Förra sensommaren träffade jag mannen som skrev den här dagboken om att
återskapa en äng. Med vilja och kunskap gick det hävdade landskapet att ta tillbaka. Ett imponerande arbete över lång tid. Det var inspirerande dag i Mellansverige kan jag lova.
Samtliga foton i detta inlägg kommer från
Ängsdagboken.
Lien - ett av landskapsvårdarens redskap.
.
.
I min barndom hade vi en så pass stor tomt att den rymde både anlagd trädgård med blomrabatter, prydnadsträd och gräsmattor, bärbuskar och potatis- och grönsaksland - och naturtomt där gräset och de vilda blommorna fick växa fritt och där slog pappa med lie. Vilket han gjorde med den äran. Jag minns än vilken schwung han hade när han svepte lien utefter marken.
SvaraRaderaDet är trevliga barndomsminnen du väcker. :)
Det enkla livet! Det jordnära livet.
Radera