Liten blåklocka (lat. Campanula rotundifolia L.), här i enorm mängd i Lögdeå på den då torra vackra markytan där nu två hyreshus är uppförda. Så skulle jag vilja ha min tomt - torr, karg och med passande örter. Kattfötter skulle jag inte tacka nej till. Smaragdgrön tät villagräsmatta hör inte ihop med min före detta bondgård.
Liljekonvalj i Hyngelsböle, lat. Convallaria majalis L.
Linnea var som helst i skogen nära inpå, lat. Linnaea borelis L.
Prästkragar om kvällen, lat. Leucanthemum vulgare.
Gra:negräse på min dialekt. Åkerfräken lat. Equisetum arvense.
Ängsblommor i krans och den skjorta som blev min favorit under flera år var av slitstark bomull och med stärkt krage och vackra sömmar. Jag knallade in på Wäringstams dära Vall´n och hörde mej för om de hade gamla hederliga herrskjortor. Nja, det hade de inte eftersom det inte var modernt då på 70-talets slut. Men den gamle Wäringstam gick ner på lagret i källaren för säkerhets skull för att kolla läget. Upp kom han med två vita skjortor, vida, sköna, snygga. När jag ville veta vad dessa hederliga skjortor kunde kosta blev svaret att de var mina fritt och för intet!!?! Det fanns ingen efterfrågan på den här sortens skjortor dära Vall´n. Gissa vem som helnöjd reste till Sthlm den hösten medförande riktigt "hot stuff".
Det här var nog första gången jag insåg den stora skillnaden mellan min hembygds modesyn och de tusen olika grupperingar som finns i storsta´n där möjligheterna att gå ifrån likriktningen är stora. De här skjortorna var slitstarka så de använde jag i flera år tills de slutligen föll i trasor. I Sthlm betingade de ganska höga priser. Än skickar jag en tacksamhetens tanke till Wäringstams som fortfarande finns kvar på samma plats, peppar, peppar... De har Vallens vackraste neonskylt dessutom. Den måste jag skriva om snart.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om ängsblommor, blåklockor, linne, åkerfräken, bomullsskjorta, blomsterkrans, kalvar
Vilka fantastiska bilder! Gräsmatta är något som även vi försöker minimera... det finns mycket som är vackrare att titta på och att klippa gräs står inte heller högt på listan. Vill sprida lupiner, ängsblommor, luktviol och annat smått omkring mig. Precis som du gillar jag synen av vedtravar, framför allt håller jag alltid ett öga öppet för att se hur andra löser sin vedstapling - det mest annorlunda jag sett hittills var en äldre man som staplade veden i en cirkel, som efter många lager bildade en stor cylinder. Som ett konstverk. Älskar sista bilden på kossorna, så som kossor ska ha det.
SvaraRaderaJag har sett flera gårdar i Höga kusten som har vackra, oförstörda gårdstun. Där finns mycken inspiration att hämta.
SvaraRaderaOch egentligen ska veden huggas på vintern, klyvas i april/maj och vara travad, staplad eller ladad in i veaboa till midsommar. Så ser det inte ut att vara på fotot:-)
Att stapla runda vedkastar är verkligen en konstart i sig.
Med talgoxens sång i bakgrunden och dessa bilder för ögat känns det som man står mitt i dina sommarbilder...
SvaraRadera