. Gidelôrva
. Grônnsônnskôrva
. Nordmalings-tjeretratta
Anledningen till att nordmalingsborna fick heta tjärtrattar är uppenbar, man tillverkade många liter dalbränd trätjära i skogarna. Under en period var Umeå den hamn i landet som skeppade iväg mest dalbränd trätjära. Har ni någonsin sett en tjärdal igång? Det har jag, den allra finaste tjäran är sirapsgul och luktar gott. Dalen byggs upp som en tratt där tjäran rinner ut nertill. Men det här med lôrva och skôrva undrar man lite över. Det låter nedsättande, är det pga att nordmalingsborna satt namnen tro? Det görs ju mestadels försök att skönmåla sig själv men inte andra.
Anledningen till att nordmalingsborna fick heta tjärtrattar är uppenbar, man tillverkade många liter dalbränd trätjära i skogarna. Under en period var Umeå den hamn i landet som skeppade iväg mest dalbränd trätjära. Har ni någonsin sett en tjärdal igång? Det har jag, den allra finaste tjäran är sirapsgul och luktar gott. Dalen byggs upp som en tratt där tjäran rinner ut nertill. Men det här med lôrva och skôrva undrar man lite över. Det låter nedsättande, är det pga att nordmalingsborna satt namnen tro? Det görs ju mestadels försök att skönmåla sig själv men inte andra.
Härifrån är bilden hämtad.
Så finns det benämningar på en allt finmaskigare nivå. Människorna i några byar i min socken beskrivs som
vacker avabon, stôgg rönnholmara, fatti aspara och löjdtuppa. Jag har för inte länge sedan hört även andra och "snällare" benämningar på aspara men det är nog de själva som myntat de beskrivningarna :-)
Nå, jag har under senare år funderat på de här beskrivningarna av byarnas invånare. Jag har inte läst något vetenskapligt arbete om dem utan dragit egna slutsatser. Då har jag kommit fram till att benämningarna skulle kunna vara från tidigt 1900-tal, kanske sent 1800. Då skedde många arronderingar i min hemby som påverkade storleken på hemmanen. Historien finns kvar som ett osynligt lager men är även väl synligt från mitt köksfönster idag.
En trevlig facebooksida om dialekter att titta på HÄR.
.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om ortbors beämningar, dialekt, lokala särdrag, dalbränd trätjära, tjärdal, tjäretrattar
Nå, jag har under senare år funderat på de här beskrivningarna av byarnas invånare. Jag har inte läst något vetenskapligt arbete om dem utan dragit egna slutsatser. Då har jag kommit fram till att benämningarna skulle kunna vara från tidigt 1900-tal, kanske sent 1800. Då skedde många arronderingar i min hemby som påverkade storleken på hemmanen. Historien finns kvar som ett osynligt lager men är även väl synligt från mitt köksfönster idag.
En trevlig facebooksida om dialekter att titta på HÄR.
.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om ortbors beämningar, dialekt, lokala särdrag, dalbränd trätjära, tjärdal, tjäretrattar
Grundsunda Hembygdsförenings egna medlemstidning heter Skôrven, så jag tror inte att det är något nedsättande namn. Jag vet inte vad det egentligen betyder, men skorv är väl benämningen på en båt? Jag ska forska vidare i saken och om jag hittar ett svar återkommer jag. :)
SvaraRaderahttp://grundsunda.wordpress.com/skorven/
jamen gör det, det är alltid trevligt att höja sin kunkapsnivå!
SvaraRadera