22 april 2016

Inget skrammel alls

På den guldfärgade skattkistan sitter den trulige Joakim von Anka och vaktar slantarna. Tror han. Sparbössan användes av mig en gång i tiden.
Kul att hitta den igen. Trots att den är fullständigt tom ;-)
.
.

12 kommentarer:

  1. Det kan vara bra med en sparbössa eftersom bankerna inte längre vill låna ut pengar till oss på landsbygden.
    Och vi som bor på orter som slutar på hammar eller bruk ligger sämst till, rena diskrimineringen!
    Är vi sämre människor än andra?
    Hörde det på radion nyligen och trodde inte att det kunde vara sant.
    Du som vet mycket om landsbygdens problem, har du hört något om det här?

    Caroline

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk om en sparbössa hjälpte upp landsbygdsproblemen Caroline! Det är samma krav på avkastning och säkerhet på låntagare i staden och på landsbygden. I och med detta är det svårare att få banklån till projekt på landsbygden. Däri ligger problemet. Trots att man påstår tt hela Sverige ska leva!

      För övrigt kan det vara svårt med kontanter - bankerna vill inte handskas med dem. Plastkort eller swisch med smartphonen är kanske snart det enda som gäller.

      Radera
    2. Jag kan inte hålla med om att jag vet mycket om landsbygdsproblem. Men jag är intresserad av frågorna kring detta.

      Radera
  2. Jag kan ändå inte förstå varför jag som bor på en ort med en viss slutändelse ska ha svårare att få låna pengar och om jag nu får detta lån ska betala högre ränta än alla andra som nu lyckas bo på rätt ställe?
    Vi har ingen bank här utan den får man uppsöka på en större ort.
    Som bankkund borde vi väl ändå ha samma ränta som alla andra som lånar pengar på samma bank eller?
    Kan undra vem som kom på den här idén att straffa oss som bor på landet?

    Caroline

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där skulle vara intressant att gräva mer i. Vilket program var det du lyssnade på?

      Radera
    2. Är inte 100% på vad det var för jag undrar själv vad det kunde vara för program. Ska försöka tänka på vilken tid det var och när och gå tillbaka om jag hittar det.
      Det var nog lite tanke på att du kanske kände igen det hela eftersom du skrivit mycket om landsbygden.
      Kanske någon annan känner igen det?

      Caroline

      Radera
  3. Det var programmet Plånboken i SR P1som sändes den 20:e april. Mot slutet av programmet får lyssnare ringa in och det var en man bosatt i Hedemora som undrade varför han skulle få en högre ränta än dem som bor i en storstad.
    Så är det att bo på fel ort...

    Caroline

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så är systemet här i landet. Landsbygdsprotest kanske? Rösta på politiker som för vår talan (om det finns några)... En viktig sak är att inse orättvisorna för att kunna arbeta mot dem.

      Radera
  4. Jag kan tänka mig att många är fruktansvärt trötta på våra politiker som tycks tappat fotfästet i tillvaron. Fokuset ligger på en helt annan nivå idag än vad det gjorde förr i tiden. Många känner maktbegär och allt handlar om pengar och förse sig med fina fallskärmar och pensioner.
    Samtidigt hotas allt fler journalister som vill gräva djupare i det lögnaktiga samhälle som växer fram.
    Kan undra vem som vill och orkar kämpa för oss på landsbygden när det blåser allt mer motvind?
    Jag är trött på den glamour som vissa vill göra landsbygden till samtidigt som man förlöjligar oss som kämpar på och vill tro att det kan bli bättre.
    Tyvärr vet man ju inte allt som sker och mycket tystas ner också så som att vi ska ha andra räntor än storstaden.
    Vem tror på brukssamhällets framtid egentligen då vi som bor där ser förfallet växa sig allt mer.
    En sak vet jag och det är att vissa partier som man trott på har glömt vad de en gång i tiden kämpade för.

    Caroline

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst har samhället förändrats. Och kanske tycker vi som har några år på nacken att det är värre än de yngre som nyss börjat sitt vuxna liv.

      Urbaniseringen har pågått i decennier och här i landet har politikerna inte velat inse att förhindra den - få den att sakta in - vad jag kan förstå. Det gör att vi fått ett kluvet land vilket är illa för samverkan, samförstånd och allas framtid. Känslan av misstro och hopplöshet påverkar hela samhället negativt. Om alla grupper strider mot alla är det fara å färde.

      Vi har tryckfrihet och demokrati här i landet vilket inte alltid märks som du nämner.

      Radera

Tyck till om du vill...