29 juni 2020

Dialektalt

Dialekter är spännande, viktiga och intressanta. Dialekter är kulturhistoria. Institutet för språk och folkminnen i Uppsala har en 37 minuter lång intervju med dialekten från min lilla del av världen. Det är Alma Rönngren (1890 - 1978) som intervjuades 1977.

Det är ett 37 minuter långt snack om barndomsminnen från omkring sekelskiftet 1900. Skolminnen om mobbning och att barnen retades med de äldre i byn samt om bysmeden som skrämmer barnen.


Detta är det mål jag är uppvuxen med. Jämmerligen så fin dialekt det var. När intervjun gjordes hade jag flyttat till Stockholm men dialekten har jag inte glömt, den är en del av mig.
Hur mycket förstår ni?



27 juni 2020

Min oas

Det blommar frenetiskt i den skyddade zonen.


Juninatt blir aldrig aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort mot ljusa hav.

Ur Juninatten av Harry Martinsson, ur Cikada, 1953


18 juni 2020

Till nytta eller nöje...



Vattenkannan står där och är romantisk. Gammal och av galvaniserad grönmålad plåt. Vem använder vattenkannor numera då droppslangar och vattenspridare finns, vatten som kopplas på och av med hjälp av timer. Vem använder en gammal 10-liters vattenkanna nu för tiden? Förutom till skönt blickfång i den vildvuxna trädgården, kanske för att efterlikna Tasha Tudors trädgårdstänk.

Vem älskar inte en gammal vattenkanna som funnits på gården allt sedan förra sekelskiftet? Och vem älskar inte alla dessa gräsarter?
.
.

16 juni 2020

Om loggbok på webben

Jag har använt och undersökt ett par olika gratisvarianter av bloggverktyg.
Wordpress.com och blogger.com
Det finns skillnader dem emellan.



wordpress - lättare att göra personlig med bakgrund och headers t ex.
blogger - har en mer bunden utformning

wp - krångligare att lära sig (även om man har förbättrat användarvänligheten efter hand).
blogger - mycket lätt att börja använda

wp - uppdateras och förbättras ständigt. Bloggaren äger innehållet och kontrollerar vilken information som går till tredje part.
blogger - uppdateringar har länge stått stilla när bloggandet minskat. Bloggaren äger inte innehållet, Google gör det. Men så händer det. Just nu håller Blogger på att uppdatera sitt gränssnitt. Det ska förändras till det bättre förmodar jag. Det äldre gränssnittet finns tillgängligt som alternativ fram till sista juli. Efter detta datum går det gamla i graven och användarna tvingas in i det nya. Wp har som policy att locka över sina användare på ett smidigare sätt till deras nyheter, man sätter inte ut datum som slutpunkt för möjlighet att använda det gamla gränssnittet.

wp - bilder lagras i wp-media och det gör dem säkrare från otillåten användning. Lätta att ladda upp till wp:s egen medialagring.
blogger - bilder lagras inte i bloggverktyget utan hos google vilket innebär att upphovsrätt saknas. Det tar längre tid att jobba med bilder och få in dem på bloggen, bilder har strulat en del på sistone

wp och blogger - båda verktygen ger numera viss möjlighet till val av fonter

wp - pingar automatiskt
blogger - manuell pingning krävs
Antal besökare beror på vad man skriver om och ifall man kommenterar på andras bloggar. Men automatisk pingning hjälper upp besöksfrekvensen.

wp - går lätt att säkerhetskopiera bloggens textinnehåll. Bilder kan numera sparas ner för sig.
blogger - går lätt att säkerhetskopiera bloggens textinnehåll. Bilder sparas inte.

wp - lätt att se om en kommentar skrivits genom en markering på frontsidan om man är inloggad.
blogger - omständigare att se nya kommentarer, kommentarer kan missas

Det är lättare för läsare att ge respons på wp än på blogger genom en gilla-knapp där man kan se en gravatar fär vem som uppskattat inlägget. Det gör det lättare att hitta blogg-gelikar.

wp - reklam och annonser kan bara väljas bort genom att årligen betala till företaget wp. Som användare kan man inte välja vilken typ av annonser som ska synas.
blogger - reklam och annonser slipper man om man inte vill ha dem. Godtar man reklam på bloggen får man betalt beroende på hur många besökare man har. Man kan till viss del välja inriktning på reklamen.

wp - man kan välja bort att tillåta kommentarer. Eller välja att tillåta, antingen eller.
blogger - man kan begära kommentarsgranskning på samtliga kommentarer vilket jag har. Det går även att välja att inte tillåta kommentarer på enskilda blogginlägg. Ibland en bra möjlighet.


Eftersom jag är nyfiken ville jag testa olika bloggvertyg. Det blev dessa två. Wp står sig bra i konkurrensen, inte enbart i bloggverksamhet. Det enda negativa med deras taktik är att jag som bloggare måste betala för att få bort annonserna i gratisversionen wordpress.com.


***

Här är exempel på kommentarer jag icke besvarat:

Nu har jag suttit här och kollat på din blogg i några månader (...) Det jag inte kan förstå är vad familjen "La Famiglia" har gjort för något, du skriver väldigt mycket om dom men skulle du kunna förklara i ett inlägg alla saker dom gjort och varför det dom har gjort är fel?
Anonym 2014-11-22
Detta var en kommentar jag aldrig svarade på. Eftersom jag hade förklarat i många inlägg alla ojusta grepp familjen använt mot mej och i bysamfälligheterna för att få sin vilja fram. Hade av bekanta (kalla det kontrollgrupp) som läst mina inlägg fått veta att de förstod vad som hänt. Kunde inte kommentatorn förstå det jag beskrivit, var det ingen idé att fördjupa sig och upprepa allt igen i ett långt inlägg.

Populistiska kommentarer går också bort. Det är min blogg och jag bestämmer vad som ska synas.

.
.

13 juni 2020

Kyrkogårdar med olika prioriteringar

Jag besökte en kyrkogård i en närbelägen stad härförleden för att se till en grav. En välhållen kyrkogård kan man lugnt säga. Häckar, gravkvarter, gräsytor och träd är välskötta.

Här hittade jag en rödblommande kastanj.

Nordmalings nya kyrkogård från 1894 ser ut så här i början av juni månad. Grönskan har inte kommit lika långt av naturliga skäl och en stor del av gräset har råkat ur för "tjalabränna". Det kommer att ordna sig. Men blicken har inget att fästa sig vid utan irrar runt bland låga gravstenar utan rumslighet. På denna kyrkogård ligger några av mina släktingar begravda, bland andra mormor och morfar. Det är ingen fröjd på något sätt att komma till denna ogästvänliga stenöken vars kvarter tidigare avgränsades av häckar och solitära buskar. Att det blivit så här tror jag inte enbart går att skylla på att stat och kyrka skildes åt år 2000.

Mellan den lutande raden av gravstenar till vänster fanns ända till någon gång efter 2005 en rad björkar. Alla dessa björkar togs bort, stubbfräsning utfördes och  nya björkar planterades med längre avstånd sinsemellan. Men ganska snart togs även samtliga av dem bort av för mej okänd anledning. Gissa vem som blev bestört? Hur och varför länsstyrelsen gav tillstånd till detta är okänt. En häck planerades, den tog sig dåligt och togs bort efter ett par år. Senare planterades ännu en ny häck av annat växtmaterial. Hurra, äntligen får vi ett rumsskapande element som leder blicken bort från gravstensöknen när man går in genom grinden tänkte jag. Även den häcken är borta nu sedan något år tillbaka. Varför lyckas man inte, varför får kyrkogården misshandlas så? Hur kan länsstyrelsen i Västerbotten godkänna detta, att det ser ut så här?


1986 gjorde en tidigare länsantikvarie en genomgång av träden vid kyrkan och gamla kyrkogården, prästgården samt nya kyrkogården. När det gäller nya kyrkogården kom man fram till ovanstående. Björkraderna skulle vara kvar men allt eftersom ersättas med nya björkar med något glesare avstånd sinsemellan. Träd bland gravstenarna var svårare att hitta plats för. (Häckar var givna vid detta tillfälle.)


Kartskiss över behandlade trädplanteringar. Nya kyrkogården längst till höger.

***

När behövs tillstånd från Länsstyrelsen? Alla förändringar i kyrkan eller på kyrkogården kräver tillstånd enligt kulturmiljölagen.

För förändringar på kyrkotomt och begravningsplats krävs tillstånd att
  • utvidga eller på annat sätt förändra
  • uppföra eller ändra byggnader, murar, portaler och andra fasta anordningar
  • större förändringar av planteringar, beläggning på gångar med mera
***

Nedan publiceras några foton från två av de kyrkogårdar jag brukar besöka relativt regelbundet. Att jämföra med kyrkogården ovan.

Här har häckar tagits bort efter att stat och kyrka skildes åt då många gick ur svenska kyrkan och församlingarnas ekonomi därmed försämrades - men långt ifrån alla häckar är borttagna. Det planteras till och med en ny! Bild från  juni 2019.

De tre nedersta bilderna från en kyrkogård i en stad är tagna i år.


Här ligger en annans mormor och morfar begravda.
.

11 juni 2020

Syringa vulgaris



Bondsyréner
Första sommardagen och syréner:
skamsna vänder sig byborna bort,
ännu inte vanda vid det sköna.
I mörkningen smyger de ut,
bryter fumligt några kvistar.
    Werner Aspenström

Aspenström kände väl till landsbygdens livsvillkor. Han föddes 1918 i Torrbo i Bergslagen och växte upp med sin mor Anna och två äldre bröder. Hans far Karl dog strax efter Werners födelse i spanska sjukan. Då hade den influensaepidemin tagit 27 000 svenskars liv. Första världskriget hade precis tagit slut och under de fyra år det pågått hade nära på 20 miljoner européer dött direkt av kriget. Familjens sistfödde överlevde men var så klen som nyfödd att han nöddöptes i ett tvättfat. Att Aspenström kände till landsbygdens människor. Jag tycker mycket om hans diktning.
.

9 juni 2020

Rabarbertider

Rabarbern växer snabbt och fint. Det har blivit många pajer denna försommar.

De har avnjutits med kokkaffe både på tu man hand och i corona-anpassat utomhusfika. Gott vilket som.

Av ett mäkta stort rabarberblad göt jag ett fågelbad för några år sedan. Det kommer till användning varje sommar.

För övrigt är det starfamiljerna som hörs och syns mycket just nu som med sitt tjattrande flyger i flockar och söker föda i gräset på gården. De är ett fint inslag så här i början av juni.

Edit. Minns att mamma gjorde rabarbersavarin. En så´n skulle jag kanske också passa på att baka.
.
.

6 juni 2020

Enkla tillskott för en vackrare tillvaro

Det behövs inte mycket för att liva upp rummen. Enkla pioner i köket och löjtnantshjärtan till finrummet.


2 juni 2020

Spänna papp

Året var 1997. Jag skulle spänna papp på väggarna för första gången i livet. Internet befann sig i sin linda - där fanns inte mycket att hämta om praktisk byggnadsvård och absolut inte om pappspänning. Inte fanns mycket tryckt i böcker heller, bäst var nog Gysinge byggnadsvårds lilla katalog.

Sen dess har jag, med benäget bistånd av mannen, pappspänt fyra rum till samt ett tak. Mycket har vi fått lära oss genom praktisk erfarenhet. Pappspända väggar är mycket vanliga i byggnadsvårds-sammanhang, numera bland en helt ny generation byggnadsvårdare. Det var ett bra sätt att få släta väggar till en bit in på 1900-talet. Pappen kan sedan målas eller tapetseras. Jag ser med spänning fram emot detta i morfars hus...


pappspänna facebook

Tekniken med pappspänning dog ut när plywoodskivor, träfiberskivor, spånskivor och gipsskivor gjorde entré på byggmaterialmarknaden. När morfars hus byggdes fanns inte alla de där skivmaterialen. Därför bör pappspänning vara rätt val på väggarna i bottenvåningen i timmerhuset.

Pappspända väggar finns kvar i det rum som användes som sommarrum för barnen i en ekonomibyggnad här på gården. Den pappen är tjock, kraftigare än vad som finns idag. Den är målad med vit limfärg.
.
.