Prinsbesök

År 1888, ett par dagar efter Sundsvalls och Umeås bränder, red prins Carl, Blå prinsen, förbi genom byn på Kustlandsvägen på väg från Sundsvall till Umeå. Folk här i byn hade samlats dära Halla för att få se honom, han höll in hästen när han kom fram till folkskaran och talade med/till dem. Där var någon som halvhögt undrade "Är ä kungen?". Han hörde det och sade "Jag är inte Konungen, men jag är Konungens son." Byborna tyckte att han hade en grann häst och då inbjöd han dem att bese hovstallet om de kom till Stockholm. Ett barn som satt på sin mors arm fick klappa hästens man har det också berättats. Undrar hur det var med livvakter på den tiden...

Hur många tror ni gjorde resan till hovstallet?

Prins Carl tio år senare.

Målning av Anders Zorn.

Jag tycker denna händelse säger en hel del om den landsbygdsmiljö jag är sprungen ur. Och kungahuset är fortfarande ett starkt varumärke.
.
.