Visar inlägg med etikett mörker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mörker. Visa alla inlägg

29 november 2020

Herrnhutarna var först

I år ser jag många stora tredimensionella adventsstjärnor florera på nätet i hemmiljö. Jag söker information om dem och hittar en hel del. Den där modellen av stjärnor är gammal, ända från 1820-talet visar det sig.

Herrnhuter Sterne auf dem 571. Dresdner Strietzelmarkt. Fotograf: Ulrich van Stipriaan.

Herrnhutstjärna (även Herrnhutiska stjärnan och mährisk stjärna), tyska Herrnhuter Stern är en karaktäristisk adventsstjärna som var den första vitt spridda adventsstjärnan. Herrnhutstjärnan var den adventsstjärna som introducerades och lade grunden för traditionen i Sverige. 

Den utvecklades i Herrnhut i Oberlausitz (i Sachsen) som en del av herrnhutismen. Det gjorde också att stjärnan spreds med missionärer. Bakgrunden till stjärnan går tillbaka till början av 1800-talet. 1821 firade internatet i Niesky 50 år och under firandet satte man upp en lysande stjärna. Senare började man hänga upp dem på den olika internaten i Niesky, Neuwied, Königsfeld im Schwarzwald och Kleinwelka i samband med första advent. Efterhand började man tillverka stjärnor som en del i det årliga julpysslet som internatseleverna hade. Stjärnorna spred sig när den tidigare eleven Peter Verbeek började sälja konstruktionsanvisningar i sin bokhandel i staden. Hans son Harry Verbeek startade i början av 1900-talet en fabriksmässig tillverkning. En herrnhutisk stjärna består av 17 fyrkantiga och åtta trekantiga spetsar som sätts samman med hjälp av påsnitar och bildar en stjärna

Det första svenska belägget för ordet adventsstjärna är från 1934. Efter hand elektrifierades stjärnorna. 

När jag var liten hade vi ingen elektrifierad adventsstjärna men en stjärna klippt i smörpapper med formgivning av Lisa Bauer. Samt en ljusbåge, Staffansstaken. Och en adventsljusstake av svart metall med "mossa"( dvs lav), röda svampar och fyra stearinljus i. Eftersom jag uppskattar mörker håller jag inne med slingor och lampor utomhus. Man måste vara mörkerälskare för att uppskatta sparsmakat ljus.

Om:
Proletärstjärnan Tindra Kristall
Stjärnan i det blå

Apropå de tredimensionella adventsstjärnorna: när jag hör om herrnhutismen vindlar tankarna iväg till 1800-talets frikyrkorörelse, Zinzendorf, sekt, ett minnesvärt besök i vackra Christiansfeld på Jylland som blev världsarv 2015, Struensee, Livläkarens besök, PO Enqvist, Hjoggböle, Västerbotten.

12 november 2020

Mörkermanifestet

Nu är den här - boken om mörker i nutid och hur vi kan förhålla oss till det. Ända sedan jag började blogga för 11 år sedan har jag återkommit till skönheten i mörkerupplevelser men att dessa blir färre och färre även på landsbygden. Jag har nämnt min längtan efter kyla, mörker och snö - fenomen som har minskat i stor omfattning under min levnad, under ett människoliv.

Jag har inte hunnit läsa boken men på förlagets hemsida finner jag nedanstående information om mörkermanifestet. Det gör mig rätt glad. Jag önskar innerligt att nästa generation fattar vitsen med mörkerupplevelser och kan erhålla fler än vad som är möjligt idag.

Mörkermanifestet av Johan Eklöf, Natur & Kultur förlag.  
Att våra städer blir allt mer belysta är kanske inte det stora problemet, tror Johan Eklöf, utan det är att belysningen sprider sig allt mer ut på landsbygden och att det blir färre och färre platser som får vara naturligt mörka. 
Jag kan bara beklaga att det är så.

Mörkermanifestet:

  • Bli varse mörkret. Dygnets naturliga rytm är uråldrig och en förutsättning för allt liv, men nattens mörker är idag satt på undantag. Var en motvikt.

  • Värna mörkret. Vi lever i en värld som tycks bada i artificiellt ljus, men mörkret finns närmare än du tror – en tågresa bort, en promenad, en avstängd mobiltelefon. Var finner du ditt mörker?

  • Bevara mörkret i din närhet. Släck ner hemma i rum där du inte befinner dig och låt trädgården få vila i mörker om natten. Se mörkrets och skuggornas nyanser framträda.

  • Följ din inre rytm. Låt mörkret omfamna dig innan du somnar, undvik det blå ljuset på kvällen och låt solen nollställa dygnet på morgonen.

  • Upptäck nattens liv. Gör en utflykt bortom städernas bländande himlaglim och låt ögonen vänja sig vid mörkret. Se djur komma fram ur sina gömslen, ögon glittra och silhuetter passera. Känn hur växternas dofter förändras, hör hur nya ljud tar över.

  • Uppsök mörkret. Se skymningens olika stadier och hur solen lämnar plats för måne och stjärnor. Sök dig om du kan till midvinterns mörka nätter och mytiska norrsken – ett bländande skådespel!

  • Lär dig mer om mörkret och dess betydelse för djurs och växters överlevnad. Inspireras av litteraturen och konsten från tiden innan LED-lampan tog över natten.

  • Tala om mörkret med människor omkring dig – ju mer kunskaperna om mörkrets förtjänster sprider sig, desto större är chansen att vi kan motverka de problem som en alltför upplyst värld orsakar.

  • Påverka din omgivning och var en förebild i bekämpandet av ljusföroreningar. Påpeka för din kommun vilka gatlyktor som bländar onödigt mycket och varför fasadbelysning faktiskt kan strida mot naturskyddsförordningen. Delta i Earth Hour tillsammans med dina grannar.

  • Fånga mörkret. Bli dess vän och njut av det – det kommer att berika ditt liv.

 

Författaren är disputerad biolog och en av Sveriges främ­sta experter på fladdermöss. Han bor i Västergötland och arbetar som naturvårdare och copywriter.

 

8 oktober 2019

Ljusets mörka sida

Läser en notis i september om att forskning visar att "påverkan av ljusföroreningar - artificiellt ljus under natten - på människor, djur och natur är ett växande forskningsområde. I en studie från 2017 kunde tyska forskare med hjälp av satellitbilder visa att andelen nattupplysta områden på jorden ökade med 2,2 procent årligen mellan 2012 och 2016. En ökning med ca 9 % på fyra år.

Under miljoner år har förhållandet mellan dag och natt varit konstant och många organismer har anpassat sig efter dygnsrytmen och de naturliga förändringarna mellan dem."

Källa Science. Biology letter. International Dark Sky Association.

Finaste adventsstjärnan - helt utan elektricitet.

Detta med ljusföroreningar att öka med tiden, tyvärr. Vad kan hejda förändringen? Djur som behöver mörker får ge vika för oss människor som kräver "vår rätt" till utebelysning. I en glättig "miljötidskrift" läste jag en artikel där energisparande LED-lampor förespråkas. Och den "sparade" energiförbrukningen kan då användas till att sätta ut "mysbelysning" i trädgården. Det blir ett nollsummespel utan energibesparingseffekt men med förstärkta ljusföroreningar. Någonstans där spårade skribentens tankegången ur totalt.

Vi som förespråkar upplevelser av mörker, stjärnhimmel, norrsken är i minoritet, nedsmutsning av mörker samt miljö- och klimatförstörelse går inte att hejda.
.
.

29 mars 2019

Nedsläckt gård


Under Jordens timme, 

lördag 30 mars 2019, kl 20:30-21:30, 

släcker jag och njuter.

https://www.wwf.se/earth-hour/sa-kan-du-delta-i-earth-hour/

Eftersom jag verkligen gillar mörker är det lätt att släcka alla elektriska lampor jag har makt över under den timmen. Och låta de elektriska apparaterna få stå oanvända. Precis som telefonen. Istället satsa på lugnet, att äta gott tillsammans med kompisar i stearinljusens, fotogenlampans och braskaminens sken. Ja, kanske eldar vi även i vedspisar och kakelugn. Med de möjligheterna är hushållet förberett även på ett verkligt strömavbrott. 

Men den 30 mars släcker jag ner för skönhetens, stjärnhimlens, naturens, solidaritetens och planetens skull.

 

Här är mina tidigare skrivningar om Earth Hour.

Earth hour 2010
Jordens timme 2011
Ljusnedskräpning och mörkerförstörelse 2012
Det goda mörkret 2013
Earth Hour 2018

Fint foto ur Vandrande by med text av Elly Jannes och fotograf Anna Riwkin-Brick.
En bok jag fick som tvååring.

Njutning av brasans sken i öppna spisen grundlades redan som barn.

På satellitbilden ser man att Europa konsumerar mycket energi.
.
.

7 december 2018

Eldningsförbud

Använd elektriskt lyse, inte levande låga. Hör ni det!
 Skylt från en stockholmsk vindstrappa i ett hus byggt 1934, inramad med funktionell rostfri ram.

https://historiskamedia.se/bok/ut-ur-morkret/
Just nu läser jag boken på bilden: Ut ur mörkret. Ljusets och belysningens kulturhistoria. Den ger väldigt mycket bra fakta om livet i Sverige före och efter uppfinnandet av elektrisk belysning.

Morfars hus fick sin första elektriska belysning 1924 i form av sex glödlampor med elektricitet levererad av Lögdeå Elektriska Aktiebolag med kraftverk i älven. Glödlamporna var uppsatta både i bostadshuset och i ladugården. Den el som levererades till hushållen, främst till lampor, var av lägre kvalitet än den som vi vant oss vid idag. Strömförsörjningen var ojämn. Mamma har berättat om blinkningar och spänningsfall. Ju närmare kraftverket man bodde, desto jämnare var elleveransen. 1959 lades kraftstationen ned efter att Vattenfall övertagit anläggningen.

Strax före jul samma år, 1924, tändes den första neonskylten utomhus i Sverige - NK-emblemet i röd neon på Nordiska Kompaniets fasad vid Hamngatan i Stockholm.

Detta här med elektrisk belysning var något helt nytt för mina mor- och farföräldrars generation. Det var en verklig revolution. Det är så lätt att glömma bort det med tanke på all ljusnedskräpning som förekommer idag, vi är så översvämmade av ljuspunkter.

Sagolikt dumma
tindrar därnere
lysmaskar och
världsstäder.
Werner Aspenström 1972

Bild från NASA, Defense meteorological satellite program.
Det är vi i västvärlden som gör av med mest energi och exploaterar omgivningen mest.

När jag tänker efter var jag själv har mött verkligt mörker så dyker upplevelser på Österlen, i Istanbul, på italienska landsbygden med stora lantegendomar och i en fäbod i Dalarna upp. Och på gården i Mellansverige kan jag fortfarande se stjärnorna ganska ostört och det uppskattar jag oerhört. Karlavagnen brukar emellanåt vara parkerad ovanför hustaket :-)
.
.

24 mars 2018

Earth Hour 2018

Nämän jättekul...  Nordmalings kommun är med på tåget och informerar:
Temat för 2018 års Earth hour är "One planet life - Lev och ät inom ramen för en planet", och tar upp vår matkonsumtion. Förra året deltog människor från över 187 länder och över 7000 städer vilket är globalt rekord.

Maten vi äter står för cirka en tredjedel av de svenska hushållens klimatfotavtryck och vår överkonsumtion påverkar djur och natur. WWF har satt som mål att vi i Sverige ska ha halverat vår köttkonsumtion och våra inköp till och med 2025. Nordmalings kommun deltar i år genom att informera om Earth hour på skolor och web.
Världsnaturfonden WWF - WWF Earth Hour - tillsammans för planeten
Lördag 24 mars 2018 klockan 20.30-21.30 lokal tid tar världen ställning för planeten under WWF Earth Hour – världens största miljömanifestation.

2009 var första gången Sverige officiellt deltog i Earth Hour. Det året deltog 4000 städer i 88 olika länder. Enligt mätningar från Svenska Kraftnät släckte en halv miljon svenska hushåll sina lampor under timmen. Numera har vi två kända "västerbottningar" i inlandet som vill få oss att minska fossilutsläppen till 2025.

Hemma hos oss släcker vi ner en timme, upplysta med levande ljus eller fotogenlampa. En timme går så väldigt fort om man äter gott, läser dikter, går ut och kollar in utemörkret då flera grannar också släckt och tittar samtidigt på stjärnorna... Skulle jag ha gott om snö där jag bor permanent skulle jag göra snölyktor att tända. Det är en fin timme för mig som gillar naturligt mörker! Den skulle gärna få vara så mycket längre :-)

Första gången jag skrev om Earth Hour här på bloggen var 2009. HÄR är de samlade skriverierna.
.

29 december 2017

Mormors julstjärna


Triakel med Emma Härdelin har spelat in en av mina favoritsånger så här i juletid. Visan handlar om en tid då en svagt lysande julstjärna syntes långt, före ljusnedskräpningens tid.

Ju mer el vi sparar genom att använda LED-lampor desto fler ljuspunkter kan vi ha. Så resonerar nog många. Mitt ställningstagande för mörker kommer inte att vinna gehör för det verkar så fattigt att resonera som jag gör. Samtidigt minns jag mitt boende på lantegendomar på italienska landsbygden där mörkret blev en exklusiv dragningskraft för mig och andra som ville betala för övernattningar. Ett glas vin i sensommarkvällens mörker med cikadors spel eller en nyårsafton i glada vänners lag med matlagning vid den murade utegrillen är väldigt fina mörkerminnen.

Ljusnedskräpning och mörkerförstörelse.
Jordens timme.

Tillägg: Dagen efter att jag publicerat min bloggpost, alltså på lördagmorgonen den 30/12 är P1:s Naturmorgon tillägnat mörker och ljusnedskräpning. Rubriken är Så påverkas naturen av allt mer ljus. Lyssna gärna så förstår ni att min inställning att älska mörker inte bara är ett hugskott.
.
.

27 november 2016

Ljus av vax

Första advent var´e här. Tänd ett levande ljus så här i adventstider och tänk på hur mörkret skingrades före elektrifieringen.

Det jag önskat mig i julklapp är boken Ut ur mörkret, ljusets och belysningens kulturhistoria av Jan Garnert. Sedan tidigare har jag av samma författare Anden i lampan. Etnologiska perspektiv på ljus och mörker från 1993. Den nya bokens förord börjar så här:
Så snabbt allting hände när mörkret blev ljust och livet annorlunda. I Sverige pågick förändringen från slutet av 1800-talet till 1910-talets första årtionden. Sedan dess kan människan lättare vara aktiv och verksam under mörka kvällar och nätter.
Om detta har jag skrivit och forskat sedan slutet av 1980-talet. Då var min nyfikenhet stor. Hur hade det varit att leva utan elektrisk belysning, människan är ju så beroende av ljus? Jag tyckte också det var märkligt, och turligt för min del, att så lite fanns skrivet om ljusets och mörkrets kulturhistoria.
Jag är fortfarande nyfiken. Mest av allt undrar jag vad som just nu pågår och händer med det elektriska ljuset. Vad är det för slags nya rum och miljöer som skapas på 2010-talet?

Då jag är stor diggare av mörker kan den här boken vara oerhört intressant läsning. Det är svårt att helt förstå hur det var här i huset, i byn, före 1920-talet då elektrifieringen kom. Idag verkar alla vilja ösa på med utebelysning. Utom jag då.

För att kunna ge en sann upplevelse av en kulturhistorisk byggnad i samband med restaurering, är det viktigt att ljusintensitet, ljusfärg mm ligger på samma nivå som den tid man vill återskapa. Hur ordnar man det med LED-belysning som snart, enligt EU-direktiv,  är den enda ljuskälla som finns?

I min ägo har jag en liten låda av trä, en ljuslåda, där hemmets stöpta talgljus förvarades. Lådan rymmer inte många ljus och det var säkert den billigaste typen av ljus som låg däri. Här i socknen hade ytterst få, om någon annan än kyrkan, råd med dyra vaxljus och stearinljusen, även de lyxartiklar, kom först på 1830-talet. Min låda är äldre än så och därför tror jag att den innehöll talgljus.

En fridfull första advent tillönskas!

27 mars 2015

Klärobskyr

- Är det verkligen behövligt med den ljusnedsmutsning som sker i världen? Måste alla dessa 10-kronor solcellslampor från Rusta skräpa ner i rader på villatomterna? Måste billiga armaturer lysa upp varenda buske?

- Nä, Viola, nu får du allt hålla igen litegranna. Basta!

- Okej, okej, men jag tycker i alla fall att belysningsivern brer ut sig lavinartat och i väldigt många fall tycker jag till och med att det är smaklöst! Var finns måttfullheten och smakfullheten?

- TYST! Du har ingen rätt att bestämma vad andra ska tycka.

- Nej så klart, men jag vill och behöver inte heller hålla inne med min åsikt...

- Så där är det att ha skaffat sig andra värderingar. Tro inte att du är förmer än någon annan. Du skulle ha hållit dej här i byn hela livet, då hade du nog tyckt annorlunda... 

- Ahh intressant, nu kommer vi in på en politisk och etisk fråga. Är utbildning alltid av godo? Finns nackdelar med utbildning? Vad är bäst för själsfriden??? Är mängdens ståndpunkt alltid den rätta? Kan välstånd räknas i kvadratmeter boyta per capita? Måste levnadsstandard mätas i BNP? Varför ska vi shoppa mer och mer för varje jul för att tillfredsställa handeln och oss själva? Är vi lyckligare nu än förr då vi bodde trängre? Är den som får dyraste klappen den lyckligaste? Är den som har mest belysning, störst boendeyta och som sparar minst energi den rikaste? Den lyckligaste? Den värdefullaste? 

- Men Viola, stopp och belägg, vad har detta med mörker att göra?

- Faktiskt väldigt mycket! Den så kallade levnadsstandarden, vårt levnadssätt, har direkt samband med ljusnedsmutsning.

https://lh5.googleusercontent.com/-MnmbQd3uvRQ/VRRRTeAzQKI/AAAAAAAALa0/r8wlkwgPXMo/s1280/jordklotet_lighttrash.jpg
Klicka på fotot för större upplevelse!

.
.

8 januari 2015

Månskenspromenad

Tog en härlig promenad i månskenet med snön knarrande under skorna igår. Kustlandsvägen, gamm´vägen har en kort sträcka utan gatubelysning fortfarande. Faktiskt. Men det torde inte stå på innan även den sköna sträckan får gatlyktor och stjärnhimlen och då kommer inte månskenet att kunna upplevas. Hela byn har gatlyktor i mängd, att njuta av månsken och stjärnor låter sig inte göras annat än långt in i skogen och på den här korta vägsnutten. Jag har lättare att se stjärnhimlen i mitt sydligare boende, tro det eller ej.
Här lämnar vi de gatlyktorna med det gula skenet och träder in i skönheten.
Fasadbelysningar på byggnader ökar i bygden. På andra håll minskar de och man väljer att endast ha tänt inne i byggnaderna istället för att ge en mera livfull, levande känsla. Det gäller Fastighetsverkets kulturhistoriska byggnader, det kungliga slottet i huvudstaden. Svenska kyrkan håller fortfarande fast vid fasadbelysningar som ibland är mycket lyckade, ibland förskräckliga. Själv har jag timers igång vid längre bortavaro under mörka årstiden, några lampor lyser då upp, gärna nära fönstret men inte bländande, för att inte ge ett alltför flackt och tråkigt ljus. Det här gör jag för mina grannars skull. Åsså lyser den tidigare så obligatoriska knutlampan förstås :-)
Olika socioekonomiska grupper förhåller sig olika till belysning och särskilt utebelysning. I vissa grupper och områden  ser man mycket blinkande och/eller kulört belysning. I andra hovsammare stadfästande av sin existens. Att ljusslingorna blir många till jul hör till.

Så mörkt som på Österlen och Gotland är det inte här uppe. Där köper storstadsbor, läs stockholmare, fritidshus. Dessa har i vardagen alltid elektriskt ljus i sin närhet, stjärnhimlen är svår att uppleva. Därför räds de inte mörker utan uppskattar det. Inte heller innebär mörker "fattigdom" för dem. Här tävlar byarna om mängden gatlyktor som ett tecken på en rik bygd. Man är pragmatisk, punkt slut. Som sagt - olika socioekonomiska grupper och landsändar förhåller sig olika till elektriskt ljus.

Kyla, mörker och snö kommer att bli dyrbara bristvaror i framtiden, något som socioekonomiskt starka grupper kommer att betala mycket för att få uppleva. Allt medan vi andra "smutsar ner" miljön med ljus. Redan nu svischar storstadsborna förbi här på E4 på väg upp till fjällen och den oförstörda naturen. Här finns ingen anledning att stanna till om man är ute efter mörkerupplevelser, ja inte heller finns någon snögaranti.
.
.

20 januari 2014

I månens sken

"En av aktiviteterna på Nätra Fjällskog är månskensturerna. Du skidar från startstugan vi H-sjön, ledd av marschaller och fullmånens sken, upp till fäbodvallarna. En riktig höjdare!
Friluftsområdet har ledförbindelser med två andra leder."

Så marknadsför man sin bygd strax söder om Ö-vik. Visst är det ett härligt initiativ!? Vilken vilja, vilket samarbete det måste ligga bakom. Dessa ångermanlänningar! Att nyttja vinter, mörker, levande ljus till något positivt... Inga motorljud, ingen brådska... månsken kan ge väldigt vackra tankar om det förunnas en.
Bild lånad från nätet.
Den där skidturen i Nätra Fjällskog måste ju vara lika stämningsfull som att, under besök i Granada, strosa omkring i Alhambra och Generalife i månsken. Jag trodde inte att man i ett solvarmt land skulle ordna så fina och känsliga möjligheter till besök i ett världsarv, så förutfattad mening hade jag om spanjorer då. Men där var öppet vissa kvällar och nätter till skenet från månen. Mycket låga ljuspollare spred sitt ljus enbart neråt så man såg var man satte fötterna och därmed omintetgjordes icke möjligheten att uppleva Alhambra i månljus utan störande bländsken. Ett minne jag bevarar djupt i själen från sommaren 1986 och den moriska arkitekturskatten i Andalusien.

Det gäller att inte begränsa sig för att kunna se sin hembygd med nyfikenhetens ögon.
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

6 december 2013

White flash lightning

Angående hinderbelysning på vindkraftverk med högre totalhöjd än 150 meter kom först 2011 denna motion med förslag till riksdagsbeslut. Då fanns två vindkraftparker med verk högre än 150 meter i landet. Motionen kom upp med tanke på planeringen i Markbygden i Piteå med 1101 vindkraftverk på statlig mark.

Bestämmelserna från Transportstyrelsen säger att för vindkraftverk högre än 150 meter ska vitt blixtljus med 40-60 blinkningar per minut finnas på vindkrafttornets högsta höjd (inte högsta vinghöjd). Ljusstyrkan ska dagtid vara 100 000 candela och nattetid 2000 cd. Telemaster har röd fast belysning med 30 candela som jämförelse.
Vill inte påstå att jag hänger med i senaste regelverket för hinderbelysning längre men det tycks som politikerna blev tagna på sängen efter beslutet att bygga ut vindkraften. Hinderbelysning för rörliga konstruktioner var och är inte löst. Landskapsbilden förändras även nattetid.

Det jag vet är att mörker har ett värde i sig. Och mörkret tas i anspråk av blinkande lampor, vare sig de är röda eller vita.
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

21 mars 2013

Det goda mörkret

Under sportlovsveckan såg vi svagt norrsken då vi klev utanför dörren, snett ovanför oss. Det var inte så lätt att se eftersom gatlyktor från Riks13 och Kustlandsvägen, gammvägen, störde. Men det var så stjärnklart och månen i nedan att vi ändå lyckades genom att röra oss bort från dem. Minns mina stjärn- eller månskenspromenader på 80-talet då gatlyktorna släcktes efter midnatt och några timmar framåt. När kommunen nu föreslår detta blir det ramaskri och förslaget dras tillbaka.

Minns när jag hörde sus från ett starkt olikfärgat skimrande, fladdrande norrsken, det var barmark och jag stod på grannarna Kalles och Hildurs gårdsplan och fick nästan svindel då jag tittade upp med  förundran.

Se här hur fint en ung kvinna beskriver att vistas i mörkret under stjärnhimlen.Det här är sådant som i framtiden kan bli hårdvaluta, svårt att hitta och uppleva. Om förändringen, ökningen av elförbrukningen fortsätter.
 
I år sägs det ska det vara extra mycket norrsken och flera företag ordnar upplevelseturism till norra Sverige. Även svenska staten propagerar för denna upplevelseturism genom Sveaskog. I sin branschtidskrift Forum skriver staten att om du går på norrskensjakt ska du göra så här:

Så gör du för att se ett norrsken
DRA NORRUT
Ju längre norrut, desto större är chansen att du får se ett norrsken. I Kiruna är det norrsken nästan varje natt vintertid.
SATSA PÅ STJÄRNKLART.
Det måste vara mörkt och klart väder.
TITTA OFTA.
Den mest intensiva delen av ett norrsken varar mindre
än tio minuter.
KOLLA KLOCKAN.
I Skandinavien visar sig de aktivaste norrskenen oftast strax före midnatt och framåt. Fram till klockan två på natten är chansen störst att få uppleva skenet.
*****
Varför inte släcka det elektriska ljuset en timme 
lördag den 23 mars mellan 20.30 - 21.30.
Upptäck tjusningen med levande lågor eller stjärnhimlen
.
Det är fler än 200 kommuner som nappat på uppropet, även några små norrlandskommuner. Dock inte Nordmalings kommun. Själv tycker jag det är lite väl mycket ståhej och arrangemang runt Earth Hour, det räcker med att släcka ner. Man behöver inte ordna en konsert :-)  Kommuner, landsting, myndigheter förbrukar en hel del elektricitet som skulle kunna stängas av MINST en timme per år om viljan finns.
 

Om:
Jordens timme
Ljusnedskräpning och mörkerförstörelse
.


.
Kanske har även andra bloggare åsikter om , , ,

28 mars 2012

Ljusnedskräpning och mörkerförstörelse


Tysta och mörka platser kommer att bli en bristvara, platser som i framtiden kommer att locka många människor förstår jag. Mörker, tystnad och snövintrar är boendekvalitéer att värna om. Låt oss slippa alla dessa förstörande belysningar i trädgårdar, på tomter och ibland längs vägar, på fasader. Både för skönhetens och miljöns skull. På landet och i staden.
Billigt, billigt! Stolplyktor från Rusta.

Jag minns hur jag tänkte på 1970-talet då det skulle dras gatubelysning genom byn. Man ville ha belysning längs båda vägarna, både gamla Kustlandsvägen och längs den asfalterade riksvägen (som hade ersatts av E4 på 1962). Vägarna går parallellt med 100-150 meters avstånd. Jag ville inte ha så mycket belysning för stjärnhimlen skulle bli svårare att se. Vintergatan och norrskenet kommer så lätt bort. Jag var nyfylld tonåring och vem brydde sig om mina tankar. Det låg även prestige i detta, att visa grannbyarna att vi inte var nån fattig by som inte hade råd med alla dessa lampor.
Under några år var belysningen släckt mellan midnatt och kl 5. På helgerna passade jag på att ta en promenad just då de släckts. Nu är lamporna alltid tända hela natten för det sägs att det inte går att stänga av dem i intervall eller att det inte lönar sig???

Sedan något år tillbaka har vi här vad jag kallar ljusnedskräpning och andra kallar stiligt rödblinkande pärlor. Erfarenheterna och utbildning ger olika effekt på hur vi uppfattar omgivningen, hur vi uppfattar de i takt blinkande varningslamporna placerade på 40 vindkraftverk i solnedgångsläge. Snart kommer det att byggas ca 30 ännu högre vindkraftverk, närmare byn. De kommer att som ge ifrån sig blixtrande vitt ljus. Det sägs att man ska ge folk vad folk vill ha. Jo, nog är det så nog. Själv är jag glad att jag inte bor här permanent och kan dra mej tillbaka till en kulturbärande omgivning.

En enda timme lördag den 31 mars mellan 20.30 - 21.30 kan man släcka all elektrisk belysning för vackerupplevelsens skull, mot "ljusnedsmutsning". Läs mer HÄR. Jag släcker lamporna för stjärnhimlens, norrskenets och månskenets skull och tittar norrut. Kommunen här är inte med bland de kommuner som anmält sitt intresse att engagera sig, det har däremot min andra hemkommun och över 200 andra.

Bilden nedanför är en satellitbild över Europa och lite till av världen, som visar hur mycket ljus som strålar uppåt rymden från elektriska belysningar. Att vi gör av med otroliga mängder el till "upplysing" är härmed bekräftat. Och mer krävs och mer produceras för att hålla den ekonomiska karusellen snurrande.
Bild från NASA, Defense meteorological satellite program
Som kontrast visar jag en bild jag fascinerats över sedan 2-års ålder:
Visst måste man som barn påverkas av att få uppleva detta? Att sitta varmt och tryggt invirad i en kär vuxens knä och titta in i eldens sprakande sken, för övrigt helt omsluten av mörker. Att sitta utomhus under stjärnhimlen och lyssna på de vuxnas prat och berättelser. Jag har påverkats trots att jag bara sett bilden, inte verkligheten, då jag så många gånger bläddrat i boken som jag fick av pappa, Vandrande by. Fotograf var Anna Riwkin-Brick.

Ack vore vi fler som uppskattade mörker, säkert mörker, vackert mörker, trevligt mörker, fantasiskapande mörker, bra mörker.
.

Kanske har även andra bloggare åsikter om , , , , , , , , ,

25 mars 2011

Jordens timme

Klockan 20.30, mellan halv 9 och halv 10 på lördagkväll den 26 mars, släcker den som vill belysningen en timme för stjärnhimlens och för en ljusare framtid. Då infaller jordens timme eller Earth hour.


Brasans sken och sprakande känns tryggt än idag.

Många kommuner har annonserat om att man är med i manifestationen. Än har detta icke nått kommunen på de breddgrader där morfars hus är beläget. Själv släcker jag eftersom jag ifrågasätter vår livsstil men främst för att jag gillar mörker och tycker att ljusförstörelsen är alldeles otroligt stor. Ljusnedskräpningen innebär att sedan elektrifieringen av världen är det allt svårare för astronomer att se ut i rymden t. ex. Vi har svårare att se enskilda stjärnor, Vintergatans system eller norrsken.
För stjärnhimlen och för en ljusare framtid.


Bild från NASA, Defense meteorological satellite program


Här kommer en artikel ur Vanliga almanackan, "lingonkransalmanackan" från år 2000 som visar på ljusförstörelsens baksida:

Adjö, universum, vi ses kanske igen
av Aage Sandqvist

”Redan i början av 1930-talet märkte astronomerna att det inte längre gick att be­driva seriösa astronomiska observationer från gamla Stockholms Observatorium på Observatoriekullen i centrala Stockholm. Det hade man kunnat göra sedan 1753, när observatoriet invigdes, men människans behov att fördriva nattens mör­ker i sina stora städer hade lett till så mycket gatubelysning att himlen hade fått ett ljussken som aldrig försvann. I staden försvagades möjligheterna att se stjärnorna på himlen, Vintergatan kunde endast ses på landet och stadsmänniskan förlorade därmed kontakten med de urgamla stjärnbilderna Astronomerna fick anpassa sig och flytta om de ville fortsätta att bedriva astronomiska observationer. Med hjälp av en generös donation på en miljon kronor (som senare höjdes med 300 000 kro­nor) från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse byggdes och invigdes år 1931 Nordeuropas största observatorium långt borta från den ljusa stadskärnan, nämli­gen på det 55 meter höga Karlsbaderberget i Saltsjöbaden.

Det tog bara fyrtio år och sedan var även stjärnhimlen över Saltsjöbaden för­störd av Stor-Stockholms ljushav De svenska astronomerna förenade sig med an­dra europeiska astronomer, som drabbats av samma problem på hemmaplan, och byggde European Southern Observatory på ett två-och-en-halv kilometers högt berg långt ute i Atacamaöknen ide Chilenska Anderna på södra halvklotet. Här är himlen än så länge mörk på natten, här har man fortfarande en djup efterlängtad kontakt med det universum ur vilket vi alla uppstått. Att stå och se med blotta ögat på den gnistrande Vintergatan, eller söka nya okända stjärnbilder, eller försöka identifiera upp-och-ner-vända mer bekanta stjärnbilder ger en känsla som skakar om även den mest orörliga själ. Några få andra observatorier finns på avlägsna platser där himlen fortfarande är (nästan) ostörd av människans påverkan, såsom La Palma på Kanarieöarna, där Sverige är delägare i Nordic Optical Telescope, el­ler på Hawaiis höga sovande vulkan Mauna Keea. Men vid många andra stora ob­servatorier pågår ett krypande intrång av det kringliggande samhällets ljus, vilket kommer att förstöra möjligheterna att erhålla astronomiska resultat som ligger i forskningsfronten.

Vi människor tillhör inte en sparsam art. Kan vi producera och använda ljus, då gör vi det och med förkärlek i stor skala. Hur många släcker ljuset efter sig när de lämnar ett rum? Under lång tid har vi dessutom inte bekymrat oss om hur effekti­va lamporna är och åt vilket håll ljuset sprider sig. Mycket belysning går till spillo (uppåt). Begrunda bara bilden härintill. Detta är ingen ritning över Europa utan ett fotografi taget av kontinenten under nattetid från en satellit och producerad av Defense Meteorological Satellite Program (DMSP). Det är ett vackert men ska­kande bevis på vår energiförbrukning. Det finns idag ingen plats i Europa där man skulle vilja bygga ett nytt astronomiskt observatorium. Och så ser det ut över myc­ket stora områden på jordens kontinenter. Om man har tillgång till Internet bör man besöka www.darksky.org och begrunda alla vackra satellitbilder som DMSP presenterar där av mänsklighetens strävan att belysa hela jordklotet. Vad som är vackert ur en synpunkt är dock ur en annan synpunkt ett slags förorening som hin­drar oss från att se stjärnorna Denna webbplats informerar också om vad den en­skilde kan göra på hemmaplan för att dämpa denna ljusförorening som hotar att fjärma stjärnorna från vår personliga sfär av erfarenheter.

Sorgligt nog för astronomerna, och kanske tyvärr lika sorgligt för mänsklig­heten, är det inte endast inom det optiska våglängdsområdet som våra studier av universum nu är allvarligt hotade Även många radiovåglängder har kommit i farozonen så att radioastronomins möjligheter kraftigt begränsas. Det är genom ra­dioastronomin som man har upptäckt hundratals olika interstellära molekyler (de flesta organiska), pulsarer, kvasarer och bakgrundsstrålning från Big Bang. Det är också genom radioastronomin man genomför de numera omfattande SETI-projek­ten, som har som målsättning att hitta signaler från eventuella utomjordiska intelligenta civilisationer. (SETI står för Search for Extra- Terrestrial Intelligence.) Just när dessa projekt kommit igång ordentligt hotas alltihop av att drunkna i signaler från jordiska intelligenta (?) civilisationer Hotet heter mobiltelefoni.

Det finns bara ett begränsat antal radiovågsområden och det är många som vill ha sin del av dem. Vad gäller radioastronomin är detta fält en passivanvändare av radiosignaler, dvs. man producerar inte själv radiostrålning, utan observerar en­dast andra källor. Radiokällorna i universum är ofta mycket långt borta, t.ex. kva­sarer kan befinna sig på ett så stort avstånd att det tagit strålningen miljarder år att nå fram till oss. Detta betyder att det rör sig om mycket svaga signaler som våra radioteleskop observerar. Radioastronomerna har därför tvingats utveckla oerhört känsliga mottagare och mycket stora teleskop som t ex. 305-meters Arecibo-skå­len. Många radioobservatorier har lokaliserats i områden där det inte finns radio­störande kringliggande samhällen. Ibland har man internationellt lyckats fridlysa vissa våglängder. Men den tiden är nu på väg att ta slut. Det nya satellitburna mobiltelefonisystemet, IRIDIUM, består av 67 satelliter, som täcker hela jordens yta, inklusive radioskyddade radioastronomiska observatorier. Dessa satelliter skickar ut strålning som är många gånger starkare än den svaga strålning som kommer från universums många olika typer av objekt som är radiokällor. För radioastrono­min blir resultatet en radiostrålningsförorening utan like! På dessa våglängder går det inte att observera samtidigt. Förhandlingar har dock ägt rum mellan den Internationella Astronomiska Unionen, olika observatorier och IRIDIUM och ett avtal har nåtts för Arecibo-observatoriet som tillåter en del observationer. Men vid horisonten lurar ett nytt system bestående av tusentals satelliter för att kunna surfa på Internet.

Det är inte min mening att här värdera vikten av stadsbelysning, mobiltelefoni och Internet mot vikten av optisk astronomi och radioastronomi. Förhoppningsvis kan en kompromisslösning så småningom uppnås. Men till dess bör man vara medveten om att när man låter ljuset brinna i sin trädgård hela natten eller berättar för sin maka via mobiltelefonen att man nu sitter på tåget, har man gjort ett val och bestämt sig för att de svaga budskap som når oss från universum är mindre viktiga.”
.
.

Kanske har även andra bloggare åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

27 mars 2010

Earth hour

 .
Visst måste man som barn påverkas av att få uppleva detta? Att sitta varmt och tryggt invirad i en kär vuxens knä och titta in i eldens sprakande sken, för övrigt helt omsluten av mörker. Att sitta utomhus under stjärnhimlen och lyssna på de vuxnas prat och berättelser.

Jag har påverkats av detta trots att jag bara sett bilden, inte verkligheten, då jag allt sedan tvåårsåldern bläddrat i boken som jag fick av pappa. Fotot finns i Vandrande by, fotograf var Anna Riwkin-Brick.

Jag tycker om mörker så att stjärnhimlen, norrskenet eller månskenet kan upplevas ordentligt. En enda timme mellan 20.30 - 21.30 lördag den 27 mars, kan man släcka all elektrisk belysning allt för vackerupplevelsen, mot "ljusnedsmutsning". Tänk om "min" kommun släckte gatlyktorna samma timme - det vore att återuppleva all tid före 70-talet. Men kommunen finns inte med bland de många av Sveriges totalt 290 kommuner som deltar .

Earth hour är en klimatmanifestation men jag ser det lika mycket som en skönhetsmanifestation. Passa på, nästa år kan allt vara annorlunda. Tysta och mörka platser kommer att bli en bristvara, platser som i framtiden kommer att locka många människor tror jag.

28 december 2009

Strass på djupblå sammet

Att kunna uppleva en stjärnhimmel så här är underbart och ganska svårt i min trakt om man inte traskar in i storskogen. På den mörka himlen gnistrar stjärnorna.

Det är så mörkt och så lite spill-ljus från elektrisk belysning (gatubelysning, gårdsbelysning och tätortsbelysning) att till och med Vintergatan kan ses. Granskogens silhuett syns mot himlen och den vita snön gör att man ser var man sätter ner foten. Kanske är det lite månsken som också ger tillskottsljus och ger snön lite blå skuggor. Norrsken kan vara magiskt en så´n kväll!

25 mars 2009

Ljusnedsmutsning - lightpollution

Jag minns hur jag tänkte på 1970-talet då det skulle dras gatubelysning genom byn. Man ville ha belysning längs båda vägarna, både gamla Kustlandsvägen och längs den asfalterade riksvägen (som hade ersatts av E4 på 1960-talet). Vägarna går parallellt med 100-150 meters avstånd. Jag ville inte ha så mycket belysning för stjärnhimlen skulle bli svårare att se. Vintergatan och norrskenet kommer så lätt bort. Jag var nyfylld tonåring och ingen av "gubbarna" hörde på mej. Jag tror också det låg lite prestige i detta också, att visa grannbyarna att vi inte var nån fattig by som inte hade råd med alla dessa lampor.


Under några år var belysningen släckt mellan midnatt och kl 5. På helgerna passade jag på att ta en promenad just då de släckts. Nu är lamporna alltid tända hela natten för det sägs att det inte går att stänga av dem i intervall eller att det inte lönar sig???

Men tiden kanske går min väg...
Ja, den 28 mars mellan 20.30 - 21.30 släcker alla som tänker på framtiden belysningen hemma. Det är Världsnaturfonden som står bakom kampanjen Earth hour. Se HÄR.

Låt oss slippa alla dessa förstörande belysningar i trädgårdar, på tomter och ibland längs vägar, på fasader. Både för skönhetens och miljöns skull. Bilden nedanför är en satellitbild över Europa och lite till av världen, som visar hur mycket ljus som strålar uppåt rymden från elektriska belysningar. Bilderna är hämtade från nätet.

Jag släcker lamporna för stjärnhimlen och för en ljusare framtid.


Bild från NASA, Defense meteorological satellite program