28 mars 2012

Ljusnedskräpning och mörkerförstörelse


Tysta och mörka platser kommer att bli en bristvara, platser som i framtiden kommer att locka många människor förstår jag. Mörker, tystnad och snövintrar är boendekvalitéer att värna om. Låt oss slippa alla dessa förstörande belysningar i trädgårdar, på tomter och ibland längs vägar, på fasader. Både för skönhetens och miljöns skull. På landet och i staden.
Billigt, billigt! Stolplyktor från Rusta.

Jag minns hur jag tänkte på 1970-talet då det skulle dras gatubelysning genom byn. Man ville ha belysning längs båda vägarna, både gamla Kustlandsvägen och längs den asfalterade riksvägen (som hade ersatts av E4 på 1962). Vägarna går parallellt med 100-150 meters avstånd. Jag ville inte ha så mycket belysning för stjärnhimlen skulle bli svårare att se. Vintergatan och norrskenet kommer så lätt bort. Jag var nyfylld tonåring och vem brydde sig om mina tankar. Det låg även prestige i detta, att visa grannbyarna att vi inte var nån fattig by som inte hade råd med alla dessa lampor.
Under några år var belysningen släckt mellan midnatt och kl 5. På helgerna passade jag på att ta en promenad just då de släckts. Nu är lamporna alltid tända hela natten för det sägs att det inte går att stänga av dem i intervall eller att det inte lönar sig???

Sedan något år tillbaka har vi här vad jag kallar ljusnedskräpning och andra kallar stiligt rödblinkande pärlor. Erfarenheterna och utbildning ger olika effekt på hur vi uppfattar omgivningen, hur vi uppfattar de i takt blinkande varningslamporna placerade på 40 vindkraftverk i solnedgångsläge. Snart kommer det att byggas ca 30 ännu högre vindkraftverk, närmare byn. De kommer att som ge ifrån sig blixtrande vitt ljus. Det sägs att man ska ge folk vad folk vill ha. Jo, nog är det så nog. Själv är jag glad att jag inte bor här permanent och kan dra mej tillbaka till en kulturbärande omgivning.

En enda timme lördag den 31 mars mellan 20.30 - 21.30 kan man släcka all elektrisk belysning för vackerupplevelsens skull, mot "ljusnedsmutsning". Läs mer HÄR. Jag släcker lamporna för stjärnhimlens, norrskenets och månskenets skull och tittar norrut. Kommunen här är inte med bland de kommuner som anmält sitt intresse att engagera sig, det har däremot min andra hemkommun och över 200 andra.

Bilden nedanför är en satellitbild över Europa och lite till av världen, som visar hur mycket ljus som strålar uppåt rymden från elektriska belysningar. Att vi gör av med otroliga mängder el till "upplysing" är härmed bekräftat. Och mer krävs och mer produceras för att hålla den ekonomiska karusellen snurrande.
Bild från NASA, Defense meteorological satellite program
Som kontrast visar jag en bild jag fascinerats över sedan 2-års ålder:
Visst måste man som barn påverkas av att få uppleva detta? Att sitta varmt och tryggt invirad i en kär vuxens knä och titta in i eldens sprakande sken, för övrigt helt omsluten av mörker. Att sitta utomhus under stjärnhimlen och lyssna på de vuxnas prat och berättelser. Jag har påverkats trots att jag bara sett bilden, inte verkligheten, då jag så många gånger bläddrat i boken som jag fick av pappa, Vandrande by. Fotograf var Anna Riwkin-Brick.

Ack vore vi fler som uppskattade mörker, säkert mörker, vackert mörker, trevligt mörker, fantasiskapande mörker, bra mörker.
.

Kanske har även andra bloggare åsikter om , , , , , , , , ,

3 kommentarer:

  1. Oh, jag minns barndomens somrar när nästan varje dag slutade ute på berget med en liten eld, utsikt över havet och vintergatan rakt över oss. Så plötsligt var det morgon och jag vaknade i min egen säng.

    När jag flyttade hit för över trettio år se'n, hade vår väg bara "syföreningsbelysning", jag var så glad att det bara var svaga lampor - men så bytte man ut stolparna mot moderna med starkare lampor. Men ljuset släktes varje kväll klockan tio. Och nu tror jag att det är två eller tre år se'n de tändes alls. Ibland är det bra med en fattig kommun!
    Margaretha

    SvaraRadera
  2. Jag håller med dig, att få sitta vid elden och lyssna på berättelser med äldre generationer är helt oslagbart och skapar minnen för livet. Var scout som liten, och minns berättelserna runt brasan till varm saft och mariekex. Likaså den stjärnklara himlen som tornar upp sig ovan tät granskog vid släkthuset utanför Lövånger, magiska nätter... helt knäpptyst och spår efter räv och älg morgonen efter. Vi släcker på lördag!

    SvaraRadera
  3. Hej vänner, det är på nätet man hittar sina själsfränder :-)

    SvaraRadera

Hejsan, trevligt att få besök!

Alla ni knapptryckare som hittat min blogg och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer... ja, allas åsikter!

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...