Denna insändare var införd måndag 7 oktober 2024 i Västerbottningen och tisdag 8 oktober i Västerbottens-Kuriren.
"En hembygdsförening är bygdens kulturcentrum
Det här är en insändare och innehållet reflekterar skribentens egna uppfattningar.
”Hembygdsrörelsen
är en de av det levande samhället!” Så inleds stadgarnas för länets
hembygdsförbund. Visionen är ”Levande hembygd öppen för alla”.
Hembygdsföreningarna
skapar broar mellan det förgångna, nutiden och framtiden. I länet finns
50-talet föreningar med cirka 5 000 medlemmar som är anslutna till
länsförbundet.
Intresset
för att bevara fornminnen och äldre kulturyttringar ledde till att man i
början av 1900 talet bildade lokala minnesföreningar. Man värnade om
bygden. Det var i många fall lärare som var grundare av lokala
föreningar och det kan ha sin orsak i att lärare hade en särställning
som nyckelperson i bygden. Man kan se föreningarna som kulturcentrum.
Den rollen finns
fortfarande, då medlemmar svarar för vården av alla dessa föremål och
hus men även dokumentation. Många är äldre med livslång kompetens från
förr. När jag läste minnesbok om berättaren Greger Ottosson får man bra
exempel på hur han lyssnat av berättelser från sina förfäder.
Berättandet har varit viktigt för många.
Skolan
hade förr ämnet ”medborgarkunskap”, ett ämne som skulle ge eleverna
kunskap om samhället. När man fyllt 21 år fick man av kommunen
”Medborgarboken”. I min bok från Vännäs kommun inleds med ”Vårt
demokratiska arv” och fortsätter med kapitel ”Att vara myndig”.
Det
här visar viken viktig roll som skolan hade. Eleverna fick
grundläggande kunskaper och ofta även praktiska övningar i att tillämpa
demokrati.
Kommunerna förfogar över
ett kulturcentrum för bygden. Här får generationer mötas i dialog. De
nyanlända kan bjudas in för att lära känna sin hembygd. Här kan det bli
särskilt intressant om man får ta del av historik, exempelvis var fanns
det skolor förr och när lades en del ned. Hur har samhället förändrats
från jord- och skog till industri etc. Var fanns det affärer?
Hur
var det med vården förr? Kanske en karta över hur bebyggelsen var.
Vilka kända kulturprofiler finns det? Historik över ut och inflyttade i
bygden. Varför flyttade man? Från vilka länder har det kommit
inflyttningar. Hur har de påverkat bygden? Vilka religiösa rörelser har
det funnits och vilka problem kunde finnas för en del.
Hembygdsrörelsen har många
kulturskatter som har spännande historier bakom sig. Det gäller att
dokumentera de minnen som de äldre har. De har också i regel mycket
intressanta bilder som speglar bygden. Det finns skolor som lagt in
särskild tid för projekt där elever får intervjua sina förfäder om ”förr
i tiden” och låter trycka upp det till en skrift.
Det
här vill vara en del i upprop om att politiker måste värna om
folkbildningen och ett levande föreningsliv. Alla kommuner har
kulturcentrum för levande hembygd. Ta vara på den enorma kompetens som
finns där innan det är för sent!
Bo Nilsson
Ordförande Västerbottens läns hembygdsförbund
"