13 juli 2020

Tapeternas historia

Jag var på en sommarutställning om tapeternas historia på Frövifors pappersbruksmuseum förra veckan. Utställningen tog upp både gobelänger och  gyllenläder men koncentrationen låg på papperstapeternas historia. Där fanns mycket intressant att se, bland annat en dokumentationsfilm från 1923 om hur blocktryck av tapeter gick till. Yrkesskickligheten var stor.

Denna papperstapet är tillverkad av tapetmakaren Anders Jonsson Sandström från Sörfors i Västerbotten.

Fragmentet hittades i Mullsjö i Nordmaling i Västerbotten. Det har även setts på andra ställen I Västerbotten och på Åland.

Här ett tapetfragment från 1840-talet. Det har suttit i professorn och riksdagsmannen Johan Henrik Thomanders förmak. Han var en modemedveten kändis på sin tid och frotterade sig med andra celebra människor så det var viktigt att hålla sig ajour med modet för dagen. Rutmönstrade tapeter var högsta mode och många tapeter efterliknade de moderna textilierna under den här tiden.

Här ett nytryck med fragmentet som förlaga. Thomanders gård står numera på Kulturen i Lund där interiören har rekonstruerats med tapeter från Lim och Handtryck i Mölndal.
.
.

9 juli 2020

Dialekter är inte fult. Dialekter är kulturarv!!!

Va roligt att så många tittade på det tidigare inlägget från den 29 juni 2020 om dialekten. Dialekter, dialektala ord och uttryck är kulturhistoria. Betänk att dialekter nu betraktas som ett immateriellt kulturarv!

I mina minivaxböcker har jag antecknat huller om buller fakta om byggnader, om människor och en del  dialektala uttryck. Eller ja, kalla det sociolekt. De flesta som flyttat härifrån försöker nog bli av med sin dialekt, sin bonnska som många kallar det. Därför att så här talade man inte i en grupp med högre social status/ högre utbildning - och det är dessa andra man vill efterlikna. På så sätt försvinner ett kulturarv.

Ur Västerbotten årgång 1954.

Här är några ord som bör höras när jag uttalar dem men det låter sig inte göras på bloggen. Jag har inte heller lärt mig fonetisk skrift så även där uppstår ett problem när någon annan orden ska uttalas på rätt sätt och med rätt betoning.

ala
anchônsch
rettônsch
anvar
barnan
bergsega
bläckt, bläkt, bläkte på
borta rita
brest - bräst
bröfjala
bös:
darrme)
dryck se
duva
dyngstavarn
dômmder
han farke mê
fattaskift
flöj (Va du  flöj!)
gå fot om fot
fälen
gapahars
gocke - nu äré gocke
gôrmitt
govillit
gresst
grämen
gval
he
hov ôm drov
huslommricken
ka:ritt, ka:ret
att kappes
klommer, storklommer
krôchell, krôtejll
kvamn å
(i) kvällst:
lang kakesen (lang katjes´n)
lög
magafar/magafare
magahov:
mjölkkärrela
mörjus
napp, napp ôppe
nalta
napp ôpp nalta
napp blåberra
ohôga
pjöllritt
pjöllerforen
rej, räj
schaljes
schardôggen
seka
skrata (ôpp)
skryp
skuffen
skôfäll
tôfäll
snyta
stula vän
sôgagryn
sôl
fali på sôll
ströj
styp (te)
tjurtjartel
tôsit
tycktest
vingen
åtkômm (He ä e åtkômm ve...)
åt môrnum
äffsingen


Sådana här små vaxböckerna (10 x 15 cm) är jättebra att ha med sig i väskan eller fickan tillsammans med en bra penna. Skriver man upp viktigheter så minns åtminstone jag dem bättre. Där finns säkert även missförstådda ord och företeelser men anteckningarna är välmenta för mig till minne och kunskap.

Här är en anteckning om  fiske förr i tiden. (Troligen ska där stå trålnät.)
.
.

5 juli 2020

Bemärkelsedag

Den här ynglingen skulle ha fyllt 103 år idag om han levat. Fotot kan inte vara taget alltför många år efter konfirmationen, alltså är han i (tidiga) tonåren. Eftersom cykeln finns med på fotot antar jag att det är hans egen och att den är ganska ny. I efterlämnade anteckningsböcker där allt från arbetstimmar, arbetsuppgifter samt egna och andras diktverser finns med står längst bak antecknat "Min cykels tillverkningsnummer: 396788 samt cykelinreg. nummer: 14903.

Det läser jag i boken som påbörjades 1937 (han var då 20 år) och avslutades 1942. Under de åren hade han även köpt en ny cykel med tillverkningsnummer: LE86627 samt en Rex med tillverkningsnummer: R308052. Det var ordning och reda, löning på freda´.

Han kom att bli min pappa långt om länge efter att kortet togs.
.
.

1 juli 2020

Sädesfält


Väg genom sädesfält, Bertil Almlöf 1984

"Moderniseringens landvinningar eller det av människor och djur övergivna, överexploaterade landskapet? Bertil Almlöfs målning från 1984 kan ses både som en civilisationskritisk kommentar och en vacker bild av ett moget sädesfält i högsommarvärmen."
Så lyder bildtexten till denna målning ur fembandsverket "Det svenska jordbrukets historia" band 5 - Jordbruket i välfärdssamhället.

Är man intresserad av jordbrukets historia men inte har bokverket eller delar därav analogt, finns det att ladda ner på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) hemsida.

* * * 

Själv minns jag de små korn- och havreåkrarna som odlades här i byn fram till 80-talet. Insmugna bland lägdorna, vallen, som gav hö till korna. De mogna kornfälten med sina långa strån på axen kunde verkligen bölja likt vågor, den speciella doften av mogen säd och elledningarna där svalorna samlades inför sensommarens flytt söderut - det är sensommar, höst, skolstart för mej. Det var vackert. Ett överexploaterat landskap var det inte. Jag minns det som småbrutet, småskaligt, vackert och välskött. Det skördade kornet togs ibland till kvarnen i Olofsfors och där fick vi eget kornmjöl att baka eller koka den av föräldrarna omtyckta kornmjölsgröt´n av. Den småskalighet som det inte finns plats för idag med den nuvarande jordbrukspolitiken. I längden torde de här landskapen växa igen då växtligheten inte behövs som foder till kreatur.

Nu bor jag längre söderut med sädesfält omkring mig, mest vete och råg. Det är vackert. Täckdikningarna medför monokulturer och inte samma variation som Västerbottens småskalighet. Det är färre dikesrenar med livsmiljö för insekter och fåglar men de finns eftersom det även här är ett småbrutet landskap. Vackert är vad det är.
.
.

29 juni 2020

Dialektalt

Dialekter är spännande, viktiga och intressanta. Dialekter är kulturhistoria. Institutet för språk och folkminnen i Uppsala har en 37 minuter lång intervju med dialekten från min lilla del av världen. Det är Alma Rönngren (1890 - 1978) som intervjuades 1977.

Det är ett 37 minuter långt snack om barndomsminnen från omkring sekelskiftet 1900. Skolminnen om mobbning och att barnen retades med de äldre i byn samt om bysmeden som skrämmer barnen.


Detta är det mål jag är uppvuxen med. Jämmerligen så fin dialekt det var. När intervjun gjordes hade jag flyttat till Stockholm men dialekten har jag inte glömt, den är en del av mig.
Hur mycket förstår ni?



27 juni 2020

Min oas

Det blommar frenetiskt i den skyddade zonen.


Juninatt blir aldrig aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort mot ljusa hav.

Ur Juninatten av Harry Martinsson, ur Cikada, 1953


18 juni 2020

Till nytta eller nöje...



Vattenkannan står där och är romantisk. Gammal och av galvaniserad grönmålad plåt. Vem använder vattenkannor numera då droppslangar och vattenspridare finns, vatten som kopplas på och av med hjälp av timer. Vem använder en gammal 10-liters vattenkanna nu för tiden? Förutom till skönt blickfång i den vildvuxna trädgården, kanske för att efterlikna Tasha Tudors trädgårdstänk.

Vem älskar inte en gammal vattenkanna som funnits på gården allt sedan förra sekelskiftet? Och vem älskar inte alla dessa gräsarter?
.
.

16 juni 2020

Om loggbok på webben

Jag har använt och undersökt ett par olika gratisvarianter av bloggverktyg.
Wordpress.com och blogger.com
Det finns skillnader dem emellan.



wordpress - lättare att göra personlig med bakgrund och headers t ex.
blogger - har en mer bunden utformning

wp - krångligare att lära sig (även om man har förbättrat användarvänligheten efter hand).
blogger - mycket lätt att börja använda

wp - uppdateras och förbättras ständigt. Bloggaren äger innehållet och kontrollerar vilken information som går till tredje part.
blogger - uppdateringar har länge stått stilla när bloggandet minskat. Bloggaren äger inte innehållet, Google gör det. Men så händer det. Just nu håller Blogger på att uppdatera sitt gränssnitt. Det ska förändras till det bättre förmodar jag. Det äldre gränssnittet finns tillgängligt som alternativ fram till sista juli. Efter detta datum går det gamla i graven och användarna tvingas in i det nya. Wp har som policy att locka över sina användare på ett smidigare sätt till deras nyheter, man sätter inte ut datum som slutpunkt för möjlighet att använda det gamla gränssnittet.

wp - bilder lagras i wp-media och det gör dem säkrare från otillåten användning. Lätta att ladda upp till wp:s egen medialagring.
blogger - bilder lagras inte i bloggverktyget utan hos google vilket innebär att upphovsrätt saknas. Det tar längre tid att jobba med bilder och få in dem på bloggen, bilder har strulat en del på sistone

wp och blogger - båda verktygen ger numera viss möjlighet till val av fonter

wp - pingar automatiskt
blogger - manuell pingning krävs
Antal besökare beror på vad man skriver om och ifall man kommenterar på andras bloggar. Men automatisk pingning hjälper upp besöksfrekvensen.

wp - går lätt att säkerhetskopiera bloggens textinnehåll. Bilder kan numera sparas ner för sig.
blogger - går lätt att säkerhetskopiera bloggens textinnehåll. Bilder sparas inte.

wp - lätt att se om en kommentar skrivits genom en markering på frontsidan om man är inloggad.
blogger - omständigare att se nya kommentarer, kommentarer kan missas

Det är lättare för läsare att ge respons på wp än på blogger genom en gilla-knapp där man kan se en gravatar fär vem som uppskattat inlägget. Det gör det lättare att hitta blogg-gelikar.

wp - reklam och annonser kan bara väljas bort genom att årligen betala till företaget wp. Som användare kan man inte välja vilken typ av annonser som ska synas.
blogger - reklam och annonser slipper man om man inte vill ha dem. Godtar man reklam på bloggen får man betalt beroende på hur många besökare man har. Man kan till viss del välja inriktning på reklamen.

wp - man kan välja bort att tillåta kommentarer. Eller välja att tillåta, antingen eller.
blogger - man kan begära kommentarsgranskning på samtliga kommentarer vilket jag har. Det går även att välja att inte tillåta kommentarer på enskilda blogginlägg. Ibland en bra möjlighet.


Eftersom jag är nyfiken ville jag testa olika bloggvertyg. Det blev dessa två. Wp står sig bra i konkurrensen, inte enbart i bloggverksamhet. Det enda negativa med deras taktik är att jag som bloggare måste betala för att få bort annonserna i gratisversionen wordpress.com.


***

Här är exempel på kommentarer jag icke besvarat:

Nu har jag suttit här och kollat på din blogg i några månader (...) Det jag inte kan förstå är vad familjen "La Famiglia" har gjort för något, du skriver väldigt mycket om dom men skulle du kunna förklara i ett inlägg alla saker dom gjort och varför det dom har gjort är fel?
Anonym 2014-11-22
Detta var en kommentar jag aldrig svarade på. Eftersom jag hade förklarat i många inlägg alla ojusta grepp familjen använt mot mej och i bysamfälligheterna för att få sin vilja fram. Hade av bekanta (kalla det kontrollgrupp) som läst mina inlägg fått veta att de förstod vad som hänt. Kunde inte kommentatorn förstå det jag beskrivit, var det ingen idé att fördjupa sig och upprepa allt igen i ett långt inlägg.

Populistiska kommentarer går också bort. Det är min blogg och jag bestämmer vad som ska synas.

.
.

13 juni 2020

Kyrkogårdar med olika prioriteringar

Jag besökte en kyrkogård i en närbelägen stad härförleden för att se till en grav. En välhållen kyrkogård kan man lugnt säga. Häckar, gravkvarter, gräsytor och träd är välskötta.

Här hittade jag en rödblommande kastanj.

Nordmalings nya kyrkogård från 1894 ser ut så här i början av juni månad. Grönskan har inte kommit lika långt av naturliga skäl och en stor del av gräset har råkat ur för "tjalabränna". Det kommer att ordna sig. Men blicken har inget att fästa sig vid utan irrar runt bland låga gravstenar utan rumslighet. På denna kyrkogård ligger några av mina släktingar begravda, bland andra mormor och morfar. Det är ingen fröjd på något sätt att komma till denna ogästvänliga stenöken vars kvarter tidigare avgränsades av häckar och solitära buskar. Att det blivit så här tror jag inte enbart går att skylla på att stat och kyrka skildes åt år 2000.

Mellan den lutande raden av gravstenar till vänster fanns ända till någon gång efter 2005 en rad björkar. Alla dessa björkar togs bort, stubbfräsning utfördes och  nya björkar planterades med längre avstånd sinsemellan. Men ganska snart togs även samtliga av dem bort av för mej okänd anledning. Gissa vem som blev bestört? Hur och varför länsstyrelsen gav tillstånd till detta är okänt. En häck planerades, den tog sig dåligt och togs bort efter ett par år. Senare planterades ännu en ny häck av annat växtmaterial. Hurra, äntligen får vi ett rumsskapande element som leder blicken bort från gravstensöknen när man går in genom grinden tänkte jag. Även den häcken är borta nu sedan något år tillbaka. Varför lyckas man inte, varför får kyrkogården misshandlas så? Hur kan länsstyrelsen i Västerbotten godkänna detta, att det ser ut så här?


1986 gjorde en tidigare länsantikvarie en genomgång av träden vid kyrkan och gamla kyrkogården, prästgården samt nya kyrkogården. När det gäller nya kyrkogården kom man fram till ovanstående. Björkraderna skulle vara kvar men allt eftersom ersättas med nya björkar med något glesare avstånd sinsemellan. Träd bland gravstenarna var svårare att hitta plats för. (Häckar var givna vid detta tillfälle.)


Kartskiss över behandlade trädplanteringar. Nya kyrkogården längst till höger.

***

När behövs tillstånd från Länsstyrelsen? Alla förändringar i kyrkan eller på kyrkogården kräver tillstånd enligt kulturmiljölagen.

För förändringar på kyrkotomt och begravningsplats krävs tillstånd att
  • utvidga eller på annat sätt förändra
  • uppföra eller ändra byggnader, murar, portaler och andra fasta anordningar
  • större förändringar av planteringar, beläggning på gångar med mera
***

Nedan publiceras några foton från två av de kyrkogårdar jag brukar besöka relativt regelbundet. Att jämföra med kyrkogården ovan.

Här har häckar tagits bort efter att stat och kyrka skildes åt då många gick ur svenska kyrkan och församlingarnas ekonomi därmed försämrades - men långt ifrån alla häckar är borttagna. Det planteras till och med en ny! Bild från  juni 2019.

De tre nedersta bilderna från en kyrkogård i en stad är tagna i år.


Här ligger en annans mormor och morfar begravda.
.

11 juni 2020

Syringa vulgaris



Bondsyréner
Första sommardagen och syréner:
skamsna vänder sig byborna bort,
ännu inte vanda vid det sköna.
I mörkningen smyger de ut,
bryter fumligt några kvistar.
    Werner Aspenström

Aspenström kände väl till landsbygdens livsvillkor. Han föddes 1918 i Torrbo i Bergslagen och växte upp med sin mor Anna och två äldre bröder. Hans far Karl dog strax efter Werners födelse i spanska sjukan. Då hade den influensaepidemin tagit 27 000 svenskars liv. Första världskriget hade precis tagit slut och under de fyra år det pågått hade nära på 20 miljoner européer dött direkt av kriget. Familjens sistfödde överlevde men var så klen som nyfödd att han nöddöptes i ett tvättfat. Att Aspenström kände till landsbygdens människor. Jag tycker mycket om hans diktning.
.

9 juni 2020

Rabarbertider

Rabarbern växer snabbt och fint. Det har blivit många pajer denna försommar.

De har avnjutits med kokkaffe både på tu man hand och i corona-anpassat utomhusfika. Gott vilket som.

Av ett mäkta stort rabarberblad göt jag ett fågelbad för några år sedan. Det kommer till användning varje sommar.

För övrigt är det starfamiljerna som hörs och syns mycket just nu som med sitt tjattrande flyger i flockar och söker föda i gräset på gården. De är ett fint inslag så här i början av juni.

Edit. Minns att mamma gjorde rabarbersavarin. En så´n skulle jag kanske också passa på att baka.
.
.

6 juni 2020

Enkla tillskott för en vackrare tillvaro

Det behövs inte mycket för att liva upp rummen. Enkla pioner i köket och löjtnantshjärtan till finrummet.


2 juni 2020

Spänna papp

Året var 1997. Jag skulle spänna papp på väggarna för första gången i livet. Internet befann sig i sin linda - där fanns inte mycket att hämta om praktisk byggnadsvård och absolut inte om pappspänning. Inte fanns mycket tryckt i böcker heller, bäst var nog Gysinge byggnadsvårds lilla katalog.

Sen dess har jag, med benäget bistånd av mannen, pappspänt fyra rum till samt ett tak. Mycket har vi fått lära oss genom praktisk erfarenhet. Pappspända väggar är mycket vanliga i byggnadsvårds-sammanhang, numera bland en helt ny generation byggnadsvårdare. Det var ett bra sätt att få släta väggar till en bit in på 1900-talet. Pappen kan sedan målas eller tapetseras. Jag ser med spänning fram emot detta i morfars hus...


pappspänna facebook

Tekniken med pappspänning dog ut när plywoodskivor, träfiberskivor, spånskivor och gipsskivor gjorde entré på byggmaterialmarknaden. När morfars hus byggdes fanns inte alla de där skivmaterialen. Därför bör pappspänning vara rätt val på väggarna i bottenvåningen i timmerhuset.

Pappspända väggar finns kvar i det rum som användes som sommarrum för barnen i en ekonomibyggnad här på gården. Den pappen är tjock, kraftigare än vad som finns idag. Den är målad med vit limfärg.
.
.

31 maj 2020

Naturlig omgivning

På gården i syd har ängsblommorna börjat slå ut. Det är en fin årstid minsann. Ängen slås i början av juli med liar, höet får ligga ock torka och samtidigt släppa fröer till jorden. Ängsblommor ska inte gödslas, då försvinner de med åren. Höet tas därför om hand och får inte ligga kvar eftersom det i så fall ger näring till jorden.

Teveronika och smörblomma.

  
Prästkragarna har precis börjat slå ut. Sen väntar tjärblomster, humleblomster, kråkvicker, ängshavrerot, rödklöver, måror, liten och stor blåklocka, äkta johannesört och mycket mer. Det finns otroligt många arter på en äng jämfört med en gräsytemonokultur.

 I det man kan kalla woodland finns mossbelupna stenar bland växterna. Sirligt gräs spirar.

Ormbunkar har ringlat sina toppar.

 
På den klippta gräsytan (den välvårdade tänker en del) finns fruktträdgården. Här finns 10 äppelträd varav 5 stycken 100-åriga och två plommonträd. För att få pollinering och allt liv att trivas är det förstås viktigt att den biologiska mångfalden gynnas.

 I woodlandet växer vilda träd.

Förgätmigej skymtar bland grässtråna.

Smultronen blommar under lång tid.

Varje år blir det 7-10 skottkärror kompostjord att förbättra och gödsla köksland och rabatter med. Den jorden består av växtavfall, löv och matavfall (varmkompost är en utmärkt uppfinning). Att slänga växtrester och löv nerför bäckkanten känns kontraproduktivt när det kan bli bra jord. När jag på vårarna ser trädgårdsägare som köpt mängder med säckar jord undrar jag varför man inte insett miljötänket med egentillverkad jord om man bor på landsbygden. Köpejord innehåller dessutom mestadels stora delar torv som är ett icke-förnyelsbart material, det tar några tusentals år för torv att bildas. Så varför köpa trädgårdsjord i plastsäck?

 
 Bondpionens knoppar formas. En myra tittar till den och hittar något sött.

Ambitionen är att bevara karaktären av bondgård. Inte park, inte anlagd trädgård överallt utan enbart som kryddgård och perennrabatter. Här har även brännässlorna och vitplistren sitt existensberättigande tillsammans med vårfrylen och fårsvingeln. Kanske kan det kallas ett mini-paradis ;-)
.
.

30 maj 2020

Vilken tur!

Forskning har visat att intelligens inte är statisk.

Det lönar sig att anstränga sig och intelligensen utvecklas när man lär sig nytt. Att vara nyfiken, intresserad, kanske nördig är till hjälp när man vill utvecklas. Intelligens är inte detsamma som utbildning. Men kanske skaffar man sig bildning genom nyfikenhet och att vara intresserad, nördig.

.

29 maj 2020

Viola tricolor L.

Nu blommar de så fint i min sydträdgård - Ångermanlands landskapsblommor.
.
.

27 maj 2020

Lexbase anno 1862

Kyrkböckerna ger baskunskaperna i hembygds- och släktforskning. Därför fascinerar domboksforskning mycket, där får man på ett annat sätt kunskaper om livet förr.

Baptistförsamlingen i bygden bildades 1861, en av grundarna var bonden och handlanden Jonas Forsberg. De första mötena gick av stapeln hemma hos Forsbergs på Halla sägs det. I denna gudfruktiga miljö finner jag att man och hustru år 1862 dömdes, "att hvar för sig böta: för oloflig brännvins /överstruket/ utskänkning af starka drycker å Helgdag 30 RD och för Sabbatsbrott 5 RD med tillhopa 70 RD samt att i utskänkningsafgift hvardera utgifva 40 RD". Summan är dubbelt så stor jämfört med andra som dömdes för samma brott kan man läsa, här var det ju både man och hustru fick plikta för brottet.

Utskänkning av spritdrycker på helgdag var förbjudet. Vad hände dära Halla 1862 egentligen? Någon krogverksamhet bedrevs inte där, eller... Knappast heller en lönnkrog. Bedrev samtliga som bötfälldes för utskänkning å helgdag krog/lönnkrog? Ändå utskänktes starka drycker där. Hölls ett stort kalas? Var paret skenheligt? Hur var det med dubbelmoralen?

Jag söker ledtrådar. Nytt trossamfund bildat 1861, konventikelplakatet*  hade upphört 1858 så man fick träffas i hemmen utan större risk för repressalier. Kan det möjligen ha varit så att den lilla nybildade församlingen firade nattvard? Och kronolänsman Nolund råkade komma förbi. Blev det till att böta för utskänkning av nattvardsvin (starka drycker, inte brännvin)?

Tror att det går att få ett slutgiltigt svar men då krävs ytterligare domboksforskning på plats i Härnösand. Det är otroligt tidskrävande men intressant i mina ögon. Innebar utskänkning att vederbörande tog betalt för brännvinet? Det här var i samma veva som staten tog kontroll över brännvinstillverkningen i landet, husbehovsbränning hade förbjudits 1860.

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhJV58UUclfLuEs9PpjnYpZpqq3fBzjCGMVF_Pdkj6a3E97DjrbW0o4sqs2wQtPp38szVkeIYas0uc6Hl8YYu5_kCw5nmYoXxhEff3-ziv7M6ThrLe-INt_KYxP4SY4YkyK0SvzUb4M9Mh/w1200-h900-no/?authuser=0

Klicka för förstoring.

Jämför denna sammanställning med dagens LEXBASE där man kan se vilka som blivit dömda i domstol i landet, på varje enskild ort/postnummerområde. Skillnaden är att dagens digitala sammanställning är så mycket mer lättillgänglig än äldre arkiverade dokument.


Det kan vara intressant att se vilka bötesbrott som tas upp i saköreslängden för 1862:
J.E.Bagglund i L-å, dömd att böta för oloflig brännvinsutskänkning å Helgdag 30 RD och för Sabbatsbrott 5 RD, eller tillhopa 35 RD Rmt
samt att i utskänkningsafgift erlägga 40 RD

Johan Michaelsson i Hög-d för uppropsförsummelse
1 RD Rmt

Erik Michaelsson i R-liden, för enahanda försu(mme)lse
1 RD Rmt

Olof Salomonson i Gammel N-sjö, för dito
1 RD Rmt

Olof Nilsson i L-å, dömd att böta för oloflig brännvinsutskänkning
15 RD Rmt
och att i utskänkningsafgift erlägga 40 RD

Jonas Forsberg och hans hustru Brita Catharina Forsberg i A-å, dömde,
att hvar för sig böta: för oloflig utskänkning af starka drycker
å Helgdag 30 RD och för Sabbatsbrott 5 RD med tillhopa
70 RD Rmt
samt att i utskänkningsafgift erlägga 80 RD

J.A. Hollström i L-å, dömd att böra för  oloflig brännvins utskänkning
å Helgdag 30 RD och för Sabbatsbrott 5 RD
35 RD Rmt
samt att utgifva utskänkningsafgift med 40 RD

Abraham Olofsson i S-sjö, dömd att böta för oloflig brännvins utskänkning
å Helgdag 30 RD och för Sabbatsbrott 5 RD
35 RD Rmt
samt att i utskänkningsafgift erlägga 40 RD

Israel Molin i Le-r, dömd tt böta för oloflig brännvins utskänkning
å Helgdag 30 RD och för Sabbatsbrott 5 RD
35 RD Rmt
samt att i utskänkningsafgift erlägga 40 RD

O. Möllers hustru Catharina Pehrsdotter i L-å, för uteblifvande vid upprop
5 RD Rmt

Jacob Andersson i L-sjö, för olofligt kreatursbete
5 RD Rmt

Olof Eriksson i N-bäck, för uppropsförsummelse
1 RD Rmt

Nils Molin i Le-r, för uppropsförsummelse
1 RD Rmt

Jacob Nilsson i Ny-a, Bjurholms socken, dömd att
för öfverdådigt körande å allmän wäg utgifva deremot stadgadt wite
5 RD Rmt

P. Holmbom i O-böle, för uppropsförsummelse
1 RD Rmt

Bemälde Holmbom, för enahanda försu(mme)lse
1 RD Rmt

Jacob Jacobsson i L-å, dömd att för försummad snöplogning böta
10 RD Rmt

Det man kan se är att av de totalt 253 Riksdaler som inhöstades enligt  Saköreslängd för lagtima Wårtinget med Nordmalings och Bjurholms socknars tingslag år 1862 gick
2 % till Konungen,
6,5  % till Kronan,
6,5 % till Häradet,
59 % till Åklagare eller målsägare,
26 % till fattigvården.
Var de 280 Riksdalerna i utskänkningsavgifter gick kan jag inte utläsa.

* Konventikelplakatet var en svensk förordning från 1726 som förbjöd konventiklar (bönemöten i andra lokaler än i kyrkan). Många människor vägrade att finna sig i lagen, och föredrog att utvandra – de flesta till Nordamerika. Först den 26 oktober 1858 upphävdes plakatet. En något mildare lag kom i dess ställe. Sammankomster utan ledning av präst fick fortfarande inte förekomma under den vanliga gudstjänsttiden utan särskilt tillstånd. Den 11 december 1868 ersattes även den. Nu fick sådan sammankomst hållas under den allmänna gudstjänsttiden, men fick inte vara så nära kyrkan att den störde ordningen.
.
.

25 maj 2020

Mer om bygdens första baptister

En turbulent första tid började stadga sig. Men fortfarande uteslöts ganska många medlemmar och några av dem återupptogs som det står. Anledning till uteslutning framgår inte.

Här kommer andra delen av femtioårsberättelsen i urval. Den första finns att läsa här.


"
Församlingens tillväxt.
Vi uppdela nu tiden i tioårsperioder för var berättelse i det följande.

Under åren 1876 – 1885 blevo 30 personer döpta, 10 återupptagna och 4 inflyttade från andra församlingar. Ökning således 44 medlemmar. Däremot blevo 13 personer uteslutna, 3 utflyttade och 6 avgingo genom döden. Minskning 22 medlemmar. Vid 10-årsperiodens slut var medlemsantalet 44.

Åren 1886 - 1895 döptes 50 personer, 9 återupptogos och 8 inflyttade. Ökning 67. Däremot blevo 24 uteslutna, 23 utflyttade och 11 döda. Minskning 58 medlemmar. Vid periodens slut utgjorde antalet 46 medlemmar.

Åren 1906 – 1911 blevo 20 döpta, 3 återupptagna o. 12 inflyttade. Ökning 35. Däremot blevo 12 uteslutna, 12 utflyttade och 8 döda. Minskning 32. Församlingens medlemsantal vid årets början var 49 och sedan januari ha ytterligare 13 personer genom dop upptagits så att församlingen f.n. räknar 62 medlemmar.

År 1898 döptes 36 personer, det högsta antal som döpts under det flydda halvseklet. Broder J.A. Rydman från Sävar värkade då här så att en kraftig väckelse uppstod.
(I mitt exemplar av skriften kommenteras med blyerts brister i genomgången av medlemsantal.)

Dotterförsamlingar. 
(…)

Församlingens föreståndare och predikanter.

Församlingen har ej varit i stånd att under den flydda tiden anställa någon pastor, som uteslutande kunnat ägna sin tid åt evangelii tjjänst. Dock har Herren utrustat åtskilliga av medlemmarna med gåvan att tala ordet. Tilståndet skulle likväl ha varit mycket bättre inom församlingen om det funnits någon, som ägnat sin hela tid åt detta viktiga kall.

Sedan Jacob Sundström varit föreståndare omkring 2 år och Anders Rönnberg, A-å, likaså några år tills även han blev avskild från församlingen, kallades handlanden J. Forsberg till denna tjänst.

Uti det äldsta protokoll som finnes och som är skrivet den 5 november 1875 läses följande: Broder J. Forsberg, som under 12 år tjänat församlingen som äldste, avsade sig denna tjänst och broder Jakob Öberg invaldes i hans ställe. Om broder J. Forsbergs värksamhet under dessa 12 år kan sägas att han, oaktat de brister som torde ha funnits även hos honom, ändock fick vara den tjänande hand, som användes av Herren att rädda församlingen från att helt gå under i den kamp, som utkämpades här under den tid den Sjödinska villfarelseläran florerade. Forsberg hade även god förmåga att predika isynnerhet till väckelse. Ganska många kommo till frid med Gud och ej så få lades till församlingen. Hans minne lever ibland oss med en känsla av tacksamhet till Gud. Att han tjänat såsom äldste i 12 år, måste dock vara såsom predikant, ty säkert är, att Rönnberg före honom tjänade som föreståndare.

Broder Jakob Öberg blev kallad till föreståndare den 5 nov. 1875 och innehade platsen till den 19 okt. 1879, när han avgick och broder Efraim Oldberg kallades, vilken tjänade till den 6 mars 1881 då han uppsade sin plats. Protokollet säger, att anledningen var flyttning från orten. Nu blev för andra gången Jakob Öberg vald till föreståndare. Öberg tjänade nu till den 3 juli 1883, då Efraim Oldberg på nytt blev vald o. innehade platsen i 9 år. Därefter blev Öberg för tredje gången kallad och innehade denna post till sin död den 25 sept. 1897. Den 26 des. s. å. blev broder Efraim Oldberg återvald till församlingsföreståndare och innehar fortfarande sitt uppdrag.

Vi finna således att Sundström, Rönnberg och Forsberg voro föreståndare de första 14 åren, broder Jakob Öberg har därefter tjänat i 12 och broder E. Oldberg i 24 år. Utom dessa har även flera bröder funnits som haft gåvan att offäntligt vittna om Herren, t.ex. Johan Lagerlöv, D.M. Johansson (vilkens namn påminner om Demas i 2 Tim. 4:10), G.L. Lindgren, K.J. Gren och E.G. Ågren.

Broder Gren innehar nu kallelse att vara församlingens predikant.

Såsom sekreterare i församlingen har broder J. Öberg tjänat i 7 år, Efraim Oldberg i 22 år och Jakob Öberg d.y. i 7 år. För närvarande innehar broder Oldberg åter denna syssla.

Broder Mathias Persson, A-å, har en lång tid varit församlingens kassaman. Han har tjänat troget och är värd ett offäntligt erkännande. För närvarande innehar syster Elin Gren denna syssla.

Såningsmän Diakoner.
(…)

Söndagsskolvärksamheten.
(…)

Vår samlingslokal.

Från början av värksamheten samlades medlemmarna till sina möten här och där i hemmen i byarna, vilket ej var fullt tillfredsställande. Det började att ordas om att bygga en samlingslokal. Redan från den 6 mars 1876 finns ett protokoll, däri det står att läsa: ”Väcktes fråga om att bygga ett samlingshus, överlades och beslöts det broder J: Forsberg skulle till nästa möte förfråga sig med Abraham Lögdin, Mo, om han vore villig att upplåta och försälja en passande tomt till byggnaden”. Och den 3 april samma år läses i protokollet: Broder Forsberg upplyste det Lögdin var villig försälja tomt. Nödiga förberedelser skulle under sommarens lopp företagas av församlingen. Omständigheterna torde dock ha varit sådana, att man ej allvarligt vågade sig på företaget och frågan blev vilande i 7 år, eller till den 1 sept. 1883. I protokollet av denna dag läses: ”Församlingen beslöt att bygga ett samlingshus, samt det bröderna J: Forsberg o. J. Öberg fick uppdraget att hos bonden Anton Hockman, L-å, försöka få köpa tomt”.

Vid följande möte upplyste komitérande, att överenskommelse var gjord om tomt till ett pris av 300 kr., men när nu skriftlig uppgörelse skulle ske, ökade säljaren priset med ytterligare 100 kr., varpå församlingen avstod från köpet. Därefter vände man sig åter till A. Lögdin i Mo, med vilken köp avslutades. Samma år den 6 nov. bildades föreningen Sedlighet o. Gudsfruktan. Stadgar diskuterades och antogs under N. P. Thunells från Gävle ordförandeskap. Broder Thunell som vid tillfället värkade här som söndagsskolmissionär ansåg nog företaget vara något vågsamt, hälst medlemsantalet var ringa och de flästa voro fattiga. Men Herren stod oss bi, så att efter några år fingo vi inviga vårt Salem. Broder Valfrid Huss från Husum höll invigningspredikan.

Bland dem som inlagt stor uppoffring i kapellets uppkomst må nämnas: Handl. Jonas Forsberg, O. Huss, J.P. Jonsson, P. Arktædius m. fl.  Gud vet om dem och känner dem. Ett må sägas: Ett kapell hava vi utan skuld, ehuru ej fullt tidsenligt.

Från början av församlingens tillvaro tillhörde den Sundsvallsdistriktet av baptistförsamlingar, till dess Ångermanlands distriktsförening blev bildad den 1 januari 1885 och samvärkande församlingar med denna förening till den 18 mars 1907, då församlingarna i Västerbotten utträdde och bildade ett eget distrikt.

Föreningar och ungdomsvärksamhet.
(…)
"


Efraim Oldberg, Rundvik, som skrev jubileumsskriften, var då föreståndare för Nordmalings baptistförsamling. Att Oldberg, som var sonson till en kyrkans man - Erik Gustaf Oldberg (1762-1840) - valde att engagera sig frikyrkligt klarnar då jag finner att Efraims far Karl Anders Oldberg (1802 - 1875), som var prästbordstorpare på Kyrkovallen Nordmaling, gifte sig med Margareta Elisabet Håkman (1814 - 1901). Många i släkten Håkman var medlemmar i baptistförsamlingen från allra första början och kanske även initiativtagare till denna frikyrkoförsamling.

Mellan raderna tycker man sig kunna läsa att det var en viss tävling om vem av Jacob Öberg (1849 - 1897) -  gift med Karolina Holmgren - och Efraim Oldberg (1856 - 1915) - gift med Katarina Kristina Holmlund -  som skulle vara församlingens föreståndare. De växlade ofta. Dessa två män var yngre än de tidigaste föreståndarna och kunde gå "all in" i den nya läran och inte döpa något av sina 10 respektive 12 barn som föddes då baptistförsamlingen var etablerad. I kyrkböckerna har prästen nogsamt antecknat "ej döpt" efter varje barn, vilket var brukligt då. Idag skulle det betraktas som åsiktsregistrering vill jag tro.

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXlqaCl4Vt5iJC_Rp9GCPTHTSa918keQqmTpH7Ax7447m4sExOfXgYJ-_td1Gop3HD2Myq039xKeUEWVdgIMEzl3J65QHcdaSF5nQw5QPp47h_5oStIcsb2lMtQkwUcTtRJkJ-H-LlKzcY/w1200-h708-no/?authuser=0
Husförhörslängd 1900 - 1907
Klicka på bilden för förstoring.

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzUg_7zBh8rbemwR6nD-rti4Bg9ie8dhaATShKmCB1jGsGf7ohXrPjJqwwhqvav2t6abvIFjJPPGPK-dM-29uMvUN9KIuS9S4BcRbU5lna_lA-fk4KoQKTEX0H4jI-1KGOSnGDfth7xEUM/w1200-h708-no/?authuser=0

Husförhörslängd 1900 - 1907
Klicka på bilden för förstoring. 

Jag finner även att Öbergs dotter Karolina gifte sig borgerligt 1899 vilket även det anges i en husförhörslängd. Det bör ha varit synnerligen ovanligt i en liten bondby vid denna tid.
.
.