27 november 2013

Öronmärkt

Det här är en läderbit. Ingen märkvärdig tingest alls. Men med en historia som har med min släkt att göra.
Den användes av min morfarsfar Johan Olof som förlaga då han i fårens vänstra öra skar ett märke för att visa att fåren var hans. Ett "bomärke" för hans och familjens får. Undrar just hur stor fårskock de hade. Det var inget jag som barn ens kunde komma på att fråga morfar.
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

26 november 2013

m.h.p.p.

Har ni stött på beteckningen m.h.p.p. alternativt m.h.v.p. någon gång? Som släktforskare är det troligare än andra att ha råkat på denna kryptiska förkortning. Det är en metod för att skriva en namnteckning, där en annan person för pennan, och undertecknaren håller handen på pennan eller handen - med hand på penna. Samma andemening har m.h.v.p. = med hand vid penna.

Så här förklarar Nationalencyklopedin denna förkortning:
m.h.p.p., 'med hand på penna', fogas till en persons namnteckning då denne på grund av fysisk svaghet eller bristande skrivkunnighet låtit en annan föra pennan; fiktionen är sålunda att den vars namn tecknas med bekräftande hand följer pennans rörelse.

Bomärken var en annan lösning att använda då man inte var skrivkunnig. Det är tecken bestående av en eller flera linjer, personligt utformat för den som använde det. Bomärken har använts på samma sätt som en namnteckning. De är inte alls ovanliga i det material jag forskar i, här i bygden fanns många som inte kunde skriva sin namnteckning föritin.
Här syns skrivkunnighet kombinerat med kameralt yrke. Här behövs varken bomärke eller förkortningen m.h.p.p. Ända sedan de gamla egyptiernas tid har skrivare/skrivkunniga varit högt ansedda.

Nu på 2000-talets Sverige har jag upptäckt en ny variant om man inte kan formulera sig: med hand bredvid tangentbordet har fått en modern betydelse här i byn. En modern betydelse skulle kunna vara m.h.b.d. (med hand bredvid datorn).

Jag blev uppriktigt skraj och förvånad då jag förstod att sekreteraren i Fäbodvägen, en skogsbilväg från 1980-talet,  inte själv skriver protokollen från stämmorna. Det har Vera från La Famiglia gjort i många år. Detta kände V. sig tvungen att berätta då jag rent ut frågade sekreteraren hur det verkligen förhöll sig under vägstämman 2009. Han var svarslös. Jag hade insett att den gamle mannen inte formulerar sig som protokollen var skrivna, det krävs mer än folkskola för att använda de ord och kombinationer som använts under flera år.  T ex småskollärarutbildning och politikererfarenhet. Jag hade alltså rätt i mitt antagande. V:s undanflykt vara att sekreteraren inte hade någon dator och inte kunde skriva rent men påstod samtidigt att han stod bredvid då hon skrev. Och han skrev under med sin namnskrift, jodå... Han är sekreterare i en vägförening vars väg har varit högvilt för vindkraftsbolaget att använda för att nå kraftverksområdet med långa transporter under genomförandestadiet och som markupplåtarna genom kontrakt lovat bana väg för.

Detta har pågått under hela tiden som vindkraftsprojektet här pågått (alltså i princip hela min tid som hemmansägare), vilket medför att La Famiglia även haft haft kontroll över det som protokollfördes i samband med vägstämmorna. Hur protokollen formuleras är en viktig sak. Man har kunnat låta bli att ta upp beslut/saker som gått mot familjen/vindkraftsprojektet, beslut och frågor har kunnat vinklas till familjens fördel. Familjens är de som lobbat mest för vindkraftsprojektet, av alla i byn är det familjens son (kommunpolitiker) som får störst ekonomisk vinning av exploateringen.

La Famiglia själv agerar är i det fördolda (styr utan att synas) och sänder fram sina medhjälpare/underhuggare som får synas med namnunderskrifter och är man väldigt medgörlig får man delta i vissa förhandlingar. Det finns ett antal exempel på detta de senaste tio åren. Genom att se till att ingå i valberedningen och välja svaga personer som gör som La Famiglia vill håller man makten i sin hand.

V. är en av två i valberedningen både i by- och Fäbodvägens samfällighet. Hon är den sammankallande, ser till att föreslå personer som går i familjen ledband till styrelseposter. Under de senaste åren har hon till och med valt justeringsmän, ja allt. Till och med justeringsmän som ska utses av medlemmarna på stämman. Dessa ska agera självständigt vid granskningen av protokollet och påpeka det man menar är sakfel eller missuppfattningar. En justeringsperson ska naturligtvis agera oberoende och ha chans att läsa genom protokollet ensam i lugn och ro. Men V. införde för flera år sedan att justering går till så att ordförande, sekreterare och de två justeringspersonerna träffas gemensamt och "justerar". "Så gör vi kommunpolitiker då viktiga protokoll justeras" var hennes förklaring då jag ifrågasatte det hela. Alla befinner sig i familjens ledband. Familjens medhjälpare menar sig troligen få en fördel av att vara nära maken men det man gör är faktiskt att arbeta mot demokrati och samarbete på lika villkor.

Gissa om jag högt kämpat emot beslutet med de beroende justeringsmännen mm mm? Detta pratar ordföranden bort och ingen annan knystar. Vi är hårt hållna i byn!!! Jag har aldrig känt mig betraktas som en barnunge tidigare i mitt vuxna liv. Det känns ovant för en kvinna på 50+, van att tänka själv, kan jag berätta. Vi bybor är kontrollerade, underkastade en familj, får inte tänka själva - ur detta kan inget positivt komma i längden.

På årets vägstämma dumpades den gamle vägsekreteraren av valberedningen. Att hen som utsetts istället också går i La Famiglias ledband fattar ni kanske... och jag anar att hen inte ensam skriver protokollen av samma anledning som tidigare. Hen är inte hemmansägare men förväntas bli det framöver. Inga mer erfarna hemmansägare dög tydligen som familjens högerhand...
http://tomstandage.wordpress.com/2013/06/21/share-it-like-cicero-how-roman-authors-used-social-networking/
En självständig kvinna och man kan jag tro eftersom analfabetism var utbredd då paret avporträtterades. Paquius Proculus och hans hustru var ett läs- och skrivkunnigt par i Pompeji. Vaxet som täcker skrivtavlan kvinnan håller i kunde smältas ned för att återanvändas. Målningen som återfunnits i ett hus i Pompeji är från första århundradet efter Kristus och finns nu på Museo Archeologico Nazionale i Neapel.
.

23 november 2013

Långa transporter

Ett vindkraftverk av vanlig konstruktion har 3 vingar. Av detta kan man räkna ut att 40 vindkraftverk har 120 vingar, så många som numera snurrar på Gabrielsberget. Vingarna är de längsta delarna på ett vindkraftverk vare sig tornen är tillverkade av betong eller stål.
I den sista MKB:n från 2006 skriver Svevind att: I huvudalternativet används Vestas V100 med 100 meters rotordiameter och ca 100 m tornhöjd och 3 MW maxeffekt.
Alternativt skulle större verk kunna användas, exempelvis Enercon E112 med 114 m rotordiameter, 124 m navhöjd och en maxeffekt på 4,5 MW.


I första fallet innebär det en bladlängd om cirka 50 meter och i det andra ungefär 57 meter men de senare kraftverken är avsedda för havsbaserad vindkraft. Transporten sker med den långa vingen i horisontalläge. Det krävs specialfordon. Det innebär att ju planare väg desto bättre.  Branta backar och tvära kurvor försvårar eller omintetgör transporten.

7,5 miljoner kWh/kraftverk avsågs att produceras per år enligt Miljökonsekvensbeskrivning daterade 2006-01-17.
www.mynewsdesk.com
Etthundratjugo kraftverksvingar innebär 120 långa transporter eller 120 transporter av långa tekniska delar. I nätverket insåg vi att Fäbodvägen vore den mest lämpliga för dessa långa transporter då vi på David H:s anmodan och med honom som chaufför körde de tre tänkta tillfartsvägarna i vårt län och en i Västernorrland (ej färgmarkerad på kartan nedan). Allt för att i praktiken se om vi tänkte rätt. Jovisst, Fäbodvägen var bäst anpassad för långa transporter! Möjligtvis behövdes en ”justering” för avfart från Riks13 men det är en enkel match för ett företag som ska bygga 25 km väg på mjuk, vattenhållande myrmark.
Den här vindkraftparken projekterades samtidigt som bygget av Botniabanan påbörjades. På den tiden den största gruppstation/vindkraftpark som planerades i landet. Men som bunden till Norrland hängde inte de stora medierna på, på samma sätt som med Botniabanan och vindkraftsprojekt i mellersta och södra Sverige. Det är samma företag som projekterat både infrastrukturprojektet som vindkraftprojektet. Det som inträffade var att Botniabanan stod klar innan vindkraftparken började byggas. Därmed kunde det innebära problem med den huvudväg som villkorats av miljödomstolen, Stridbäcksvägen, med tillfart från E4. Botniabanans banvall var färdigbyggd och tågen skulle passera Stridbäcksvägen på en viadukt. Viaduktens höjd var begränsande och Stridbäcksvägen går parallellt med banvallen och gör således en 90 graders sväng in under banvallen och direkt därefter har vägen en lång uppförsbacke som börjar under viadukten. Långa transporter, krokiga vägar och branta backar är ingen bra kombination. Ändå hävdade Svevind på förhandlingarna i miljödomstolen att detta inte utgjorde något problem för projektet.

I dom M208-06 stod: (...) "För transporter i samband med anläggning, drift och avveckling av vindkraftparken får endast Stridbäcksvägen användas. Enstaka transporter får dock efter medgivande av tillsynsmyndigheten ske även på andra tillfartsvägar." (...)

Det innebar att de 120 transporterna med de långa vingarna hade företaget helst gjort via en annan väg, en flackare och rakare. Det vill säga ”Fäbodvägen”. Dessa transporter skulle kunna räknas som enstaka med tanke på totala antalet transporter. (Antalet transporter såg företaget till att frisera efter förhandlingen genom beräkningar med lastbilar med släp.)

Det var upplåtandet av Fäbodvägen som man försökte få till stånd genom kontakter i byn, genom La Famiglia med underhuggare. De 17 hemmansägare (14 i min by och 3 i grannbyn) som har kontrakt med Svevind har förbundit sig att arbeta för att företaget ska få rådighet över vägar hemmansägarna ensamma inte rår över. Några försök till detta finns beskrivna HÄR. Personligen tycker jag om när saker kallas vid sitt rätta namn, öppenhet och genomlysning är bättre än att mörka.
www.mynewsdesk.com
De vindkraftverk som kom att uppföras blev tyskproducerade Enercon-82 med
  • rotordiameter 82 meter
  • tornhöjd 107,1 meter
  • totalhöjden 149,38 meter och
  • bladlängd 38,8 meter
Allt enligt bygglovets tekniska beskrivning. Bygglov och marklov är undertecknat 2008-07-10 av fastighetsingenjör Arne Nilsson, Nordmalings kommun. Enercon Gmbh är delägare i vindkraftparken.

Parken ska producera 240 miljoner kWh per år enligt skriftlig uppgift från vindkraftsföretaget. Det ger 6  miljoner kWh/kraftverk och år.

Eftertext:
Nilsson är bror till en av markupplåtarna, Gösta F. med ett helt annat efternamn och boende i Vännäs. Nilsson utövade i ett tidigt skede påtryckning på en av de boende i grannbyn Ava genom hembesök då vederbörande hade uttryckt negativ inställning till vindkraftsprojektet.

Arne Nilsson avskedades från sin chefstjänst på kommunen 2009 på grund av en förtroendekris då det uppdagades att han laborerade med tidkort. Han stämplade in sig själv och sin hustru, som också var kommunanställd, men som befann sig hemma vid tidpunkten för händelsen. Enligt min information från två källor oberoende av varandra ska det ha varit satt i system.

.
.

18 november 2013

Så kan det också vara...

Men snälla nån, efter en helg i goda vänners lag, utan kontakt med internet, läser jag att politikermisshandeln i Nordmaling fått en ny vändning. Nu på måndagsmorgon läser jag det här blogginlägget av Pelle. Han har tidigare haft en outtalad tes i samma riktning som Leif GW. En inte helt orimlig teori om en politiker som tagit en "rövare" i kommunen, allt för partiets vinnings skull i skolfrågan. Hon som efter misshandeln utsetts till partiets påläggskalv, nästa kommunalråd om man vinner valet.

Leif GW skriver bland annat i den krönika från den 17 dennes, som Pelle refererar till:
(...) Först upphör mediabevakningen. Inte i form av någon vanlig pyspunka utan det går betydligt fortare än så. Man släcker lyset helt enkelt. Det blir knäpptyst i både tidningar, radio och teve och när jag och mina medarbetare försöker prata med de politiker, poliser, åklagare, journalister och alla andra på orten, som ju borde veta vad som har hänt så är det plötsligt ingen av dem som har det minsta lilla att säga.

Skam den som ger sig dock och bara ett par dagar senare har jag skaffat mig en både bestämd och detaljerad uppfattning om vad som faktiskt hände. Det är också nu som det hela blir rejält knepigt och inte minst för mig själv. Hela min yrkeserfarenhet och allt som jag får fram om den påstådda gärningen talar nämligen för att den inte har inträffat utan att det i stället är brottsoffret, som av för mig okända skäl, hittat på alltihopa. Om det nu skulle vara så illa är det för övrigt inte första gången som något sådant händer. (...)

Själv tar jag det inte för omöjligt, myntets baksida. Så är det i denna lilla kommun - ingen säger något för alla har hållhakar på varandra. Ingen vågar säga vad den vet, inte heller myndighetsperoner. De två blocken använder ojusta medel för att behålla eller vinna makt. På byanivå är det om möjligt ännu tydligare. Här har vi hemmansägare/allianspolitiker som skrämmer till tystnad och far fram med fula härskartekniker. Om detta skriver jag om på en del av min lediga tid - en nutida undersökning av min by med Montaillou som förebild.

**********

Min mamma hade 26 kusiner bara i byn. Tjugosex!!! På sin pappas sida. På sin mors sida hade hon ytterligare flera, de flesta i kommunen. Ni fattar. Det är likadant för övriga som bott här i generationer.

Jag har totalt fem kusiner men ingen är född eller boende i byn. Men jag har ett flertal tremänningar, med stort åldersspann, i byn och även tremänningar på andra håll i kommunen. Förutom de som flyttat härifrån. Går jag längre tillbaka i släktleden finns naturligtvis åtskilliga fyr- och femtmänningar här osv.

Så - släktskapen bland de boende är stort. Alla känner alla. Tystnaden lägrar sig då det verkligen gäller. Ingen vågar säga vad man vet, ingen vågar ifrågasätta. Som till exempel i stora exploateringsprojekt. Därför tror jag inte att Norrland och särskilt inte dess glesbygd någonsin kan eller kommer att kunna leva vidare av egen kraft så länge omflyttningen i byarna inte ökar markant. Släktskapen människor emellan är för omfattande vilket omöjliggör självständigt tänkande. Det gäller att rätta in sig i ledet. Precis som partipiskan viner för oliktänkande inom partipolitiken. På båda sidorna om blockgränsen. Nog vore det bra om Nordmaling ingick i en större kommun!

Tillägg: Martin Luther King sa en gång: "Den yttersta tragedin är inte de onda människornas ondska utan de goda människornas tystnad."
Liza Vesala Jonsson
.
.
Liza Jonsson, skolpolitiker i Nordmaling

14 november 2013

Så är det...

Nedanstående kan man väl skriva under på rent realpolitiskt. Och absolut ut ett stockholmsperspektiv. Men allt kan också ses från minst två sidor. När allt fler människor flyttar till och är födda i städer kommer satsningar på landsbygden och framför allt glesbygden på undantag. Såklart kan inte varenda liten by överleva i längden. Ända sedan jag flyttade "söderut" som 19-åring har landsbygden i landet, ja i världen, fortsatt att avfolkas. Skillnaden är att på den tiden hördes högre protester från riksnivå.


Tycker Ellen Ekmans seriestrip "Lilla Berlin" från Metro har samma budskap som B-sons notis. Men kanske lite mer distanserat.

Klicka på stripen för förstoring.

 .
.

12 november 2013

81 000 tunga transporter genom byn

Det finns situationer man aldrig trodde sig behöva uppleva men som ger ny visdom och erfarenhet. En sådan erfarenhet var de domstolsförhandlingar som jag och flera med mig övervarade i miljödomstolen och miljööverdomstolen i samband med det stora exploateringsprojektet med 40 vindkraftverk här i byn. Där vi var många privatpersoner som stod på naturens och närmiljöns sida.
Förhandlingarna i miljödomstolen om vindkraft gick av stapeln i Rundviksgården. Första omgången skedde i augusti 2005 och eftersom vindkraftsföretaget Svevind AB inte skött samrådet med bybor och föreningar riktigt, avslogs ansökan. Svevind hade överlåtit "samrådet" till att utföras av några av de två byarnas markupplåtare själva och byaföreningens ordförande. Således måste vindkraftsföretaget göra fördyrande omtag med samråd och därpå ny ansökan.

Domstolsförhandlingar skedde därpå i oktober månad 2006. Med på dessa förhandlingar med miljödomstolen var:
  • 5 ledamöter från miljödomstolen i Umeå
  • en av de tyska ägarna (Wolfgang Kropp) till vindkraftsföretaget Svevind samt svenske projektledaren.
  • flera av vindkraftsföretagets konsulter från länet (ÅF-Infraplan och Enetjärn Natur).
  • företagets advokat från Stockholm.
  • representanter från länsstyrelsen i Västerbottens län - avdelningschef Gustafsson och naturvårdshandläggare Laurell.
  • representanter från Nordmalings kommun - miljöchef Näslund och teknisk chef Höglander.
  • representanter från samebyn med vinterbetesrätt i kommunen, bland annat dess ordförande.
  • folk från bygden med olika syn på projektet, bland annat medlemmar i den förening som bildats för bevarandet av miljön på Gabrielsberget.
Förhandlingen löpte på efter miljökonsekvensbeskrivningens punkter. Då det var dags för punkten tillfartsvägar tog David H (från de boende) till orda och talade om de problem som kunde uppstå på grund av transporterna under anläggingstiden.

Det skulle bli många transporter under den tvååriga byggtid då 40 vindkraftverk med gravitationsfundament skulle uppföras och 25 kilometer vägar byggas. Han presenterade inför domstolens ledamöter sin uträkning av transportbehov för att frakta upp den betong som krävdes till gravitationsfundamenten (350 kubikmeter per fundament) samt det bergkross som krävdes till vägbyggena. Det underlag han hade var företagets miljökonsekvensbeskrivning.

Därefter undrade han om alla dessa lastbilar skulle köra genom byarna? Skulle alla dessa transporter passera grundskolan? Affären? Som båda fanns vid den tidpunkten. Det skulle innebära en tung lastbil var 3:dje minut varje arbetsdag under anläggningstiden hade han räknat ut.

Enligt Davids beräkning skulle 81.000 transporter krävas. Det vore olämpligt att låta dessa passera genom byarna nedanför berget påpekade han. Företaget hade inga uträkningar att komma med i denna fråga.

Att detta med transporter inte var något domstolens ledamöter hade funderat på märktes. Domaren beslutade att en paus skulle tas och Svevind med projektörer och MKB-författare skulle få tillfälle att komma med sin egen uträkning av antalet transporter.

Åhörarna inklusive medlemmarna i Föreningen för Gabrielsbergets bevarande sträckte lite på benen. Direkt gick Östen Mlr från Ava fram till David H, ställde sig bredbent framför honom och skällde ut honom. "Du ljug" blev beskyllningen. Östens brorson Anders Mlr har arrendekontrakt med vindkraftföretaget. Stämningen under hela projektets gång har varit hotfull och obehaglig från de ledande markägare som skulle komma att tjäna pengar på projektet. Byn blev delad och hur Kosovokriget, där grannar dödade sina grannar, kunde vara så brutalt har jag nu lätt att förstå. Civilisationens fernissa är mycket tunn.

Efter pausen kom först domstolsledamöterna och satte sig på sina platser, därefter stegade hela följet med vindkraftsföretag och deras konsulter in. Jodå, det var rätt siffra att 81.000 transporter skulle krävas intygade Tryggve S, civilingenjör i industriell ekonomi.

Ridå!
Tror ni att Östen bad David om ursäkt efteråt. Glöm det!
Domslutet blev att tillfartsvägen till exploateringsområdet skulle gå från E4, alltså Stridbäcksvägen.
I dom M208-06 kan vi läsa: (...) "För transporter i samband med anläggning, drift och avveckling av vindkraftparken får endast Stridbäcksvägen användas. Enstaka transporter får dock efter medgivande av tillsynsmyndigheten ske även på andra tillfartsvägar." (...)

Alla ni bybor som inte var med: ni har Föreningen Bevara Gabrielsberget att tacka för att dessa tunga lastbilstransporter inte passerade Riks13 genom våra byar. Ingen annan satte frågan på dagordningen, självfallet inte markupplåtarna som ville ha projektet igång så snart som möjligt för att kunna börja hösta in pengar, inte kommunen, inte länsstyrelsen - ingen annan än det lilla nätverket som senare ombildades till förening, som i motvind försökte få projektet att inte förstöra mer än nödvändigt för sig själva, sina grannar och bybor.

I detaljplanens planbeskrivning från november 2003 står att läsa på sidan 5: "VÄGAR. Det vägnät som krävs för vindkraftparken är: Fem alternativa väganslutningar diskuteras. Huvudalternativet, som ger lägst nybyggnadsbehov, är anslutning via Vinsjövägen. Den planerade anläggningen medför en ökning av trafiken på vägen med ett par fordon per dygn. Inom planområdet kommer en anslutningsväg att anläggas till varje vindkraftverk med tillhörande vändplatser."

Att uppgiften om ökning med ett par fordon per dag var tagen ur luften framkom på domstolsförhandlingen i miljödomstolen. Det var samma konsult som gjorde detaljplan som miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Vinsjövägen hade vindkraftsföretaget alldeles tydligt fått tillstånd att använda redan 2003 trots att den är bygemensam, jag är en av delägarna och hade aldrig hört att frågan varit uppe till diskussion i byalaget. Självklart inte, eftersom Rolf påstår att vägen är hans. På samma sätt som han försökte med en del av Kustlandsvägen för inte så länge sedan. Kallhamrade och näriga personer vet att dupera. Familjen hade tänkt att dessa tunga transporter skulle få gå 50 meter från familjen Kennemans bostadshus.

Sjutton markägare har skrivit på kontrakt med Svevind där de förbinder sig att arbeta för att de vägar de inte har full rådighet över vid behov ska kunna nyttjas av vindkraftsföretaget. Så här står i kontraktet om tillåtlighet att använda vägar:
"I den mån fastighetsägaren inte har full rådighet över vägar på fastigheten skall fastighetsägaren verka för att arrendatorn genom överenskommelse med berörda parter erhåller rätt att använda sådan väg för arrendeställets nyttjade." (Kontraktssida 3.)

Med tanke på domen från miljödomstolen och de undertecknade kontrakten innebär att vägar tillhörande vägföreningar var i riskzonen att upplåtas i viss utsträckning ända tills anläggningen var färdigbyggd.

Vinsjövägen, Myrvägen och vidare skogsbilvägen upp mot och förbi Fäbodarna var i farozonen. Det här känner endast de som satt sig in i projektet till. De som var närvarande på förhandlingar, de som läst protokoll, inlagor och domstolsbeslut och det är inte många. Är man inte insatt och inte undersöker källkritiskt tror man på det La Famiglia påstår, nämligen att dessa vägar absolut inte är/var menade att användas av vindkraftsföretaget. Det gäller att ifrågasätta och ta reda på var informationen kommer ifrån, vända och vrida på rykten. Annars blir man lurad i ett sådant här miljardprojekt i en liten norrländsk by.

Det har varit en strid på kniven att förhindra att vägar inom byn skulle användas i någon mån kan jag berätta. Den kampen förde jag och min man eftersom föreningen Bevara Gabrielsberget inte har något att säga till om i detta fall, endast delägare i vägarna har talerätt. Ingen av hemmansägarna (som inte upplät mark till projektet) verkade förstå vad som var på gång, eller vågade gå emot La Famiglia.
Inte någon av byvägarna kom till användning vid anläggningsarbetena!
.
.

7 november 2013

Elevers framtid

På små orter finns sällan några val att göra till olika grundskolor. Man har en enda skola, den kommunala, som är den närmaste. Bästa friskola diskuteras inte då det inte finns några. Föräldrarna slipper ställas i en frustrerande valsituation. Det är demokratiskt för samtliga inblandade, alla elever får likartad undervisning, föräldrar med olika utbildning och bakgrund har barnen i en gemensam skola.
- Vad tror ni betyder mest för hur ni kommer att klara er i skolan?
- Fröken och vår klassbakgrund!

Javisst är det så, vare sig man har möjlighet till det fria skolvalet eller inte!!!

Läggs den närmaste grundskolan ner får man ta den näst närmaste. Kommunen bjussar på buss-skjuts kan man väl tänka sig.

Men det innebär också att det blir ännu mer ointressant för människor att bosätta sig i glesbygd då kommunala skolor läggs ner. Man får inte ens anställning som lärare där. Som lärarförälder måste du kanske pendla längre än ditt barn. Matbespisningspersonal och skolvaktmästare blir överflödiga. Normalt har hitintills varit att områdena vård, skola, omsorg gett många arbetstillfällen även utanför storstadsregionerna. Landsbygden är numera ett osäkert kort trots alla visioner de senaste 15 åren om internets frihet att bosätta sig och arbeta varsomhelst ifrån. Norrländsk glesbygd allra mest osäker. Varenda projekt som säger sig alstra arbetstillfälle möts med öppna famnen oberoende av vilka konsekvenser det får i långa loppet. Kanske blev det inte ens nya jobb i slutändan...

Centralisering gäller.
Mer än hälften av jordens befolkning bor sedan ett par år i städer.
För första gången sedan Jordens tillblivelse.
Europa centraliseras. Makten förflyttas till Europeiska Unionen i centraleuropa.
Sverige centraliseras till storstäderna som slåss om att ligga på tio-i-topp-listan.
De små kommunerna utan stad centraliseras till municipalsamhället.
Innan de går upp i en större kommun.
Blir det ett hållbart samhälle?
Är det utveckling och framåtskridande?

http://morfarshus.blogspot.se/2011/05/blir-du-lonsam-lille-van.html
Jo, men utbildar jag mig på universitets- eller högskolenivå blir jag endast lönsam om jag bosätter mig i en stad.
.
Litet är vackert. Det tycker jag fortfarande men ser hur landsbygden går tvindöden till mötes. Globalisering kallas det.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

5 november 2013

Music Maestro!

Det kom ett mejl för 8 år sedan med en bifogad mp3-fil. Mejlet skickades till det nätverk som bildats i samband med att exploateringsprojektet med 40 vindkraftverk på Gabrielsberget blev känt två år tidigare. Så här skrev avsändaren:


To: bevara_Aspfjellet@telia.com
Sent: Friday, February 18, 2005 5:27 PM
Subject: kampsång (?)

Hej!

Jag heter Johan Nilsson och bor i Umeå. Har stor kärlek för naturen och mindre stor för oövertänkt exploatering av densamma.
Jag har skrivit ett musikstycke som snarast hör hemma i den symfoniska genren, men det skrevs efter ett mindre psykbryt när en rödhårig tant pratade om vilken turistattraktion alla vindkraftverk skulle bli....
Jag skickar detta musikstycke till er, det är långt ifrån en "kampsång" snarare en klagosång över hur det skulle bli om den rödhåriga tanten fick bestämma...
Ni får den sången av mig och jag hoppas att den, om än sorgsen, kan ge er styrka att fortsätta bekämpa exploateringen! Om ni tycker om den så får ni använda den som ni vill och det skulle glädja mig att få en kommentar om den!

Med vänliga hälsningar
Johan Nilsson

...och, filen är tung så jag hoppas ni har bredband....


*****
Lyssna på det vemodiga musikstycket Gabriels mountain genom att klicka HÄR.

Johan Nilsson komponerade Gabriel´s mountain efter att ha sett ett inslag i Rapport där projektet med de 40 vindkraftverken presenterades och förespråkare samt motståndare kom till tals. Förespråkarna, dvs. markägarna som arrenderar ut mark samt kommunalrådet träffades i kommunhuset. Kommunalrådet bläddrade i miljökonsekvensbeskrivningen som hon betraktade som en glättad broschyr med färgglada bilder. Hon påminde sig sina semestrar på den spanska turistö dit hon flyger in och då ser vindkraftverk. Hon menade att den här vindkraftparken lika väl skulle bli en turistattraktion.

En restaurang borde byggas uppe på berget för att besökare därifrån, under angenäma former, skulle kunna se hur kraftverken byggdes upp. Gissa om några skrattgrät hejdlöst åt förslaget... (och förstod att det var Trafikverkets anläggning vid Vedabron/Höga Kusten-bron som var förebild, en restaurang och informationsbyggnad som uppfördes under brons byggtid). Idén genomfördes inte!

Under miljödomstolens första förhandlingar i augusti 2005 kom det fram att de drygt 25 km vägar som byggs uppe på platåberget över berghällar och myrar är bra för att rörelsehindrade ska kunna komma ut i skön natur. Det var min granne som framförde åsikten. Han arrenderar ut mark till två verk. Vem tänker ta tag i den affärsidén?

Johans beskrivning: Gabriel's mountain is a place not very far from where I live. And it's also another piece of wilderness that is to be exploited, which makes me wonder how we care for the earth that we're responsible for.  A song for a piece of wilderness in the north of Sweden and for the guys in "Bevara Aspfjellet".



Själv har jag lärt mig en hel del mer om norrlänningars mentalitet genom det här projektet och inser att exploateringen av norrländska naturtillgångar inte kommer att upphöra inom de närmaste generationerna. Om någonsin. År 2012 var det 8 kvadratkilometer stora vindkraftsprojektet på Gabrielsberget genomfört. Läs HÄR mer förnuftigt och väldigt bra som skrivits om Norrland - om rotlöshet, utanförskap, exploatering, ja om en älskad landsända.

Det ni som besöker Nordmalings kommun bör veta är att här pratar man inte om vindkraft. Det är tabu och ska förträngas. Undvik även att tala om samer och rennäring. Renbetesmålet finns fortfarande i kommuninnevånarnas minne.

Än en gång den vemodiga Gabriel´s mountain. Gissa om den lyssnats på åtskilliga gånger.
.
.Ulla-maj Andersson (S) Nordmaling
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

2 november 2013

Arkitektur - testa kunskaperna

Hittade något intressant på nätet.
Det här är en del av min vardag.
Det här är något av vad en arkitekt och en bebyggelseantikvarie kan.
Att känna igen arkitektur och inredning.
För att kunna datera.
För att förstå.
För att på rätt sätt ta hand om byggnader och förmera värdet av dem.
För arkitekter även att formge nya hus.
Historia förklarar nutiden.
Klicka på bilden så blir den större.

Testa den här frågeleken Vilka hör ihop? som är avsedd för högstadie- eller gymnasieelever. Den visar hur van man är att se, registrera. Uppgiften är hämtad ur lärarhandledningen till "Så byggdes staden", 2012.

Den här frågeleken handlar inte om renässans, inte barock, inte gustaviansk tid.
Utan om de senaste 130 årens trender inom villabyggande.
Kan man pussla samman det som hör ihop har man känsla för tidstypiska detaljer och kan vara varsam om dem.
Men minns: det som visas på planschen ovan är yta. Här saknas konstruktioner och konstruktionsdetaljer.
Vilka är minst lika viktiga att ha koll på.
Innan man går på med motorsågen och kofoten.

Tänk er en Bentley med en dörr utbytt mot en Volvodörr!
Tänk er en rokokobyrå med ena lådan utbytt med en låda från en 50-talsbyrå!
Behåller bilen eller byrån sitt värde? Knappast.
Men hus får man behandla hur som helst!!!

Många följer klädmodet.  Att känna till och kanske bära Dior, Jean Paul Gaultier, Peak Performance, Filippa K, Hermès, Tiger, Tommy Hilfiger, Hugo Boss, Fjällräven, Baldino, Max Mara, Acne, Emporio Armani, Marimekko, Prada eller varför inte Hunter gummistövlar som lantlivsboende...  ger identitet och visar vilken livsstil man önskar sig. Och ger kanske önskad status.

Även hus följer trender. Man byter inte ut eller kombinerar vad som helst med bibehållen status :-)
http://butik.byggtjanst.se/images/webbutik/pdf/LararhandledningSBS_mellan.pdf
Facit på frågorna ovan finns på sidan 39 i den lärarhandledning du kan öppna genom att klicka antingen på lilla bilden eller  HÄR.
Det är en stor fil som kan ta tid att ladda upp men är väl värd att vänta på :-) Där finns mycket läsvärt.
På sidan 47 finns en annan frågetävling om inredning - att reda ut från vilken epok et antal stolar är tillverkade.

Med ökad kunskap ökar också glädjen över att förstå och kunna läsa sin omgivning, och i förlängningen att kunna påverka den. Demokrati och hållbar utveckling är viktiga parametrar i byggprocessen. För det vill vi väl ha?
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...