24 juli 2016

Klimatskydd

Sån´t här roar vi oss också med på semestern - förutom slåttannan. Timret på rökbastuns norrgavel är fläckvis ganska skadat och bör få ett skydd. Istället för träpanel spikar vi spån på gaveln. Det är riktigt roligt och blir ju rätt snyggt. Spånvarven spikas från olika håll och ger ett randigt mönster. Arbetet kommer att bli klar väldigt snart. Här har blandats hyvlade och späntade spån, pärt.

Taket är spåntäckt sedan tidigare. Det blev färdigt under förra årets semester. Nu är faktiskt byggnadsvårdsåtgärderna då det gäller rökbastun färdig. Det började med utbyte av syllstockar en gång i tiden.

23 juli 2016

Slåtten över

Nu har vi gjort klar slåttannan ôppe hägna, uppe i hägnet.
Med två liar slog vi det hela under 3/4 dag, sen gick jag och räfsade ihop det hela i strängar nästa dag och dagen därpå vände jag strängarna. Torkvädret har varit superbt så dagen efter (igår alltså) kunde vi lassa in det torra höet i höladan från 1878. Ladan är vad vi säger här, en mellanskottslada, en gles konstruktion av rundstockar. Högafflarna, eller högreparna som jag säger, som används för ändamålet har vardera tre klor.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

22 juli 2016

Karusellen som ska gå till kvällen

Kommer ni ihåg de här karusellerna som fanns i lekparkerna förr, någon enstaka finns kvar. Som den här i Sveg.
Foto Lars W.
Dära Vall´n fanns en så´n här i den då centralt belägna lekparken. Här var vi barn från byarna ibland då vi åkte buss in till samhället för ärenden. Och under skolrasterna i högstadiet. Då var man ju alldeles för stor men lockade inte Näslunds konditori med sina krämbullar kunde det bli en sväng till lekparken för att hänga med kompisar.

Jag minns den gången några av oss blev snurrade runt tills vi blev illamående och höll på slängas av av centrifugalkraften som blev otroligt kraftig. Men i huvudsak var/är det en trivsam lekanordning.

Nu är det andra tivolimaskiner som gäller för barn därför att dära Vall´n pågår årets marknad som avslutar hemvändardagarna. Hemvändardagar finns lite varstans i landet och har pågått sedan 70-talet då den förra stora vågen av utflyttning till storstäderna pågick och samtidigt en liten återflyttning av så kallade  "gröna vågare". Då diskussionen om stad kontra landsbygd hade en annan infallsvinkel än idag.
.
.

21 juli 2016

Identifierat

Har gått vidare i efterforskningarna och letat fram gamla foton på internet som visar kälkar av olika slag. Den första kommer från NM:s digitala museum och visar en kälke avsedd för människor och består av en "låda" med ganska hög sarg.


De övriga två som visas här har jag hittat på VBM:s digitala arkiv.

* Det första är en likfärd från 1924 fotograferad av Robert Lundgren. Titta lite noggrannare på kälken till höger.
* Det andra föreställer Einar Lindquist, hästen Pålle, Herbert och Hugo Lundqvist. De är fotograferade 1926 av Sigvard Lindqvist. Ja, ni ser kälken.

 
Ni kanske minns det här stora träföremålet som jag inte visste ursprungligt användningsområde för. Bottenlöst och ungefär 2 meter långt och cirka 60 (1 aln) brett. Det här är inget som jag minns använts på gården då jag var barn så det vara äldre än så.

Uppbyggnaden består av en ram av trä där brädorna fästs med nådade spikar i tvärslåar infällda i ramen. Det finns utstickande handtag i alla fyra hörn både upptill och nertill.



 
Sm jag förstår det ska sargen placeras på medar, på en stötting. Stöttingar fanns på varje bondgård, även här. Så var kälken klar att användas för någon fora.


Jag kom på spåret efter att nyligen ha varit på besök i ett kulturreservat i Norrbotten där jag tog de två bilderna ovanför med flera olika låga sargar och en kälke, en stötting.

Gåtan torde vara löst. .
.

19 juli 2016

Kalaspuffar

Det dyker upp en hel del saker fortfarande. Obetydliga tingestar. Saker som antagligen sparats för att de är små och lätta att stoppa undan och glömmas. Annars var min mor bra på att slänga övergivna saker.
En diligens i hårdplast från Cobb & Co. Ja, hela familjen var tedrickare. Te förknippar jag med trevliga hemmakvällar med familjen.
Och flygplanen av olika modell som fanns i paketen med Kellogg´s paket med Kalaspuffar, ni minns... Här en Vickers Viscount.
Jo, här samlades en del. Honungssötade Kalaspuffar gick det åt på morgonen innan det var dags att gå eller cykla till skolan. Men begiven på flygplansmodeller blev jag aldrig. Inte heller var flygvärdinna mitt drömyrke som bland en del andra småflickor. Ett serviceyrke attraherade inte alls den unga jänta som var jag. Kalaspuffar kom till Sverige 1956 och tack vare de här samlarsakerna såldes säkerligen oerhört mycket mer än vad som skulle ha gjorts utan plastprylar. Mitt specialarbete, det självständiga arbete som skulle genomföras under gymnasiets sista termin, handlade just om reklam och dess makt.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , .
.

18 juli 2016

Höskrindan

Så kom då höskrindan till bruks igen, den som pappa byggt något okänt årtal. Den har stått undanstuvad sedan 1970.

Torkvädret under veckan som gick var rätt bra och vi parerade åskskurarna. I torsdags hade vi åska på två fronter men under lång tid var det uppehåll just här över byn. När skrindan väl var lassad med höet var det bara att köra in den under tak i lagårdsporten. Men höet är inte hårt packat utan fluffigt upplagt med tanke på att samtliga strån inte är kruttorra men höet doftar ljuvligt.

Det är fler som uppskattar slåttanna och höskrindor, här på andra sidan bergen. Heja Norge!
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

16 juli 2016

Blomsterresa

Linnés döttrar eller stjärnflocka och  klotlök eller "trumpinnar" var två av de sorter som fick trängas i bilen på väg till morfars hus. Det är alltid så på sommaren - krukväxter och snittblommor är en stor del av bagaget.
.
.

14 juli 2016

Chiaroscuro


Julikväll.
Skuggverkan på den drygt 40 år gamla tapeten i vardagsrummet.
Trots att det var färgstarkt 70-tal med färger som orange, grönt och brunt valde mamma ljusa tapeter. Så kan omtanke också se ut - välja bort det modernaste. Pappa hade dålig syn, såg dåligt med sitt enda seende öga. Med en ljus omgivning gick det bättre att se, att läsa. Kontrasten mellan ljust och mörkt underlättade. Det var samma tanke i köket som är ovanligt ljust för att vara 70-tal.

Jag minns och förstår och tänker plötsligt på Caravaggio.
.
.

12 juli 2016

Pampigt som sig bör

Här är kyrkan där mannen som menade att Norrland var en svensk koloni ligger begravd. I Norrland finns de naturresurser som kan exploateras och skickas söderut för bearbetning. Jäders kyrka i Södermanland lät Axel Oxenstierna (1583-1654), stormaktstidens mäktigaste man, bygga till för att bli den egna begravningskyrkan. Fiholms slott i samma socken tillhörde Axel Oxenstierna som anlitade den tidens kändisarkitekt Nicodemus Tessin d ä att rita de flygelbyggnader i renässansstil som där uppfördes.

Oxenstierna betraktas som den som grundade den svenska statsapparaten och lät indela landet i län, de administrativa enheter som i huvudsak fortfarande gäller.

Kyrkans tornspira ritades av Helgo Zettervall och kom på plats 1880.
.

10 juli 2016

Omgivningens betydelse

De här spannmålsodlingarna har jag som närmsta granne i mitt boende i Mellansverige. I år är jag omgärdad av frodigt växande sädesfält, det är grönt och skönt och levande, bra för välbefinnandet.

Här ovan är utsikten mot söder. Där, längre bort ovanför bildslutet, går kor och betar.

 Västerut.

Norr. Där längre bort vid strandängarna går köttdjur som håller landskapet öppet.
 
Öster.

 Vårvetet håller på att axgå. Det sker snabbt nu.

Det känns allt lite vemodigt att under sommarsemestern åka norrut till min hemby där jordbruket går på sparlåga. Ingen odlar spannmål längre och alltså plöjs inte åkrarna, inga nötboskap finns där. Att detta, som jag skrev för några år sedan, var sista gången marken plöjdes visste jag inte då.  Min och andras mark "arrenderas" ut fritt och för intet, lägdorna (vallen) slås men gräset får ligga kvar. En del av min mark sköts inte alls längre - där börjar sly växa upp men troligtvis betalas EU-bidrag ut trots det. En utvecklingsby är det inte.

Är man intresserad av att bo på landsbygden och samtidigt inte vill se nedmontering av det öppna och levande landskapet är nog hemkommunen inte något bra bostadsval. Men finns kanske annat som gör att man kan se framtiden an med tillförsikt?
.
.

8 juli 2016

Fara på väg


Varning för älg i Finland.
Varning för älg i Norge.
Älgvarning i Sverige.

De här trafikskyltarna fann jag under veckans besök på Trafikverkets väghistoriska samlingar. Vägars historia har så många olika aspekter.
.

6 juli 2016

Som i en roman

Efteråt gick han upp ensam, gick barfota i dagen ner mot ängen. Hässjorna stod uppradade. Han förde handen in i höet, försiktigt som inunder Ingegärds linne, och mot troerna.
     Det var torrt, höet. Bara några troer hade knäckts av tyngden och där fanns fukten, men det mesta var kruttorrt. Det rök om hans arm när han trängde in den i hässjan.
     Han skuggade ögonen med handen och tittade upp mot himlen och solen.
     Det bådade gott arbetsväder.
     Daggen mot fötterna. Tungt klev han i sin jord, kände det stubbade gräset mot sina fotsulor. Han sträckte på sig, gäspade och höll ut sina armar som ville han omfamna gården, lagården, vagnslidret och ängarna runtom.
     I köket var kaffet klart. Ingegärd hade ställt fram hans kopp och när hon slog i, la han sin hand på hennes höft.
-    Det är kruttorrt, idag börjar vi.
     Han drack kaffe på fat, blåste med sockerbit i mun. Hon satt med en vit handduk om huvudet mitt emot.
     Morgnarna var likadana.
     Det var kaffet, en kort, samlande stund för att driva sömnen ur ögonen innan lagården.

Ur romanen "Dagsmeja" av Bo R Holmberg, 1989.

Det här är en så vacker och för mig välkänd beskrivning av småbrukarnas liv då höet var hässjat och hade torkat några dagar, så jag kan inte låta bli att förmedla den. Mer finns här.

.

2 juli 2016

Synonymer

Jag funderar en del nuförtiden på vad inskränkthet egentligen innebär och beslutar mig för att konsultera en ordbok samt internet för att få synonymer till ordet. Detta ord, denna företeelse, denna inställning till livet har ju påståtts vara det som karaktäriserar småstaden och landsbygden.

I ordboken läser jag: begränsad, snäv; som har starkt begränsad fattningsförmåga, dum, trångsyn.
På internet hittar jag följande synonymer till inskränkthet:
1. begränsning
2. dumhet, enfald, intolerans, fördomsfullhet, trångsynthet

Eller här:
1. Betydelse: enfaldighet [n]
godtrogenhet, lättrogenhet, dumhet, omdömeslöshet, oförstånd, dårskap, fånighet, fåraktighet, enfald

2. Betydelse: enfald [n]
obegåvning, dålig omdömesförmåga, klent förstånd, oförnuft, okunnighet, stupiditet, dumhet.


 Jaha. Aha.


Alltså motsatsen till nyfikenhet, öppenhet och intresse av att lära nytt.
.
.

30 juni 2016

Jag längtade aldrig efter att bo i staden

Jag längtade aldrig efter att bo i staden.
Jag var tvungen att flytta till rikets huvudstad eftersom det var närmaste utbildningsort inom det yrke som intresserade mig. Stockholm låg närmast "Norrland". Göteborg och Lund än längre bort.

Numera finns utbildning även i Umeå. När jag ser tillbaka tycker jag det var bra att det alternativet inte fanns på den tiden. Då hade jag inte fått tillräckligt med nya input, träffat så många oliktänkande, inte pluggat med lantmätare och konstruktörer, mina tankar hade antagligen inte fått brytas mot andra discipliner på campus eller andra kulturer på samma sätt som det blev.

Jag skulle antagligen till stor del ha haft samma normer som i hemkommunen, varit tvungen att anpassa mej till den patriarkala normen, inte kunnat bryta mig loss helt. Om jag blivit kvar. Det hade varit förskräckligt.

Så jag har inte samma minnen och referenser som den här bloggaren som tidigt längtade från landet till staden. Men jag förstår honom och hans ställningstagande.

Jag längtade aldrig bort, längtade aldrig efter att bo i storstaden. Ändå kan jag konstatera att av de platser där jag bott har jag bott längsta tiden i huvudstan. Så blev det utan starkt önskemål från min sida. Men nu vill jag leva på landsbygden. Igen.
.
.

28 juni 2016

Kärleksfull forskning

Hembygdsforskning utav Guds nåde. Så glad och tankfylld jag blir av att läsa detta om Sticke-Marja: se HÄR.

Detta är någon annans hembygdshistoria, någon långt härifrån, någon på västkusten. Någon som ser ut att älska sin hembygd och de människor som verkat och verkar där.

Fotot av Sticke-Marja från Tjörnbos blogginlägg. 
(Har inte frågat om lov.)
Tänker på kvinnor i min by som till exempel a´Lill-Emma och a´Baba Kajsa. 
Går minnet av dem till eftervärlden?
.
.

26 juni 2016

Skönt

Grönt är skönt så klart. Midsommar är underbart.

Regn är skönt.
Regn är avklopplande.
Regn passar mig just idag.
Jag läser Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. Om kvinnlig vänskap och kreativ rivalitet. Boken är den första i en svit om fyra - Neapelsviten.

Neapel är nog den stad jag tycker bäst om i Italien, utbredd offentlig livsglädje och skräckkramande camorramaffia jag inte hade kunnat förställa mig utan att vistas där.

Må de andra delarna i Neapelsviten översättas till svenska snart.
Det regnar...

Slå med lie den 7-8 juli

Ängsskötsel sommaren 2016

INBJUDAN TILL KURS
Välkommen till en tvådagars slåtterkurs! Kursen vänder sig till dig som vill arbeta med ängsskötsel i form av lieslåtter.

Ängsmarken är en av de naturtyper som minskat allra mest de senaste hundra åren. Genom att sköta ängarna på ett traditionellt sätt kan många ängsväxter överleva, men det är svårt att hitta slåtterkunniga personer som vill vara med och sköta dessa marker.

Därför bjuder vi in dig som vill arbeta med lieslåtter men som inte har den praktiska erfarenheten, eller dig som vill bättra på din teknik.

Kursledare är Kjell Gustafsson från Ängagärdets Natur och Kultur i Växjö, aom titulerar sig själv ”lieman”. Hans mål med kursen är att ingen åker hem utan att ha blivit expert. Kjell har under många år varit flitigt anlitad av både länsstyrelser och olika naturorganisationer i hela landet.

Tid:  7-8 juli 2016 kl. 9-16
Plats: Västernorrland, vi återkommer om plats
Anmäl dig till annika.carlsson@lansstyrelsen.se senast den 4 juli 2016
Inga förkunskaper krävs.
Kursen är gratis!

Länsstyrelsen i Västerbotten ordnar inga kurser i slåtter och liehantering. Så passa på att kursa i  Västernorrland! Jag har varit på kurs där anordnad av länsstyrelsen med samma tema och "lieman" och har bara gott att säga om kurserna. En utopisk tanke: så kul det vore om vi blev fler i bygden som slog med liar. Inom kort börjar slåttannan i mitt mellansvenska boende. På båda boplatserna använder vi liar på vissa ängsytor för att bevara floran.

HÄR finns beskrivning på kursens innehåll.
.
.

23 juni 2016

Gud är god


Trevlig midsommar!
.
.

21 juni 2016

Suprematism

Den ryske konstnären Kazimir Malevich skapade 1918 en målning ”White on white” eller som den svenska titeln lyder ”Vitt på vitt”.

https://lh3.googleusercontent.com/-8I0VTDmqZ3o/V2JqWZXW00I/AAAAAAAANps/YCrHw54Cv1MaJBZTa54qIGo8ZPpEATiQACCo/s420/%25D0%2591%25D0%25B5%25D0%25BB%25D0%25BE%25D0%25B5_%25D0%25BD%25D0%25B0_%25D0%25B1%25D0%25B5%25D0%25BB%25D0%25BE%25D0%25BC%2B-%2BVitt%2Bp%25C3%25A5%2Bvitt.png
Белое_на_белом - Vitt på vitt

Minns en gång då jag var liten att pappa berättade om en ryss som en gång målat en tavla med en vit kvadrat på vit botten. Det talades om den då pappa var liten (han föddes 1917, året före Malevich målning) och "alla" i sågverkssamhället Rundviksverken tyckte det var riktigt konstigt,  konstigaste av konstigt. Jag tror knappast någon hade sett konstverket avbildat och absolut inte i verkligheten. Såg man något annat än vitt? Jag själv föreställde mig då en helvit tavla men var fanns fyrkanten?

Då vet ni hur min kulturella bakgrund ser ut.

För mej är den här händelsen underbart typisk för hur synen på "modern konst" kunde te sig under (första halvan av) 1900-talet. Kanske är det därför den där konstberättelsen fastnat i minnet. Det är intressant att jämföra konst, mode, musik och arkitektur ute i världen och se, höra, läsa om det samtida som gällde här i socknen. Det kan bli verkliga krockar och insikt och förståelse av olika verkligheter och världsbilder.
.
.

20 juni 2016

Två favoriter

via GIPHY

Jag tycker mycket om Piet Mondrians (1872 - 1944) konst. Här en komposition i hans anda utfört som ett 15-spel som också kan vara roande om ni frågar mej.
.
.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...