24 juni 2025

Grönan äng

Så var det att växa upp på 50- och 60-talet med ett småbruk.

Grönan äng

Människan skådar med andakt hur hela naturen
kläder sig grön och sträcker små blomster mot skyn.
Vad skall icke då de helt vegetariska djuren
känna i dag inför denna aptitliga syn?
De har ältat sin sura konserv och sin cellulosa
men deras bedrövelses tid är omsider förbi.
De skall icke stå inne i båset och idissla prosa.
Nej, de skall tugga violer och skir poesi.

Alf Henrikson 
11 maj 1958


Utsikt från mitt mellansvenska fönster för några år sen. 
Vattentillgången sköttes av undertecknad.

Hur många ko-kompisar har mjölkkorna? Förändringen inom bestånden av mjölkkor mellan 1977 och 2022 kan ses via länken. Mjölkkossorna minskar i antal, köttkorna ökar. Mjölkbönderna gör en bra insats för oss alla men jag undviker att köpa Arlas produkter. Arla som nu är en svensk-dansk.tysk koncern. Norrmejerier och Grådö mejeri ligger annars närmast till hands.

20 juni 2025

Sommarmitt

Äntligen är det sommar! Flädern blommar och kall fläderblomssaft smakar underbart.

 

Allt växer så snabbt, "ogräs" lika väl som nyttigheter och skönheter. Det gäller verkligen att hänga med i svängarna för att hinna njuta och sköta.

Midsommarkvällens ljus är magiskt och allt som kräver skötsel läggs åt sidan. Tornseglarna svirrar och gör akrobatkonster i luften mellan husen och kryper sen till ro in i sina bon under gårdens tegelpannor.

 

J U N I N A T T E N

Nu går solen knappast ner, 
Bländar bara av sitt sken. 
Skymningsbård blir gryningstimme 
Varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus 
Glidande på vattenspegeln 
Eller vacklande på vågor 
Som långt innan de ha mörknat 
Spegla morgonens lågor.

Juni natt blir aldrig av, 
Liknar mest en daggig dag. 
Slöjlikt lyfter sig dess skymning 
Och bärs bort på ljusa hav.

Harry Martinsson (1904-1978) 
Ur ”Cikada” 1953

18 juni 2025

Kompetens i vävning


De här böckerna fanns i min mammas ägo. Hon vävde en hel del som ung och om nygift, både handdukar, dukar, draperier, kuddar, vepor och naturligtvis trasmattor.
 
I vävstolen del I, 1952. Handbok i vävning utarbetad av Anna Skeri-Mattsson och Ingrid Osvald-Jacobsson.Trettonde upplagan, hundrafemtionde tusendet.
Första utgåvan kom 1937.

I vävstolen del II, 1950. Åttonde upplagan, 61:a - 75:e tusendet.

I den ena boken finner jag lösa anteckningar från de sista 3 gångerna hon (och jag) satte upp vävar. Själv vävde jag två av tillfällena: 1982 då jag ensam vävde mattor och 1993 då vi delade på varpen. Många andra vävar sattes upp tidigare. Jag minns när mormor, mamma och jag satt och klippte och rev mattrasor. Vid ett tillfälle på 60-talet färgades nötta  vita lakan i röd och grön kulör i en mycket stor kastrull på spisen. Färgen fällde vid tvätt och jag minns besvikelsen.

*

25 m 220 tr = 2 kg T-varp á 52:- = 104:-
Varpning 8:-
Totalt 112:-

Satte upp denna väven 20 juni 1977.

Hade det finare garnet i denna väv, de grövre i den förra. - Tycker nog så bra om det grövre. Likaså kan man ta 230 trådar, som jag hade i den förra väven med den grövre varpen.

*

15 m 232 tråd. T-varp.
1,2 kg T-varp á 80 :- = 96:-
Varpning 5:-
Totalt 101:-

Stina satte upp väven den 4 augusti 1982. Färdig 14 augusti.
15 m. lång
70 bred sked 35/10
För fint revgarn tycker jag/ Karin

*

Kvitto 1993.06.07 från Garn & Hemslöjd, Nordmaling

20 m varp
272 trådar
2 kg á 130:-/kg = 260 kr
Varpning 100:-
Totalt 360:-

*

Säg inte att kvinnor inte klarar av matematik. Ska du väva måste du klara av avancerad matematik. Så säger en av mina kollegor som på senare år börjat väva, något som hon lärt sig från scratch. Hon har intresse för matematik, formgivning och färgsättning. Hon använder inga förlagor utan väver på egen inspiration och kunskap. Nu är hon inne på sin andra vävstol som är avancerad.

Tycker mycket om de bevarade textilierna från förr (mammas, mormors, farmors) men har inte satsat på vävning i den omfattningen själv. Men kanske kommer den urgamla vävstolen upp igen. Mattrasor i mängd har jag och har fått löfte om hjälp att sätta upp en väv för det klarar jag inte själv. Framtiden får utvisa om det blir av.

16 juni 2025

Konfektion kontra skräddarsytt

Igen har arbetstempot ökat. Sömmerskorna på Vasa Bomull arbetar då som nu med tidsstudiemän flåsande i nacken. Sömmerskorna skyndar sig, de har få pauser. Men ledningen påstår ändå att det tar för lång tid. Snart vill ingen arbeta i sömnaden.

För att sy en promenaddräkt behövs kunskap och erfarenhet. Det kräver handlag. På bomullen syr vi söm på söm på söm. Vi byter tråd, syr nya sömmar. Därför får fabrikssömmerskan mindre ersättning än finsömmerskan.

Vad hände med skräddaren? Med sömmerskan? Betänk stoltheten att sy en hel dräkt. Ryggsömmar, axelsömmar, sprund, ärmar, fåll, fickor, stickningar, krage, knapphål. Men det stolta yrkets stolthet, att på riktigt kunna sy, har av industriernas tänkande herrar delats upp i minimala moment. En syr ärmarna. En sprundet, en annan fickorna. En ansvarar för kragen, en annan för knapphål. Vi arbetar i samma sal men vi samarbetar inte. Vi sitter i långa rader, vi ansvarar för varsin söm. Vi kallas sömmerskor, men vi är det inte.

Det är begripligt att direktionen talar om ekonomi. Direktörer ansvarar för stora belopp och stora värden i maskiner, byggnader, beställningar och transporter. Men det sönderdelade arbetet delar sönder även sömmerskornas löner. För oss arbetare är ekonomi det samma som att sälja våra händer och fötter, att utföra arbetet, låta någon annan sälja det vi tillverkat och inte har råd att köpa det själv.

Finlands kvinnor fick rösträtt före många andra länders kvinnor. Men vi har fortfarande samma låga lön som kvinnorna i länderna utan rösträtt. Kvinnor tjänar sextio procent av männens lön, för samma syssla. Fackföreningen får numera finnas, men bara om den inte ställer några krav.

Sömmerskorna på Vasa Bomull kräver att jagandet av varje minut och sekund upphör. Sömmerskorna kräver en lägre rimlig arbetstakt och rimlig framtida prissättning av arbetet, likställd med de manliga arbetarnas.

Ur Bomullsängeln av Susanna Alakoski
Sid. 411 f

 Mamma hade lärt sig till sömmerska och efter att ha arbetat i egen regi en tid tog hon anställning på en syfabrik i Uppland. Där stod hon ut ett knappt år. Sömmerskor satt på rad efter rad och sydde, var och en ett enahanda moment att genomföra. Löpande band kallas det.
 

 Mönster till barnkläder från Hemmens Forskningsinstitut.

Nej andra arbeten passade bättre men att sy till sig själv var roligt och när barnen kom var det oss hon sydde till. Jag minns älskade hemsydda plagg ända upp i tonåren. Och till våra dockor syddes det också förstås. Handsydd konfektion som efter kriget hade låg status, det var "finare" med fabriksgjort förstod man sen även om haute couture alltid varit eftersträvansvärt på grund av gott hantverk och bra kvalitet till en hög kostnad. Och nu har det svängt igen och snabbt hemklickade klädesplagg som används en eller få gånger hoppas vi ska vara passé snart. Materialen är dessutom ofta undermåliga. Shein och Temu är ett par av företagen på världsmarknaden som lockar med billiga konfektionskläder men även t ex H&M.

Snacka om samhällsservice

14 juni 2025

Miniformat

I en liten näverask ligger en ytterst liten träsked med en liten flisa bortfallen i skedbladet. På skaftet står skrivet "Skåpviken".  Där hade pappa och hans familj en sommarstuga. Livet där verkar ha gett stor glädje under många år,

Under några år under andra världskriget fördes loggbok under vistelserna där. Jag har gjort utdrag ur den som presenteras här: En loggbok från 40-talet.

Träskedar, slevar och knivskaft finns det många av. Det var för många i föregående generationer ett fritidsnöje att snida i trä. Det är trevligt att alstren finns kvar.

8 juni 2025

Äng är åkers moder

”Äng är åkers moder” brukar man säga – eftersom ängsmarken varit avgörande för jordbrukets utveckling. Utan hö från ängen överlevde inte boskap vintern, och utan boskap blev det ingen gödsel till åkern. Men ju mer hö desto mer gödsel, större åkermark och bättre skörd.

Slåtterängen är en artrik miljö med en mängd sorters blommor och gräs, fjärilar, fåglar och svampar. Här kan både insekter och större djur bosätta sig eller finna föda, och pollinerare som bin och humlor kan göra sitt jobb.

I och med jordbrukets rationalisering har en stor del av ängsmarkerna blivit skogsplantage eller vuxit igen på egen hand. Men på ett fåtal platser runtom i Sverige slås fortsatt det höga ängsgräset med lie varje sensommar.

Tänk att jag har växt upp med detta levnadssätt i ett småskaligt jordbruk i en liten by. Det är jag stolt och glad över. Där naturgödsel spreds över åkrarna, hö och grönfoder hässjades, korna gick ute på efterbetet under sensommaren, de mjölkades för hand, efter kalvningen gav korna näringsrik råmjölk och det som kalven inte drack kunde bli kalvdans, hönsen värpte ägg för husbehov.

Hur bra mat åt vi inte då, ingen superprocessad föda alls.


Men jag blev också bestört då en jämngammal väninna, som växt upp i samma by och med ett litet familjejordbruk, inte insett förrän som 50+ are, då vi talade om detta, att utan kreatur växer markerna igen. Det fick mig att fundera över människors sätt att förstå och analysera sammanhang eller inte. Och om hur olika intressesfärer formar människor med samma uppväxtförhållanden.

Det är så lätt att säga att vegansk mat är bäst för oss människor men då får vi också bereda oss på att landskapet fortsätter att växa igen. Åkermark och vall (lägdor) behövs då inte till kreatursfoder och i norr inte heller till spannmålsodling. Men visst bör vår köttkonsumtion minska. Vi borde äta bättre kött än storskaligt industriproducerat. Kött som kostar lite mer.

Jag gissar att den åkermark som fortfarande är öppet landskap i längden inte kommer att kunna hållas öppen här. Den inte är värd att bruka, inga kreatur lever här längre förutom några hästar som är dåliga på att hålla markerna fria från sly

4 juni 2025

Ny ytterdörr

Fråga som ställs: Ska ni inte byta ytterdörr på huset? 
Fasaderna är färdiga men den gamla dörren sitter kvar.

Jovisst ska en annan dörr på plats.

Den befintliga ytterdörren kommer att bytas ut.

2 juni 2025

Kornischers konstruktion

 

Kornisch sedd underifrån med spår för gardinkappa och gardinlängder. Här i huset använder jag endast gardinlängder.

Kornisch-glid i form av träkula med metallclips. Gliden clipsas fast på gardinlängden och träs in i spår  på kornischens undersida.

De här kornischerna har slät almfanér på framsidan. Kornischerna vid de mindre och lägre placerade fönstren har även fanerad ovansida.


Länk till kornischgliden, de små pryttlarna, detaljerna som gör det.
 
På den högre sittande och längre kornischen är en öppning, något större än glidkulan, upptagen i ena änden av spåren. Den ser ut att vara hemmagjord. Då slipper man hänga av kornischen varje gång gardinbyte sker. Andra kornischer har en uppfällbar sida för lättare gardinbyte, så icke de här.
 
Märker att kornischer är på tapeten igen bland de som vill inreda sitt hem i retrostil 30-40-tal. Det här finrummet inreddes 1950 med de här kornischerna. Gardinerna är andra men tyget från 50-talet som jag sytt har en härlig kvalité.

27 maj 2025

Husqvarna Norrahammar elektrisk spis

 

Elspisen på övervåningens kök är "still going strong". Det enda som bytts ut sedan 1950 är en av järnplattorna, den minsta plattan uppe till höger. Skillnaden är en vidare fördjupning i mitten på den yngre järnplattan. Spisens elanslutningen byttes innan vi återinstallerade spisen 2007.
 

När spisen ska rengöras fälls det svartemaljerade locket upp. Runt kanten finns en upphöjning så att överkok inte rinner ner längs sidorna och ner på golvet. Locket kragar över kanten och ger ett lätt intryck.

Jag gillar spisar med överkokningskant vilket glashällar och induktionshällar saknar.

Här syns skönheten i alla sin prakt i funkisköket som inte är överdekorerat, som sig bör. Ingen spiskåpa eller fläkt finns eller har funnits, bara en imkanal uppe vid tak med imventil som regleras med spjäll-ledarkedja.


26 maj 2025

Elda i oljefat

 Bra dag att bränna lite ris, grenar och kaprester från reglar. Disigt och fuktigt i marker och i luft.

Jag tänker på en liten behändig bok hemma i hyllan av Hasse Alfredson från 1961.

"En liten bok om att bränna kvistar, gräs, löv och annat avfall i ett hörn av trädgården:
med mer än 20 illustr. i färg (färgerna är svart och vitt) av förf."

Åsså denna baksidestext:

"Detta är baksidan
Ni har just läst ut en bok - om ni har läst alla sidorna i rätt ordning - som har handlat
om ting ni aldrig anat förut. Vi ber er enträget att inte avslöja för era vänner och
bekanta intrigens upplösning! Men meddela gärna era kompisar att denna skrift är
oumbärlig för alla som har en trädgård, samt för alla som saknar en sådan. Ni kan då
lämpligen citera något av följande uttalanden om boken:

"En fantastiskt rolig bok!" H.A.

"Jag har aldrig haft så roligt, precis!" Sign. 'Hasse'

"En otroligt ?? bok!" Dagsnyheterna"

24 maj 2025

Hyvlad spån

 
Hyvling av takspån på Hagavallen vid kulturreservatet Våsbo Fäbodar.

Vi spikade stickspån på rökbastuns tak för några år sedan. Det var ett roligt och givande arbete. Så värst många nylagda spåntak finns inte i bygden, dvs inget som jag känner till.

Stickorna köpte vi från Hälsingland, av mannen i videon som jag känner sedan många år tillbaka.

De stuvades in i ett hyrsläp där samtidigt buntar med ännu äldre stickspån och några rullar gamla linoleummattor fick plats. De fick vi från min kompis från KTH vars föräldrar sparat detta utan att det kommit till användning. Kanske kommer korkmattorna till användning framöver.

Innan stickspånen lades på rökbastuns tak blöttes de för att inte spricka vid spikningen.

Spånläggningen har börjat. Det är ingen svårighet om man använder blank trådspik, alltså inte  galvad. Sakta men säkert arbetar man sig upp mot nock spånrad för spånrad. Vi la tre lager, den absolut vanligaste lösningen nu för tiden. Ny läkt spikades ovanpå det gamla rotet. Inne i bastun är takkonstruktionen alldeles svart av sot från den rök som bildades då kornet torkades genom eldning i en kallmurad ugn. På var sida i bastun fanns en lave där säden, korn eller råg, spreds ut för att torka.

Härligt med nytt spåntak.


Så småningom fick även norrgaveln en beklädnad med stickspån, då i tvålagstäckning. Spån är ett utmärkt sätt att skydda en timmervägg om så krävs.

*

När spåntaket på en byggnad uppe på byns fäbodvall, där jag är delägare, skulle förnyas för ett par år sedan togs det som sig bör upp på en stämma då fäbodvallen är bygemensam. Visserligen är just den byggnaden inte gammal, den uppfördes år 1999  i ett bidragsprojekt. Frågan om takmaterial kom upp och jag sa inget om att spån skulle passa bra, huset var täckt med det sedan 1999. Stämmobeslutet blev att svart trapetskorrugerad plåt skulle läggas på taket. Ett av de värsta material ur kulturhistorisk
synpunkt enligt mej. Men med Ingemar Stenmarks ord: ”Hä löns int ́ förklar ́ för den som int ́ begrip eller med andra ord: att slösa intellektuell möda på människor som ändå inte förstår är meningslöst.
(Matt. 7:6)

När ett annat spåntak skulle läggas om ett antal år tidigare försökte jag få delägarna att välja spån, på den tiden hade vi en man i byn som hyvlade spån med Harald L:s spånhyvel. Det som den gången valdes var SVART TRAPETSKORRUGERAD PLÅT, så vanligt förekommande här för den är ju så billig. Nu ligger sådan plåt på samtliga byggnader utom en sentida kolarkoja.

Jag har inventerat och dokumenterat byggnaderna på fäbodvallen och upprättat en vårdplan för dem men inser att det är bäst att behålla den i datorn (för vad ska en vårdplan för gamla byggnader bra till?). En skogsbruksplan däremot, den menar alla måste finnas och följas och föreskriver planen, som skogsbolaget upprättat, kalhuggning är det bäst.

21 maj 2025

Tulpaner och tapeter

Plockade ytterst snabbt ihop några tulpaner inför resan norrut. Narcisserna var utblommade, syréner är svåra att hålla fräscha en längre tid, bond- och trädpionerna var bara knoppar, de andra blommande rabattväxterna lät jag stå kvar. Bara en bladkvist av röd sockblomma fick hänga med. Det var ovanligt få snittade växter som fick resa långt denna vår. Det var bara krukväxter som fyllde en plastback.

Denna enklaste av buketter fick sin plats på radioapparaten Grundig 3097 från 1958/1959. Och vasen tulpanerna står i är tillverkad av Nittsjö. Den är märkt med nummer 1266 på undersidan.

I bakgrunden finns en slags gröttapet klistrad på väggen. Den är beställd från min "hovleverantör", företaget Interior 1900 som inte finns längre, dess tapeter säljs nu på Tradera. Jag är innerligt glad att ha hunnit köpa fina gamla tapeter och tapetbårder av Nils Markus Karlsson när han drev Interior 1900.

Denne tapetnörd presenteras i K-special på SVT Play. Kolla här på Tapetmannen, mannen som egentligen inte vill sälja sina gamla tapeter. Programmet beskrivs så här:

Dokumentär om en mans passion till en unik samling tapeter. I en källare djupt under jorden i Malmö arbetar Nils Markus Karlsson med att katalogisera och sälja vintage-tapeter. I samlingen finns östasiatiska exempel gjorda av sjögräs och så kallade gröttapeter från krigsåren men också mer konstfulla exempel av svensk industrihistoria. Efterfrågan varierar och för vissa sorter finns det inget intresse alls, vilket glädjer Nils Markus som helst ser att väggbeklädnaderna blir kvar i källaren. När en kvinna i Finland beställer flera hundra rullar gröttapet blir det början på en existentiell prövning för Tapetmannen. Svensk dokumentär från 2025 av Nicholas Wakeham.

*

Här beskriver jag mitt val till finrummet: En slags gröttapet.

Och hör hur man skär till och klistrar äldre originaltapeter: Tapetsering

Här tapetseras ännu ett rum: Limfärgstapet och linoleummatta

17 maj 2025

Två vårar

När man reser norrut i Sveriges avlånga land i maj får man möjlighet att uppleva två vårar.

Man lämnar häggar, slånbuskar, syréner, äppelträd, kastanjer, liljekonvaljer som blommar eller blommat över för att möta alla de där utom blommande slån och kastanjer i norr. Förutom buskar och träd har förstås både vilda växter och trädgårdsväxter i mångt och mycket gått i blom i söder: gullvivor, svalört, kungsängsliljor, kabbeleka - you name it! Prästkragarna är på gång och gräsen har börjat blomma. Det kan snart nog vara dags att binda en gräskrona.

Hägg-, syrén- och liljekonvaljdoft är härligt att uppleva om våren, det vore tomt utan detta. Tornseglarna hann komma innan vi åkte norrut. Nu möter vi de älskvärda drillarna från storspovarna och ladusvalornas kvitter.

Som sagt - två vårar. Vilken välsignad tur man har! 

15 maj 2025

Krigskyrkogårdar förbereds

Svenska kyrkan planerar och anlägger krigskyrkogårdar nu när krig kan stå för dörren. 5 % av Sveriges befolkning ska kunna kistbegravas på dessa nya platser. Det ska säkerställas att detta ska fungera även om energiförsörjning, internet och telefoni försvinner. Krematorier drar mycken energi - därför räknar man med kistbegravningar som ju tar större plats men kräver mindre energi. Världsläget och världsordningen har fått en dramatisk vändning. Det är mycket att tänka på och planera för just nu. Ty Sverige kan inte vara neutralt längre eftersom vi numera är med i NATO.

Jag har följt det som händer nära min bostadsort. I april hade en avplanad grusad yta anlagts på jordbruksmark i direkt anslutning till kyrkogården. Grundvattnet ska skyddas antar jag.

  

I maj har man kommit så här långt, mängder med matjord håller på att fördelas ut över grusytan.

   "Svenska kyrkan ser över krigsgravar för en halv miljon människor

Uppdaterad
Publicerad

Om kriget kommer till Sverige måste kyrkan kunna hantera mängden dödsoffer som ska begravas. Kyrkoherdar över hela landet har fått i uppdrag att höja beredskapen och kyrkan råder församlingarna att planera gravplatser för totalt fem procent av Sveriges befolkning.

Strax innan jul skickade biskopen ut ett brev till alla kyrkoherdar med en uppmaning om att kyrkan måste förbereda sig inför ett eventuellt krig eller krisläge. Kyrkoherdarna ska säkerställa att begravningsverksamheten kan fungera även om energiförsörjning, internet och telefoni försvinner.

Kyrkan har också bestämt att det måste finnas tillgänglig kyrkogårdsmark för att begrava totalt 5 procent av Sveriges befolkning och planeringen ska göras utifrån kistbegravningar eftersom krematorierna kan sluta att fungera. Runt om i landet inventerar nu kyrkoherdarna var det finns tillgänglig kyrkogårdsmark hos dem."

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/svenska-kyrkan-forbereder-krigsgravar-till-en-halv-miljon-manniskor

 

"Kyrkogårdarna rustar inför kris och krig: ”Världsläget har förändrats drastiskt”

Uppdaterad
Publicerad

Efter Rysslands invasion av Ukraina uppdaterar nu Svenska kyrkan sin kris- och beredskapsplan. Det handlar bland annat om att säkra identifieringen vid gravsättning men också om att köpa in extra spadar och arbetshandskar.

Enligt begravningslagen har Svenska kyrkan, med undantag för ett fåtal kommuner, ansvar för att begravningsverksamheten i Sverige fungerar – även under krig.

– I samband med att världsläget drastiskt har förändrats så har det här aktualiserats. Jag känner att vi har en tydlig plan som håller i en kris eller krigssituation, säger Anders Carlsson, kanslichef Svenska kyrkan Norrköping.

Bland annat har Anders Carlsson beställt speciella nummerbrickor som är anpassade för att fästas på liksäckar, köpt in extra spadar, försökt säkra tillgången till drivmedel och uppdaterat gravkartorna med markerade områden för reservgravar."

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/har-hojer-kyrkogardsforvaltningen-beredskapen-infor-krig

Så här såg det ut vid förra helgens cykeltur. Utfyllnadsmassor och matjord i stor mängd har förts till platsen i direkt anslutning till denna kyrkogård.

Undrar hur många man räknar med ska kunna begravas här? Följer utvecklingen med intresse. Kanske ska här vara en gräsyta som tidigare men marken är iordningställd för en kris- och krigssituation.
 
Ni har väl sett krigskyrkogårdar ute i Europa efter 2 världskriget? I Finland är det närmaste land där jag upplevt en sådan med vita träkors i oräkneliga rader. Det är en monumental upplevelse.

12 maj 2025

Misstag eller planerat?

Jag har varit hemmansägare i 25 år. Två och ett halvt decennium. Att det skulle innebära insikt om den okunskap som finns hade jag absolut inte anat. Att klassresan skulle ha den vinklingen på tillvaron. Ingen ska tro att det här inlägget har varit lätt att skriva.

Ingen kallelse skickades ut då byn var delägarförvaltad.  I en delägarförvaltad förening krävs konsensus i alla beslut och då måste samtliga delägare vara kallade. Efter min påtryckning gjordes 2007 en lantmäteriförrättning där samfällighetsföreningen bildades. Som suppleant föreslog jag min barndomskamrat vilket också röstades fram. Det var 20 år sen.

Året innan gjordes avverkning av gemensamt ägd skog utan att medlemmarna fick veta det.

Samma år som sff bildades utfördes markberedning av den avverkade arealen mot majoritetsbeslut på stämma.

Försäljning av gemensamt ägd mark har gjorts och medlemmarna fick inte se någon karta över vilket markområde det gällde och ingen kände därför till exakt areal delägarna skulle sälja. Vem som satte priset fick vi inte heller veta. Köperskan satt i styrelsen för byns samfällighet, kanske var det styrelsen som beslutat om pris för marken utan att tillfråga delägarna. Vänskapskorruption är inte någon bra utgångspunkt i en öppen gemenskap. När frågan om försäljning kom upp sade jag att vi delägare vill veta mera, frågan måste tas om och göras på rätt sätt nästa år. Det kommande året fick vi delägare inte veta något mer, inga fler dokument visades eller informerades om. Jag som hade trott att min barndomskamrat, som var köpare, hade mer kunskap och var mer kompetent än så. Långnäsa åt mej!

Nyttjande av vår gemensamt ägda mark beslutas utan att delägarna tillfrågades. En av de som beslutat att utan eftertanke använda marken sitter i styrelsen. Inkompetens. När de inblandade tre paren efter några år berättade om projektet menade den ena inblandade att de som ifrågasatte handlingssättet var ogina. Hon behövde inte mer kunskap i frågan hur en samfällighetsförening sköts eftersom hon har bra utbildning och det räcker. Min tanke var: "Visa det då."

Medlemmarna blir överkörda, man kan tro att det är på den tid då byåldermannen var högsta beslutande organ, innan samfällighetslagen trädde i kraft. Byns styrelse hänger inte med i tiden. Kanske är det vanligt på riktigt små orter där tiden står stilla och där kunskap saknas och man vägrar lära något nytt?

Stämmoprotokollen justerades under ett par decennier med ordförande och sekreterare som höll i justeringspersonerna som marionetter utan talan. Det innebär att människors integritet inte respekterades. Jag protesterade mot detta i åratal men ingen förändring skedde. Till sist skrev jag en motion där förhållandet klargjordes. Då beslutades om förändring. "Ja, du har väl rätt" sa min gamla kamrat i styrelsen. Hur styvnackad får man vara, det är styrelsens sak att kunna sådana frågor och kan man inte är det styrelsens sak att ta reda på vad som gäller när något sådant påpekas.

Två gånger har försök gjorts att ändra andelstal godtyckligt utan lantmäteriförrättning. Båda gångerna har min barndomskamrat suttit i styrelsen. Vem vill bli lurad av någon man känner väl? HELA styrelsen är ansvarig för det som sker, man kan inte skylla ifrån sig på andra om det blir skarpt läge.

 *

Hur många instanser, myndigheter, riksförbund har inte jag ringt och mejlat för att skaffa mig kunskap i de här frågorna? Förutom att gå kurs och prata med insatta. Tror ni att medlemmar i en bostadsrättsförening i en större stad skulle ha tillåtit att styrelsen sitter kvar trots alla övergrepp mot delägarna?

I en sff där det är så lågt i tak, där att arbeta tillsammans är okänt, sker ingen reell utveckling. Det är likadant som i en autokrati som vi ser växa fram i t ex USA just nu. Att vara rättvis, delge samtliga medlemmar information och ta gemensamma beslut passar inte samfällighetsföreningarna här. Det syns som om Okunskap ger makt. I min värld får en hel styrelse inte visa en sån inkompetens under så många år när de får hintar om felaktigheter.

Struntar man i regler och lagar visar det på vilken människosyn man har. T ex att alla är inte lika mycket värda och alla får därför inte delta i beslut. Det är sorgligt och gör mej ledsen att styrelserna i byns samfällighetsföreningar försökt lura mej och andra delägare så många gånger i tron att ingen av oss förstår, vet, kan...

Det handlar till syvende och sist om moral, alltså förståelsen för vad som är rätt eller fel. Samt vilken etisk svansföring man har dvs. om man vill leva efter de fyra etiska principerna:  

  • göra gott
  • inte skada
  • vara rättvis
  • respektera självbestämmande och integritet

*

Jag minns den hemliga klubb vi hade som barn, lekkamraten och jag. Sen dess har åren gått. Reglerna som gällde finns nerskrivna och jag återfann dem när vi arbetade med övervåningen i huset.

.
REGLER.

1. Vi ska inte ljuga!
2. Vi ska inte viska, så att den andra inte får höra.
3. Vi ska alla hjälpa till med jobbet!
4. Vi ska göra roliga saker tillsammans!
5. Vi ska inte kasta papper runt kojan!
6. Vi ska inte ta mer än 50 öre med oss om vi samlar
    in pengar!
7. Vi ska meddela om vi inte kan komma till klubb-
    mötet!
8. Vi måste ta med märkena!
9. Vi måste kunna lösenordet!
10. Vi ska ha en egen sång!

När jag fann det där barnsligt naiva papperet för 11 år sedan berättade jag om det så här: https://morfarshus.blogspot.com/2014/06/foreningsregler-demokrati-transparens.html 

8 maj 2025

Varför knota... vi gör det frivilligt.

 

Rödslamning av logens vägg utförde vi när det var varmt nog i april och mestadels när väggen låg i skugga. Det är arbete nästan jämt med två gårdar men det livet har vi valt helt frivilligt. Andra strykningen kan bli nu till helgen om det är varmt och behagligt nog men hittills har maj varit kylig.

Samtidigt blommar det överallt och svalkan gör att blommorna står sig länge, narcisserna har blommat sen före påsk och några buketter har plockats in. Ormöga på bilden, är en marktäckare som nästan tar överhand i trädgården. Men tids nog ska den begränsas något  - men först målning. Livet är ett äventyr!

7 maj 2025

Pengar är lycka???

Kan inte låta bli att ta upp ett brott som en  kvinna, född och uppvuxen här i denna lilla by, blivit fälld för. Det här kan man väl säga är ett rätt så storskaligt brott och en stor nyhet då det blev känt.

 

Efter 14 år har återbetalningsskulden vuxit till mer än det dubbla.

 

* 


Ville vi bara bli lyckliga, vore det lätt ordnat.
Men vi vill bli lyckligare än andra, vilket är svårare, eftersom vi tror dem vara lyckligare än de är.




Charles de Montesquieu (1689-1755) passar in här tycker jag.
Montesquieu var fransk friherre, politiker, författare, statsvetare och politisk filosof.
Pengar är lycka tror alltför många.

6 maj 2025

Hjälpsamt

Kassören i byns samfällighetsförening får frågor av medlemmar då kassaredogörelsen gås igenom på stämman.

- Vad innebär t ex "Utterströms 18 125,90" kr?
- Och "Edlund 9 000 kr"?

Att vara tillmötesgående, skriva ut tydligt vad summan härrörde sig till kan kanske vara lämpligt för öppenhetens skull. Då är det också lättare att i framtiden gå tillbaka för styrelse och medlemmar och se när olika åtgärder utfördes. Det är långt ifrån vanligt att man ur byns stämmoprotokoll kan läsa sig till vilka åtgärder som genomförts under räkenskapsåret och vad kostnader härrör från.

Kassörens svar:
- "Ni får leta i verifikationspärmen. Den finns hos mej. Men ingen har någonsin bett att få titta i den, hehehe..."

Vad är  hjälpsamhet? Samarbetsvillighet? Medlemmarna verkar ses som besvärliga individer som ska näpsas och hållas kort. Men en styrelse är väl till för medlemmarna eller...? Kanske anser styrelsen sig ha oinskränkt makt. Då kan man vara arrogant och hev å se

Man får hoppas att revisorerna verkligen kan sin sak och inser hur viktig deras uppgift är!

5 maj 2025

Axiom

 "Ju större lögnen är, desto större chans för att den ska bli trodd."

 

"Om man bara tillräckligt obekymrat talar som om det vore på ett visst sätt, så kommer allt flera att fångas in i föreställningen att det är på det sättet."

Läser axiom som jag sparade för tre decennier sen. Artikeln handlade om reklamens makt.