättare surr(ogat) ut i lingonskogen kl 7.20. Nu är kl 10.30, potatispannan är på sin post med en annan vid sin sida som innehåller stekt lever, mums mums. På annan plats vänta tre kartonger på hemfärd. De äro: 1 Sveakronan mjölkartong, 1 från Chokladthule samt en halv Eve margarin. Hej svejs i lingonriset!
Kl 13.00 Nu slutar Gren!
Kl 14.50 Disken är bortgjord, klart för avfärd.
C.

De unga tu som skulle bli mina föräldrar. Det kan vara en sjöbod ute i Tennavan som syns.

Med sig har de en kartong med trycket "Äkta bärsafter".

 ...

1943

12 juni Pingstlördag

Är här på en snabbtur för att vittja mjärdarna. Men tyvärr var de absolutsäkert tjyvvittjade båda två. Det blev dock 20 st ätbara abborrar kvar för min räkning ändå, så man for ju inte alldeles i onödan.
Far nu hem kl 13.30
V.

14 juni

C. och jag firar pingstafton härute. Kan man bättre taga till vara på en långhelg, så sej?
Visst borde man väl känna sej tacksam över att återigen frisk och kry och i lugn o ro få fara hit ut, bort från de vardagliga sysslorna därhemma. Tänk hur många idylliska platser liksom denna, som skövlats genom krigets hemska fasor. Här går vintrar och somrar förbi utan att lämna några större spår efter sej. Träden bli kanhända lite större men så lika ändå.

C. har läst upp en hel ramsa som han naturligtvis vill ska stå här men jag tror jag överlämnar skrivningen till herrn själv, ty potatispannan kokar och så är den att vi väntar herrskapet Molin nu om det sluta regna.
K.

14 juni Annandag Pingst

Idag är det en stugdag, det har regnat hela morron o förmiddagen, men det ser ut att klarna upp lite, vinden är västlig också så det blir nog uppehåll snart. Vi for ut pingstlördag och har haft ett finare väder förut, lite regn kan ju inte skada heller, det är ju tvärt om riktigt välkommet så vi säjer väl att det är fint väder idag med. Igår var vi ut till Björnhällan och Tandhällsbådan och plockade trutägg, vi fann bara 10 st. Det var bestämt flera som hade sin hönsgård därute.
C.

 

22 juni

För andra gången i år är jag här ute, jämte I, B, C, K, och V. Vi anlende hit 8.45 i något duggregn men som det syns börjar det att klarna och efter att ha druckit ett härligt kaffe o bröd så är pojkarna uppe i sina gärningar igen, o då slutar ja för den här gången, med början till en härlig Midsommarvaka med mycke mat o mycke karameller.

F.

23 juni

Midsommarafton, vi kom hit igår kväll. Nu är klockan tre, vi skall väl snart börja klä midsommarstången. Jag har huggit en flaggstång idag samt badat. Ikväll funderar jag på att gå och hälsa på G. svåger i Gumpan.

C.

24 juni

Vi har nu i afton haft besök av sällskapet Ssn: S-E, Märta, G, M, Å samt I S. Togo kort o hade kaffe o tårta mm. Ungarna Nykvist ha f. ö. satt piff på den här midsommarhelgen.

Sammanlagt 4 st abborrar har fisket inbringat och en gädda har I. fått upp med kast. Jag fick en i mjärden.

Idag är det lugnt fast det har velat till med lite regnskvitter av finaste sort. Igår blåste det upp rätt så kraftigt fram på dagen (sydlig vind). På midsommarafton reste vi en midsommarstång, den var tjusig helt enkelt. Klockan är nu 6 och flickorna ska nu laga till kvällsmålet.

V.

24 juni

Klockan är 19.20, sista disken före avfärden pågår.

C.

 Midsommarafton 1943. 

1944

5 augusti

Här går dagen jämt för fort
Tidens hjul är riktigt smort
jag tycks nyss ha vittjat näten,
av dagens jobb går det i täten,
när det är dags att be kvälls bön
som kommer längst bak i kön.

Jag trivs så bra på denna strand
med lagom berg och lagom sand
och när tin därtill är mogen
jag måste med i blåbärsskogen.
Detta är en gräslig press
som bör få en egen vers.

Upp i otta, ut o fläng
plocka, plocka, sent i säng.
Vi få gå på knän och armar
plocka bär som tomma tarmar,
sen på vintern i vårt ”gryt”
om denna sak hörs mycket skryt.

Bäst är nog ändå att greja
med att midsommarstången feja.
Om sen Bruno och Birgitta
skulle vägen till oss hitta,
känner jag mig ganska nöjd
och från vardagslunken höjd.

På veckend en helg i augusti när månen hänger röd i grantopparna på andra sidan Hemavan.
C.

13 augusti

Nu har vi ätit surströmming, det va mycket gott. Så har vi plockat blåbär men dåligt med fiske: 7 abborrar endast. Det har stormat hela dagen nordvästlig vind. Nu håller det på lugna så vi kan ro över fjärden. Härligt väder, soligt och varmt.
I.
(C, K, B, V o Fy voro även ute denna helg, F o jag åkte med M. o S-E i deras motorbåt. V.)

1945

9 maj

Nu är jag här igen, första gången i år vid öppet vatten och nu ha vi fred igen ute i världen, Tyskland kapitulerade för två dagar sedan.
B. och jag ha följts åt, vi ha rott i deras båt.
B. vittjade sina mjärdar. Efter att ha kokat kaffe och druckit satte vi ut 8 nät.
Kväll fick vi strax efter 10.
C.

25 juli

Som så många gånger förr när jag är här blåser det väldeliga, samt regnar lite smått. Inget vidare väder för dem som har semester, det har ju inte jag, guskelov. Undrar just hur det går med badningen.
B.

25 juli

Rusk, ruskigare, ruskigast det är vädret just nu, man är frestad tro att hösten är kommen. Men efter regn kommer solsken, vad det nu kan bero på. Så den som lever till imorgon har en chans, fast nog tror jag att regnet och blåsten fortsätter även då.
Pessimisten B.

25 juli

Eftersom inget livsviktigt tarvar min uppmärksamhet just nu, ”fatar jag penan” för tredje gången på denna plaskvåta dag. Har nu burit in ved ”råga” lådan, så den goa värmen inte ska tryta. Undrar just var C. och H. befinner sig och om dom tar sej hem med någon torr tråd på kroppen. Kl. är 20.30 och det regnar bara värre och värre. V. i sängen och jag vid bordet bli åtminstone inte blöta men hungriga bli vi nog med tiden och maten är i källaren. Burr! Eja, vore den här!
B.

25 juli

Dom salta killarna har nu gått till grannas, och jag sitter ensam på Roine strand. Tur att det är så kort bit till lånebiblioteket, det innehåller bara Sigge Stark, men i brist på bröd äter man som bekant – skôrpen.
B.

26 juli

Eftersom jag är en av de överlevande från i går, kan jag vittna om att min spådom gick i uppfyllelse. Vädret är om möjligt värre, vi få nog övervintra på denna (ibland) sköna strand, som kan visa upp så många olika ansikten. Kors i Göta kanal vilket lidande.
B.

Semester 1945
He rägn ute
men ä varmt inne
å om rägne slute
vorte livet på n´pinne,
då to ve ”Svarta höken”
å körd se hä sto blåröken.
Men rägne bara öka
å vågen ä vit som a spöka,
å om int e hänne slut
könn ve int gå ut
ve få bara sett inne
blöt i hjärta å sinne
semestern ä snart e minne
ett sabla sjöblött e minne.

C, sjöblöt
(Från 1938 lagstadgades att alla arbetare hade rätt till två veckors betald semester. Den fick ju bara inte regna bort.)

Ett minne från en omtyckt plats.
Vem som karvat miniskeden är okänt. Att det är någon av de som nämns i boken tar jag för givet,
kanske min pappa eftersom den nu finns i min ägo.

Samling för fotografering framför stugan. Farfar Gottfrid är trea från höger.

.

.

Försommar i norr

Ljuset, det ljuset. Dygnet runt lyser mörkret med sin frånvaro. Det norrländska ljuset som regerar dygnet runt är fantastiskt.

 En ny fågelholk har satts upp. Trevlig present från likasinnade dalmasar.

Harsyran blommar milt, ekorrbären är på språng.

Där står den som förr - sommarstugan, masonitehuset - med den rätt lättskötta tomten i form av hagmark. Här slås med lie en gång om år, inget löv räfsas bort. Det är den enda plätten i byn som slås med lie och har så gjort i all sin tid.

Ljuvliga ekbräken, ständig försommargrön, är en favorit. Den är förfinat vacker och luktar gott. Doft av ren natur, fräsch grönska når näsan då den borrar sig in i fluffet. Så fin att ha på tomten.
.
. 
Läs även andra bloggares åsikter om norrländsk försommar, harsyra, ekbräken, fågelholk, ljust dygnet runt

Jag är lapp och jag har mina renar

Rockande samen, dvs Sven-Gösta Jonsson, har avlidit läste jag den 18 december 2013 i morgontidningen.

Vid foten av fjället, hans signaturmelodi, förknippar jag med en sommar på tidigt 60-tal då jag och två kamtater bodde några dagar i vår sommarstuga. Då svängde det :-)  Skivspelaren som någon måste ha haft med sig, gick varm med vinylskivan roterande. Det var roligt var att han sjöng om norra delen av landet. Och musik som passade oss :-)



Det var decennier innan konflikten om renbetet körde igång, innan storskalig skogsavverkning begynte här.
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Sven-Gösta Jonsson, Rockande samen, Vid foten av fjället, Jag är lapp och jag har mina renar

Kvällsstund

I sommarstugan från 1956, eller unga familjens "undantagsstuga" kanske jag ska säga, lades en korkmatta på golvet.

Korkmattan har fernissats ett antal gånger sedan dess och gulnat. Ett år användes stugan som torkria för kornet. Korkmattan tog stryk av fukten.

Jag hittade en oanvänd tapetrulle långt in i ett överskåp. Fram trädde barndomens väggmöster. Diskreta löv i grått. Jag och moster tapetserade över detta på 70-talet med stora solgula blommor jämnt fördelade bland utspridda mindre brandgula blommor.

En pyjamasprydd liten flicka har fångats på foto en sommarkväll i sommarstugan på sena 50-talet.

Flanellpyjamasen är borta.
Korkmattan är kvar. Fortfarande. Tapeten tapetserades över på 70-talet. Mammas kusin Alfred, som var målare, målade samtidigt om snickerierna. Men mycket är sig likt. Ännu.

Utom jag.

Och jag funderar på vad jag ska göra med korkmattan, linoleummattan. Den är ju inte märkvärdig med intrikat mönster som en wiltonmatta som de tidiga korkmattorna hade. Men den är dock mönstrad. Och på originalplats. Den har en stor upphöjd längsgående bula som blivit söndertrampad efter året som torklada. En ny bula uppstod för kort tid sedan på ett annat håll. Ska jag byta till dagens linoleum utan annat mönster än melerat? Går det att fixa till den befintliga mattan? Att det antagligen måste bli egenjobb i så fall torde stå klart, här i trakten finns nog ingen golvläggare som vill åta sig en så konstig uppgift. Om det över huvud taget finns någon golvläggare i kommunen numera. Beslutar jag att byta golvmatta blir det med sorg i hjärtat.  Riv skiten tänker nog de flesta ;-)


.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om sommarstuga, 1950-tal, korkmatta, fernissa, linoleum. tapet, byggnadsvård