20 mars 2012

Om att vara europé

Jag kände mej som en europé, alltså kände mej ha gemenskap med människor från andra europeiska länder, då jag tågluffade genom Europa 1977, 1980 och 1986. Jag kände mej väldigt mycket som europé då jag polletterade några större kollin till Rom och några dagar senare reste efter med tåg själv för att bosätta mej där. På plats där försökte jag smälta in så gott det nu gick. När jag så småningom kom körande på min Ciao Piaggo och italienare frågade mej efter vägen dit och dit och jag hade svaret, då var jag en europé. Då jag reste hem med tåg genom Europa kände jag mig som en sorgsen europé. Då jag tog tåget till Världsutställningen i Sevilla och stannade till på ett otal trevliga, vackra eller berömda platser på vägen, då trivdes jag verkligen som europé. MEN då jag flyger inom Europa känner jag inte alls samma europeiska gemenskap. Och flyger jag utanför Europa är jag svensk.

Nu när vi gått med i Europeiska unionen känner jag mej mindre som europé, mer som svensk. Helt i motsats till vad politikerna vill och önskar.
Varför är det på detta viset?
.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om , , , , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hejsan, trevligt att få besök!

Alla ni knapptryckare som hittat min blogg och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer... ja, allas åsikter!

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...