Visar inlägg med etikett växter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett växter. Visa alla inlägg

2 mars 2024

Naturkunskap

I morse på radions "Naturmorgon" där bland annat fladdermöss i Västerbotten avhandlades berättades även om en digital utbildning för den som vill lära dig mer om Sveriges natur. 

Du kanske tycker om att vara i naturen och vill få mer kunskap om hur allting hänger ihop? Eller vill du veta mer om vad du kan göra för att bevara vår fantastiska natur?

www.naturkunnig.se

Vill du lära dig mer om den svenska naturen? Eller kanske bara testa din kunskaper? Den digitala utbildningen Naturkunnig läser du hemifrån och helt i din egen takt. Självklart helt kostnadsfritt.

Jag har kört några moment och tycker om upplägget. Så har jag en man som brukar rapportera in fåglarobservationer till Artportalen. Jag har tänkt börja rapportera in växter, örter, men så har inte blivit. Vem vet, kommer jag igång detta år.

Den nya digitala satsningen har länsstyrelsen i Östergötland som idégivare och ansvarig för sidan, en försöksverksamhet har pågått i ett år. I år, 2024, släppas www.naturkunnig.se till hela Sveriges befolkning. Huvudfinansiär är Naturvårdsverket. 

31 januari 2024

Granruskor - en tradition

 

Granruskor som påkörningsskydd är praktiskt. Och ganska vackert. Och traditionsenligt.
Så här skrevs på Nordiska Museets facebooksida den 14 december 2020:
Seden att dekorera med granar och granris utomhus är mycket gammal i Norden. Långt äldre än pyntade granar inomhus. På många håll var det vanligt att ställa höga, avkvistade granar på gården – med endast en granruska i toppen. Kvistarna kunde placeras framför ytterdörren, och en gran uppe på gödselstacken. Det var ett tecken på att julfriden inträtt.

4 november 2023

8 oktober 2023

Fredens druvor

Jag hade aldrig i min vildaste fantasi trott att jag skulle bli druvodlare. Aldrig.

Men så fick jag en grön staketdruva som 50-årspresent och senare en blå. De tvingade sig på mej, jag som inte alls intresserat mig för odling av vinstockar på min mellansvenska gård. De första åren tog jag inte rätt på skörden, den fick fåglar och maskar, jag var ointresserad. 

Men med tiden ger de ordentlig skörd, särskilt den blå med riklig sötma, så det är svårt att låta druvorna förfaras. De är väldigt goda att äta färska men det mesta blir druvsaft då skörden annars inte hinner ätas upp. Så nu står jag där med några flaskor druvsaft igen. I vintras beskars den blå vinstocken hårt därför att pergolan den klättrar på skulle justeras. Växtkraften är dock stor - rankan kommer snart igen.


Jag har svårt att kommentera på min egen blogg nu. Varför är okänt.

2 oktober 2023

Naturens under

Trodde knappt det skulle hinna komma upp några egenodlade sommarblommor i år eftersom frön och knölar kom så sent i jorden. Fröna var ur gamla fröpåsar eller frön som jag samlat in själv. Men si, de ville upp om än lite senare än vanligt.

En bukett med vita dahlian "My love" som grund hamnade på salsbordet sista september.

På söndagsorgonen gladde den vid frukostbordet. Självplock, egenodlat, slow flowers. Naturens under kan man kanske kalla detta.

29 augusti 2023

Ganska ljuvlig

  

I skolåldern var det ettåriga sommarblommor jag odlade. Genom att stoppa ner frön i min enkla rabatt kom något grönt upp som i bästa fall utvecklade sig till en blomma om jag vattnade och skötte rabatten. Mina föräldrar odlade för jordbrukets räkning i större omfattning än min lilla plätt och mamma hade också ett litet köksland för rotfrukter och några klassiska kryddväxter. Potatis var fortfarande en viktig basföda i landet och för familjen så pärlanne var stort och viktigt.

Numera gillar jag perenner bättre än annueller. En av dem som trivs med mig i Mellansverige är höstanemon. Den växer så bra i lerjorden att den måste hållas kort. Det sägs att den är svår att få till blomning i nordligare delarna av landet då den blommar sent. Att vara  "zonknäckare" är inte min melodi.

Mycket annat trivs dock med den ljusa och korta sommaren i norr men odling på två platser, mina två hem, är dock inte lätt att hinna med.

Bäst gillar jag de enkla traditionella (mormors)växterna. Och inhemska lokala träd, inga modenycker på trädfronten för mej. Söderut tar tujorna stor plats numera på landsbygden - det ser inge vidare ut.

Många planterade björkar har fått stryka på foten i bygden de senaste åren utan att återplanteras. Det blir ett eget inlägg framöver tror jag nog. Morfar och mormor planterade en krans av björkar intill boningshuset 1921. Björkar finns kvar men inte de ursprungliga - jo möjligen är en björk hundraårig. Hela raden mot Kustlandsvägen, gamm´vägen, fälldes 1992 men har återplanterats.

Att återskapa en gårdsplan som i årtionden klipps med gräsklippare är svårare än man kan tro, ytan får inte se tillrättalagd ut alltså inte vara för fin och välstrukturerad, ingen villaträdgård. Grusgångar fanns inte här i bygden som jag minns det men i Mellansverige är det vanligt.

Är man det minsta intresserad av hur de trädgårdar som planerades vid traditionell bebyggelse på norrländsk landsbygd såg/ser ut finns beskrivningar här:

27 augusti 2023

Torkade växter

Mintt "herbarium" från 1970-talets början består av 33 pressade växter utan egentligt tema. Växtpressen tillverkade pappa. Växterna fästes på styv kartong, en ram med glas tillverkades av densamme. Här är den avfotograferad vid en tuva med liten blåklocka. Blåklockan med den förgängliga färgen som inte behölls ens om salt ströddes på klockorna.

Prydligt har jag antecknat de latinska namnen på växterna, i sammanställningen nedan togs de svenska namnen också med. Tidens gång visar sig genom att två växter fått ändrat latinskt släktnamn då gentekniken gjort att Linnés indelning delvis blivit föråldrad.

Fragária vesca

Smultron

Anthriscus sylvestris

Hundkäx, hundloka

Veronica officinalis

Teveronika, ärenpris

Rubus árticus

Åkerbär

Erióphorum angustifolium

Ängsull

Rumex Acetosélla

Bergsyra

Geránium silváticum

Midsommarblomster, skogsnäva

Potentilla erécta

Blodrot

Ranúnculus acris

Smörblomma

Trifólium repens

Vitklöver

Gymnocarpium dryopteris

Ekbräken

Drósera rotundifolia

Sileshår

Lúzuia pilóso

Vårfryle

Linária vulgáris

Gulsporre

Trifólium spadíceum

Brunklöver

Ramíseria secóndo,nu Orthilia secunda

Björkpyrola

Pyrola rotondifolia

Vitpyrola

Pyrola minor

Klotpyrola

Viola canína

Ängsviol

Lámium album

Vitplister

Cornus suécia

Hönsbär

Vacciníum oxycoccos

Tranbär

Chrysánthemum leucanthemumnu Leucanthemum vulgare

Prästkrage

Campánula rotondifólia

Liten blåklocka

Linnéa borealis

Linnea

Vaccínium vitis-idaéa

Lingon

Láthyrus praténsis

Gulvial

Polygonum viviparum

Ormrot

Paris quadrifólia

Ormbär

Gerum rivále

Humleblomster

Oxalis acetosélla

Harsyra

Antennária dioéca

Kattfot

Achilléa millefolium

Röllika

Jo, vilda växter och naturen fängslar och intresserar mig. Det är förstås många växter som inte kom med - kanske är det smällglim, kråkklöver och ängsskallra jag saknar mest. Att frivilligt pressa blommor har jag förstått att de flesta jämnåriga ansåg var dötrist, kanske gjordes det under skoltvång men i de klasser jag gått var detta aldrig en skoluppgift. Jag tyckte det var roligt att pressa växter.

25 augusti 2023

Artrikedom längs vägkanter???

Det var 2018 som statushöjningen av en ca 2 mil lång delsträcka av gamla Riks13 blev klar. Genast efter färdigställandet satte Trafikverket upp en mängd gröna skyltar med texten "Artrik vägkant".

Ifrågasättandet av Trafikverkets skyltning fortsätter. Dessa vägkanter är inte artrika! Sträckan finns inte heller med i Trafikverkets egen inventering av artrika vägkanter. Längs hela vägsträckan ser det ungefär likadant ut förutom att i juli (när fotona togs) blommade renfana på många ställen som vette mot åkermark.

 En grön skylt på var sida av vägen.

Här finns inte de ängsväxter som växte här före anläggningsarbetena startade för 6 år sen. Mycket sly kommer upp och framtiden får utvisa om de fina vägrenarnas blommor kommer tillbaka nu när åkrar/vall/lägdor inte brukas som förr. Att gräset/höet slås (eller tuggas) på åkrarna men sedan får ligga kvar utan att tas upp innebär ju i sig att ängsväxterna, som inte vill ha näring, kommer att utarmas. Själv tvivlar jag på att vägrenarna växtlighet blir som förr. Kanske TRV skyltar så här för att vi boende ska tro att detta är artrikedom.

Det sägs att nu när Sveriges storskaliga jordbruk (eller nerlagda jordbruk) förstör och förändrar växternas biotoper så är vägrenarna viktiga refuger för ängsväxter att överleva på. Men då måste man ge dem chansen och här menar jag att detta inte görs. Det blir artfattigdom i stället för artrikt. Jovisst, insikt om detta finns. Men finns den här? Kanske måste jag bli bofast här för att märka av den ...  Jo förresten, jag hörde att en krets av Naturskyddsföreningen nyligen startat i kommunen och det är glädjande.

Vad innebär artrik vägkant?


 

 

2 augusti 2023

Ökenväxten

Denna märkliga växt finns kvar sedan jag var barn och förvaras i ett skåp som en hoptorkad boll. Kom på att den kunde få röra på sig efter många år i mörker och torka. På sin naturliga växtplats blåser vindarna iväg med bollarna och när årsregnet faller stannar de till och vecklar ut bladen.


Den får lite vatten på ett fat...
och efter en kvart har den rört sig så pass som på bilden ovan.
En knapp timme senare ser den ut som på de här två bilderna.

Jerikos ros, eller som den beskrivs på Wikipedia, falsk Jerikos ros (Selaginella lepidophylla) är en mosslummer  Det gamla exemplar som jag har grönskar inte längre men vecklar ut sig då den får vatten. (Enligt SAOB är Odontospermum pygmæum Hoffm. den äkta jerikorosen,)

Vivi Täckholm säger om Jeriko-rosorna: ”en Jeriko-ros må vara hur gammal som helst, kommer den i vatten så öppnar den sig. Det är en rent mekanisk rörelse och har ingenting med livsyttringar att göra.

Detta senaste citatet är hämtat från Brittakarolinas blogg. Britta är 93 år och nyfiket undersökande med väl underbyggda fakta. En väldigt fin läsning.

30 juli 2023

På bordet

 

 

På det fanerade almbordet i finrummet ligger en tryckt mindre duk med blåbär. Duken är ett vintageköp. Namnet på formgivaren saknas men ack så trevligt litet stycke textil.

På duken står en bukett jättekåpor i en vit klyftvas från Upsala-Ekeby som formgavs av Anna-Lisa Thomson. Keramikvasen köptes in av mamma en gång i tiden. Detta är min lilla oas.

29 juli 2023

Ängspärlemorfjäril i fin kombo med renfanans knappar

  

En ängspärlemorfjäril fångades på bild bland renfaneknappar i krukan på bron.

25 juli 2023

Intill bron

Malvorna blommar och humlorna verkar trivas.

26 juni 2023

Den ämabla gamla rosen

 

Rosen Minette blommar just nu. Det är så varmt att blomningen snart nog är över. Men jag tar in en ros för att kunna njuta lite extra. Rosen är en gammal sort som fanns på den mellansvenska gården långt innan jag flyttade till den.

24 juni 2023

Majat

 


Sommarmitt.
Sol och värme.
Grönska.



7 juni 2023

Tudelad verklighet

 

Blommande maskrosor och rödbläror - hur vackert är inte det och väldigt trevligt att få uppleva igen.

När jag riktar kameran neråt ligger där i diket längs gamla Kustlandsvägen en nerfallen gatlampa och blänker i solen, snart dold av växtligheten.

Jag väljer att ha den här bilden på näthinnan som i verkligheten var mycket vackrare än kameran fångat.

6 juni 2023

Vårsysslor - ordna med potatislandet och kapa ved

Förra veckan körde Erik igång sin gamla trotjänande traktor. Det var dags att ordna med potatislandet, pärlanne. Möjligtvis är han den ende i byn med stort pärlann. Kanske ryms där även lite jordgubbar.

Denna maj månad har två kapverk varit igång i min del av byn. Ljudet är omisskännligt trevlig. Det paneras för den kalla årstiden när våren är som vackrast i ljusgrön skrud. Och numera har ved blivit åtråvärt så en del kanske går till avsalu. 

Pappa och kapverket en gång i tiden.

5 maj 2023

Fraktgods


Nöp av några blommande vårlökar samt syrénkvistar och tog med på resan hit. De vackra kungsängsliljorna från trädgården plockades även de men de kom inte med på bild.
 
Att leva är icke nog.
Solsken, frihet och en liten blomma måste man ha.
H. C. Andersen (1805-1875)

19 februari 2023

Vårdroppar

Det dröjer ännu en ganska lång tid innan backskärvfrön blommar vid stenfoten till mitt och morfars hus då snön ligger i ett tjockt lager ännu. De där enkla blommorna gjorde mej så glad som barn men även idag. I Mellansverige har snödropparna nyss slagit ut. Visst blir jag glad av dem men backskärvfrön är något speciellt för mej.

SNOWDROPS

Do you know what I was, how I lived?  You know
what despair is; then
winter should have meaning for you.

I did not expect to survive,
earth suppressing me. I didn’t expect
to waken again, to feel
in damp earth my body
able to respond again, remembering
after so long how to open again
in the cold light
of earliest spring–

afraid, yes, but among you again
crying yes risk joy

in the raw wind of the new world.


Louise Glück
Nobelpristagare i litteratur 2020

19 januari 2023

Klockor i mängd

 

Min fina fjärilsamaryllis "Evergreen" som blommade så vackert förra året kommer med en stängel detta år. Stängeln har elva knoppar, på bilden är sex klockor utslagna.

Sååå älskansvård!

2 januari 2023

Röda juläpplen och mistelkvistar


Egna äpplen var inget som växte på träd här på gården under min barndom. Vi hade ett litet äppelträd som min moster Ingrid hade planterat som äppelkärna men som aldrig ympades in på någon stam och därför aldrig gav någon frukt. Till sist kapades det ner. 

Äpplen till jul köptes i matvaruaffären. Numera har jag många egna olika äppelträd med sorter som kan lagras länge i matkällaren. Ingrid Marie är gott och mörkrött, Lobo och Aroma ljusare röda. Samtliga kan bli juläpplen.

Inte heller var en mistelkvist vanlig som jularrangemang när jag var barn. Att hänga en mistel i dörröppningen och pussas under den förekom inte, det är en tradition som förbehölls sydligare trakter där mistel växer vild (men är fridlyst). Egna mistelbollar kan man dock norpa en kvist ur och hänga upp som här i ett skovelhorn/palmat horn från älg. Mistel är Västmanlands landskapsblomma.