Visar inlägg med etikett masoniteköket. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett masoniteköket. Visa alla inlägg

19 oktober 2020

Genomtänkt


Sambandsccentralen i masoniteköket är en mycket enkelt anordning: på högskåpets kortsida ovan arbetsbänken finns en trälist med borrade hål i översidan. På bredsidan är vinkelkrokar med fläns skruvade på jämna avstånd, en krok skjuter ut längre än övriga - den är avsedd för saxen. Listen är inmålad i väggfärgen. Där finns pennor, både blyerts och kulspets samt suddgummin. På krokarna hänger små nödvändiga prylar som t ex nycklar till dörrar, väggur, element.

Eftersom anordningen finns på kortsidan av ett högskåp är det inte alltför iögonfallande med sitt plotter av prylar. När jag ritade mitt eget platsbyggda kök tog jag vara på många praktiska detaljer från detta 50-talskök. På insidan av en kökslucka till ett överskåp har jag t ex en list med borrade hål för pennor men viktigaste detaljen är nog min variant av den inbyggda diskhyllan.

Den kvinna som på 40-talet uppfann denna suveräna lösning var den finska hushållsvetenskapens grand old lady Maiju Gebhard, född 1896. Diskstället av plastbelagt trådgaller är inbyggt i skåpet ovanför diskbänken. De gallerförsedda hyllorna gör att man kan ställa in disken direkt och vattnet droppar ner på den rostfria diskbänken. Man slipper plocka in vardagsdisken i skåp efter att den torkat och det är obelamrat på diskbänken när disken är avklarad. Idag är det standard i finska kök. 

Riktigt bra funktionalism!


18 oktober 2020

Dörrtrycke med långskylt

Slagdörrarna på övervåningen har funktionalistiska dörrtrycken. De är förnicklade med en hylsa av trä, av ask. Långskylten, en rektangulär bricka som täcker både dörrtrycke och nyckelhål, är gjort av förnicklad plåt. Ett fallregellås är inmonterat i dörrbladet med tillhörande nyckel från AB Möbellås, Eskilstuna.

Ett annat sätt att lösa beslagning av dörrar är att istället för långskylt använda nyckelskylt och rosett. Rosetten är brickan mellan handtaget och dörren, nyckelskylten är brickan runt nyckelhålet.

Allt detta är tydliga tidsmarkörer, ett sätt att datera en inredning.

6 oktober 2020

Junghans väggur

 

Klockan i masoniteköket slår både hel- och halvtimmar med ett härligt bångande, en dov klang. Den behöver dras upp med drygt en veckas mellanrum. Formgivningen är ren. Är funktionalism.


Junghans, (Uhrenfabrik Junghans GmbH & Co. KG) tysk tillverkare av klockor i Schramberg i Schwarzwald grundad 1861. Vid sekelskiftet 1900 var Junghans störst i världen med en årlig produktion på tre miljoner klockor.

5 oktober 2020

Termometer

 

I masoniteköket/funkisköket hänger en inomhustermometer med en röd sprit som stigvätska. Glasröret är monterat på ett gulmålat, lite skålformat trästycke med schablonmålad temperaturskala i svart. Den kulören stämmer i ton med kökssnickeriernas gula gula kulör. Att temperaturen mäts i grader Celsius framgår tydligt. På baksidan står 1:05 vilket kan ha varit priset. Då.

Väggen som målats med fin roller är typisk för tiden, rollern kom i mitten av 1900-talet. Funktionalismens kök hade gärna målade väggytor med en ljus, lite blank och avtorkningsbar yta.

29 september 2020

Kaffepannan

Skulle jag kunna leva utan kaffepanna? Tror inte det. Jag undrar idag eftersom jag övergått från bryggare och pressoapparat till kokkaffe. En stor espressomaskin är inte att tänka på över huvud taget.


Kockums röda emaljerade kaffepanna med svart kant har funnits i köket så länge jag kan minnas. En gång i tiden kokades kaffe i den som dracks med grädde och sockerbit. Den riktigt avancerade drack kaffe på fat och balanserade kaffefatet på tre fingrar, kanske med en sockerbit i mungipan. Det var en tradition med stor skicklighet.


KAFFEVISAN av Mauritz Cramær, 1846.

Av allt det goda, som man förtär,
bland alla jordiska drycker,
ju kaffetåren den bästa är:
den skingrar människans nycker;
den styrker kroppen, den livar själen,
den känns från hjässan, ja – ned i hälen!
Hå hå, ja ja!

När hösten kommer med blåst och snö,
och våren börjar sin väta,
då blir till lynnet man kärv och slö,
man blott vill sova och träta.
Ja, man är ruskig i hela kroppen,
men … då finns hälsan i kaffekoppen!
Hå hå, ja ja!


När frun sin älskade man har mist
och sitter ensam med gälden,
hon bittert sörjer sin dubbla brist,
men … sätter pannan på elden;
och när den klarnat, hon lämnar båren,
och hämtar styrka i – kaffetåren!
Hå hå, ja ja!

När färska nyheter månde tas
från stadens hundrade kanter,
man på ett litet honett kalas
ser sina vänner och tanter …
Vid kaffebordet man gör sitt bästa
med fantiserande om sin nästa.
Hå hå, ja ja!

Den ena dricker sin tår på bit,
en annan älskar att doppa,
parlerar därvid med sådan flit,
att man bör öronen proppa.
Som trumman bullrar vid krigsreveljen,
så bullra tungorna i konseljen.
Hå hå, ja ja!

Förutan kaffe – o gudadryck! –
vad vore mänskliga livet?
Allt nytt, som ännu ej finns i tryck,
i pannans botten står skrivet; –
ty se´n man utdruckit sista slumpen,
stå livets gåtor i kaffesumpen!
Hå hå, ja ja!

26 september 2020

Masonitefunkis - favoritköket

Husqvarna Norrahammar elektrisk spis. Så modern då. I reklamen står "Förutom sina många välkända fördelar såsom den hållfasta emaljeringen, den pålitliga termostaten, de praktiska strömställarna och tydliga signallamporna, som husmödrarna uppskattar är samtliga dessa elspisar försedda med snabbkokplattor." Spisfläkt var inte vanlig på 50-talet - en imkanal högt upp på murstocken är det som gäller. Den regleras med ventilkedja.



Den elektriska spisen är utrustad både med värmeskåp och stekugn förutom fyra kokplattor.

 

I masoniteköket finns förstås också Hema-stolen som ritades på 1940-talet för Industristolar AB i Stockholm. Materialen är lackerad metall och formpressad björk. Stolen kan snurras upp eller ner till önskad höjd.

Hemmafrun skulle kunna utföra vissa hushållssysslor sittande. Här passar det bra att sitta eftersom bänken är låg för att inte täcka det lilla och lågt sittande fönstret. Under bänkskivan där det öppna utrymmet för knäna är, finns ett utdragbart bakbord att ställa uppe på bänkskivan när det bakas.

Bänkskivan av trä behandlades med svart laboratoriebets, en vanlig 50-tals behandling av kökens arbetsbänkar på 1950-talet. I framkant en fernissad björklist skruvad med rostfri spårskruv med kullrig skalle. Observera rundningen i listens ände mot högskåp. Även hurtsens handtag är av björk som fernissats och skruvats osynligt från insida låda.

24 september 2020

Trycko - rostfri funkis

 

Beslaget Trycko n:o 10, Bröderna Miller AB i Bankeryd. Tryckobeslagen har patent N:o 95620. Så mycket funktionalism. Så älskansvärt.

3 augusti 2020

Taklister

Taklisterna här i huset är inte av typerna svanhals, hålkäl eller skugglist. Och de är inte heller av polyuretan utan av trä.




På båda våningarna sitter samma typ av taklist. Har de varit vanliga här i trakten? Är de speciella just för detta hus? Jag måste erkänna att jag inte vet. Hur det än förhåller sig så tycker jag om just de här formerna.

19 april 2020

Dilutin



Ni gamlingar som läser bloggen - kommer ni ihåg Dilutin? En petroleumprodukt, lacknafta, som innehåller en blandning av kolväten. Varumärket Dilutin ägdes av Shell. Här en annons ur Hemmets Journal 1947.


Där längst till vänster i städskåpet står Dilutinflaskan som jag minns den. Den fylldes på i färghandeln dära Vall´n. Men inte minns jag att den användes vid tvätt. Observera även den smarta hållaren för snörnystanet: i en skålad form av rostfri plåt har ett litet hål gjorts i botten. Där löper bomullssnöret ut och man tar den längd som behövs för tillfället. För att knyta om stekar, försluta syltburkar, knyta ihop, paketera...  En bra funktion än idag.
.
.

18 april 2020

Funkisköket

Ett städat funkiskök. Med lysrör från 50-talets början i taket, linoleummatta från 50-talet på golvet, möbler (stolar, bord, sittbänk med förvaring, tidningshylla) tillverkade av mannen i huset, dörrbeslag i original, inga dörrfoder, tekoppar inköpta till köket 1958, spegel och kamväska i original från tiden då det begav sig för inflyttning i köket. Vaxduken och gardinerna är från senare tid.

En reproduktion av Nils von Dardels målning Indianflicka på väggen, Husqvarna elektriska spis från tiden, hemvävd handduk med broderat monogram av frun i huset, kakfat från 50-talet, inomhustermometer som alltid hängt vid dörren till farstun, strömbrytare i original...

...en glasglob på sned porslinssockel över spisen - ingen fläkt som i senare tider, endast en imkanal att reglera utsug med. Rostfritt stänkskydd bakom diskbänken och  platsbyggd köksinredning med Tryckobeslag. Snickerierna - dörrblad, luckor, golvsocklar är målade med blank eller möjligtvis halvblank färg (högt glansvärde), absolut inte matt färg som ger ett stumt intryck och som är svår att torka av. Funkisen var ren och rak.

Så var det, så är det.
.
.

18 september 2019

Hyllpapper à la 60-tal

 
Det formgavs vackra men också diskreta hyllpapper på 1960-talet, en tid då hyllpapper fortfarande behövdes.

Hyllpapper klipptes, veks och lades in i kökslådor samt på hyllplanen i köksskåpen. På den tiden var skåp och lådor sällan målade invändigt. Det ansågs inte av nöden. Det är tidstypiskt vackert. Tids nog, alltså på 70-talet, kom de fabrikstillverkade köksinredningarna med färdigbehandlade stommar och luckor, t ex melaminbelagda. Då behövdes inte hyllpapper längre.

Bara det nödvändigaste målades - utsidan och det som syns mest när lådan/luckan öppnas.

Idén med vaxat eller plastat hyllpapper som är lätt att torka av eller förnya om man vill - det är något som uppskattas i detta hus.
.
.

11 september 2019

There´s a great future in plastics

På insidan av matskåpets dörr sitter en hängare av plast uppskruvad med spårskruv. Så nytt material då och det höll i sig flera decennier. Att säga plast 1957 är som att säga rymdfärd 1967, disco 1977, Microsoft 1987 och internet 1997.

Man ser samtidigt de hantverksmässiga penseldragen efter Målar´Mattssons pensel. Allt intakt från kökets tillblivelse 1950. Teodor Mattson bodde granne med pappas föräldrahem på Rundvik så kontakten fanns etablerad sedan länge, det var naturligt att anlita honom när övervåningen inreddes till generationsboende. (Alla fysiska lämningar efter hans bostad är bortschaktade sedan länge i samband med ny infrastruktur anlades inom sågverks-samhället.)

Jag älskar de här vetskaperna om mitt hus och vilka som bott, brukat, tillverkat, anlitats som hantverkare här. Det där som kallas proveniens. Jag har rätt god koll på detta eftersom jag framför allt har berättelserna både i minnet och nertecknade. Utöver detta har jag hushållets loggböcker som har massor med information. Dock hittar jag inte info om när denna hängare inköptes.

I loggboken mycket antecknat t ex  hur många linhässjor hö och deras längd som varje lägda gav i skörd från år till år. Statistikälskare som jag är, funderar jag skarpt på att göra en tabell över detta. ;-)
.
.

10 juli 2019

Nu som då

Kan någon fatta att man kan trivas så bra med linoleummattan Jaspé och ett matbord med fyra stolar i björk från 50-talets början. Solkatter dansar mellan möbelbenen.

Matbordet har jag ännu inte introducerat för mina läsare. Men håll ut :-) Bordet kan lätt förvandlas från ett runt till ett kvadratiskt. Tillverkat av farsan. Förstås.
.
.

4 januari 2019

Grejat 2018

Detta var året då vi själva "vilade" från praktisk byggnadsvård. Hantverkare anlitades att utföra det som stod på listan och det var inte så mycket denna säsong. Vi däremot, arbetade med ett färdigställande på annat håll, när vi inte befann oss i morfars hus. Det mål vi satt upp där inom byggnadsvården/ restaureringen blev vi klara med i år. High-five!

Men nu till morfars hus: övervåningens fönsterbågar mot söder och väster hämtades av Steen på  Klabböle fönsterhantverk som under juli månad tog bort kitt och glas, skrapade bågarna, oljade in dem...

...satte tillbaka glasrutorna med linoljekitt, målade några tunna lager med linoljefärg. Klart och bra blev det. Han använder normalt linoljefärg från Wibo i Göteborg och det hade vi inget emot även om vi själva använder andra fabrikat när vi målar. Delar av karmarna skrapade och målade vi själva, så även fönsterblecket.

I nuläget skrapar vi inte allt på insidan, endast det som vetter mot utsidan. Träet i bågar och karmar är av god kvalitet - inget behövde bytas eller lagas.

I slutet av juli fick vi hjälp med stolpverket i ladugården. En grundsten hade kantrat och stolpen hade dåligt upplag. Detta ordnades till.

Det här var en liten men dock skönjbar egeninsats i masoniteköket. Köksbänken fick tillbaka sin svärta. Träskivan lyftes över på bockar och behandlades med bets och vax. 1950 ströks bänkskivan med laboratoriebets och sedan dess har ingen behandling gjorts vad jag känner till. En liten yta originalbets lämnades synlig där den inte uppmärksammas så väl. Det ingår i mitt sätt att se på restaurering (återställande/återskapande).



Året innehöll åtskilliga timmars arkivstudier sittande på plats i fyra arkiv. Allt för att känna hembygden mer på djupet och förhoppningsvis få veta eller få förklaringar till sådant jag kanske inte förstår eller känner till.
.
.

24 oktober 2018

Laboratoriebets

Bänkskivan i masoniteköket från 1950 behandlades ursprungligen med laboratoriebets. Svart blev den, en skön accent mot det gulmålade och mycket tidstypisk. Med tiden har mycket av betsen nötts bort.

Nu har arbetsskivan återfått sin svarta kulör. Den är vackert ebenholtsfärgad. Ännu en liten pusselbit på plats i återställandet av det omhuldade masonite-köket.

Lägg märke till bakbordet som är inskjutet mellan lådhurtsarna. Genialt och typiskt för funkisköken. De kan även vara placerade lodrätt i den fasta inredningen.

Hema-stolen från Industristolar AB i Stockholm gör fortfarande tjänst i köket.

Denna stol har åstadkommit många skratt, tjo och tjim när vi barn med kamrater snurrat runt på den. .
.

21 oktober 2018

Övergång


En rostfri tröskel tar upp mötet mellan vardagsrummets/finrummets parallellsågade och fernissade grangolv och kökets linoleummatta Jaspé. Den rostfria tröskeln har funnits där så länge jag kan minnas men i dörrkarmen kan jag se spår av en annan, borttagen tröskel.

Jag har inget svar på när förändringen skedde.

Kanske var det för att underlätta när tevagnen skulle rullas mellan rummen. Ingen finns som kan svara numera. Att pappa snickrat ihop tevagnen vet jag dock med säkerhet. Det var inte ovanligt att det serverades thé framför brasan i öppna spisen under mörka kvällar.
.
.

26 augusti 2018

God mat i elköket

Kan livligt föreställa mig min mors glädje över den nya elektriska spisen från Husqvarna. Hon som liksom de flesta andra i landet var uppväxt med vedspis när hon var barn. Minns hennes berättelse om det första grötkoket hon gjorde.

Propagandabroschyren på bilden trycktes 1949 och är ett litet häfte på 40 sidor. Den har jag inhandlat, det är inget som funnits bland kokböckerna här i huset.

I broschyren läser man om elektrisk matlagning, råd om spisplattornas och ugnens skötsel samt en tabellsammanställning för lämplig temperatur vid anrättning av olika maträtter samt bakning. Nu behöver husmodern inte stoppa in en hand för att känna efter om ugnen har rätt temperatur, en konst som kvinnor vid vedspisen hade i kroppen.



"När spisar och belysning nu kunde drivas med el i stället för eld, minskade risken för bränder. ”Vedåldern” pågick emellertid ända fram till 1930-talet, då man började kunna köpa elspisar. Gasspisen var dominerande för många hushåll i staden och vedspisen för hushållen på landsbygden. Elspisen var länge ett dyrare alternativ, och många behöll vedspisen på grund av värmen den alstrade. Det var först på 1950-talet som elspisen började slå igenom på allvar. År 1954 hade 35 procent av de svenska hushållen elspis. Tio år senare hade 70 procent skaffat det.

Ett flertal intresseorganisationer inom elsektorn bildade 1927 Föreningen för elektricitetens rationella användning – FERA. FERA:s uppgift var att sprida information – eller propaganda som det då kallades – om elanvändningens fördelar. FERA, som fortfarande är verksamt, producerade mängder med broschyrer, filmer och andra typer av reklammaterial som riktades mot olika typer av kunder. Men för att nå kvinnor, som stod för det mesta av hushållsarbetet, behövdes mer direkt propaganda. FERA anställde därför 1934 två hushållslärarinnor som konsulenter, som höll kurser i elektrisk matlagning över hela Sverige.

Under två årtionden ordnade FERA runt 250 kurser per år med ett 30-tal deltagare i varje. Konsulenterna tog också fram en kokbok, som vid slutet av 1940-talet nådde extremt stora upplagor."
Detta läser jag på nätet om FERAs historia. Föreningen är fortfarande verksam. Hur många elprylar behövs inte i ett svenskt hushåll????? Det verkar vara näst intill en omättlig marknad.

.
.

3 augusti 2018

Hushållspappershållare

En hushållspappershållare, kan den vara något att visa på bild?
Jo, för allan del.

Den här är av vit hårdplast med en rundstav av trä som placeras i spår på var sida. Nertill finns en fint taggad avrivningsyta med riktigt vassa tänder. Den fungerar bra. Hållaren har troligtvis tillverkats i stor mängd under 50-talet och framåt. Jag har inte lossat skruvarna för att undersöka vem som är tillverkare, det kan vara präglat bakpå.

Jag har ett starkt minne av denna pappershållare.
Det var när pappa och jag skulle få skjuts in till Nordmalings sjukstuga med dess BB för att hälsa på min mamma och nyfödda syster. Pappa kokade kaffe och hällde upp i termos, packade ner bullar och fyllde en liten glasflaska med grädde till kaffet. Kanske fixade han saft till mej, det kommer jag inte håg.

Men det absolut märkliga som hände var att han drog ut si så där 1,5 meter långt hushållspapper från rullen (enligt barnets kom-i-håg) och lurade in (virade in) gräddflaskan i detta. 1,5 meter, längre än armen. Vilken oerhörd längd och mängd tyckte jag som gjorde stora ögon. Som barn hade jag en stor rulle ritpapper på en rundstav under arbetsbänken - kanske hade jag blivit tillsagd att inte slösa med ritpapper. Pappa han slösade verkligen och det var aningens obegripligt i min barnavärld ;-) Så mycket papper för att en så liten gräddflaska inte skulle gå sönder.
.
.

12 mars 2017

Tvålkoppsspiral och kryssvred

https://morfarshus.blogspot.se/2010/06/plastoverdragen-jarntrad-stringprylar.html
Plast var en nyhet på 50-talet och kunde användas till mycket. Både Hook-krokar och tvålkopp finns i huset.

Den här kallvattenkranen med kryssvred monterades i masoniteköket inför dess invigning 1950. På den tiden användes den elektriska spisen för att värma vatten, varmvatten kom inte ur en kran. Som så mycket annat fick kranen en ny chans som tappställe utomhus då en ny engreppsblandare monterades för både varmt och kallt vatten 20 år senare. Tvålkoppen fick hänga med då den inte passade på den nyare blandaren. Nu är den här 50-talsblandaren bortmonterad men i gott förvar.

Jag förstår fantasin som satt igång tankarna på den okände formgivaren. Idén är superb. Såklart att jag rengör och tar tillvara på den här spiralformen. Kanske kan den komma till nytta igen.

Det är dags att byta ut blandaren från 70-talet. Jag söker en armatur/kran för varm- och kallvatten som passar bättre in i 50-talsköket. Det är inte helt lätt att hitta en där tvålkoppen kan monteras. Hade bara en kallvattenkran behövts skulle jag ha satt tillbaka den ursprungliga efter uppsnyggning.

Plastöverdragen ståltråd i spiralstring.

http://www.byggfabriken.com/kok-och-badrum/kok/koksarmatur/info/product/810-108-koksblandare/
Klicka på bilderna så kommer respektive hemsida. Den här övre tillverkas av danska Toni, bilden är länkad till den svenska återförsäljarens hemsida.

http://www.fmmattsson.se/vara-produkter/koksblandare/rogen/rogen/rogen-tvarattsblandare/

Det är dessa två köksarmaturer som jag tittat på fram till idag. Blir det någon av dem jag väljer? Eller finns det ytterligare flera?
.
.