13 maj 2020

Titlar i byn 1880-1890

Ur husförhörslängder går det att utläsa vilka yrken/belägenhet människor hade som då levde. Husförhörslängden för 1880-1890 visar vilka yrken/titlar som fanns i byn under denna tioårsperiod eller del av tidsperioden.

Bonde, kapten, styrman, handelsföreståndare, handlande, gamle bonden/ förre bonden (dvs. med födorådskontrakt), inhyses, arbetare, torpare, skomakare, kronobåtsman. Änkorna beskrevs ofta först med sin döde mans namn och dennes sysselsättning, därefter med sitt eget namn. Som vanligt vid denna tid är stavningen inte enhetlig.

I byn fanns så många fler människor än de nedan uppräknade som är familjens "överhuvud". Där fanns hustrur och barn, pigor och drängar. Ett myller av liv pågick.


Bond Kapt Gustaf Karlsson Lindgren f 1853
Bond Nils Ol. Nilsson f 1838
Bond J O Sikström f 1849
Bond Nils Ol Hörnsten f 1847
Bond Johan Hörnsten f 1849
Bond P. Käck f 1818
Bond Jonas Jonsson f 1816
Styrman Lars Anders Larsson f 1833
Bond Mats Person f 1834
Handelsföreståndare Jacob Öberg f 1849
Bond Jacob Jonsson f 1833
Bond o Handl Jonas Forsberg f 1828
Bond Edvard Rönnberg f 1844
Bond Oskar Berglund f 1851
Gamle bonden Jakob Olsson f 1817
Bond Joh Söderström f 1831
Bond Erik Johan Tornberg f 1844
F bond Jonas Pehrson f 1818
Bond Jonas Augt Jonsson Thurdin f 1858
Bond Johan Petter Jonsson se pag 37 ½
F bond Nils Pett Holmgren f 1820 Dog 1859 men står med ändå (!?) Änkan omgift 1862.
Bond Per Anton Nilsson Höglund f 1858
F bond Olof Lindström f 1815
Bond Johan Hjalmar Eriksson f 1857 i Norrköping
Bond Jakob Jakobsson f 1830
Bond Joh Strömberg f 1835
Inh N J Sandmans Ea Marga Kath Renbom f 1810
Torp Per Efr. Sandman f 1838
Torp Johan Erik Ersson f 1846
Inh Enkan Johanna Östlund f 1844
F d kronobåtsman Anders Brömster f 1804
Gårdsegare Skeppareenkan Johanna Östlund f 1844
Inh P Bergqvists Enka Maria xxx Olovsdr f 1825
Torp P Efr Öberg f 1832
Inh Olof Jakobsson f 1815 - blind
Inh Erik Gustaf A-oläsligt f  1836
Inh Erik Lydig f 1802
Inh P Jonssons Ea Barbru Kata. Håkman f 1804
Inh Isak Isakssons Ea Anna Margr Pehrsdr f 1815
Arb. Pehr Isaksson f 1834
Arbet. Jonas Pehrson f 1834
Arbet Nils Erik Emmanuilsson Öberg f 1836
Arb Johan Nilsson Öbergs f 1864
Torp Anders Öbergs E:ka Maria Lovisa Mårtensdr f 1838
Inh Sven? Gustav Amqvist? f 1831
Arbet Erik Lindblom f 1821
Arbet Johan Lindblom f 1853
Arbet Pehr Anton Lindblom f 1858
Inh J Lindbergs E:ka Maria Augusta Sandman f 1834
Torp Jakob Olofson f 1837
Arbet Johan Olof Mattson f 1845
Torp Erik Gust. Olsson f 1845
Torp Joh Petter Jonsson f 1848
Socken skomakare Nils Ol. Sundström f 1853
Kronobåtsman Karl Vänström Brömster f 1867 (flyttade åter till Vännäs 1887)
Torp Nils Erik Nilsson f 1860



 
Detta är visitkort ur ett album. Personerna är okända för mig, kanske är de bybor. 
De är i alla fall med största säkerhet från socknen.


Alla bönder var småbrukare, här har aldrig funnits några stora godsägare.
Torpare hade torpkontrakt så det måste ha funnits många torp en gång i tiden, torp som låg på böndernas mark. Var de inhyses bodde skulle jag bra gärna vilja veta, det kunde vara hela familjer som behövde tak över huvudet.

Trävaruindustrin hade kommit igång, sågverk i Rundviksverken och Hyngelsböle krävde arbetare, järnframställning vid Olofsfors bruk hade grundats redan 1762. Var i byn bodde de som tituleras arbetare? Arbetarbostäder fanns det inte i bondbyn. Vi vet att torparen och sågverksarbetare Anders Öberg, som dog under tioårsperioden,  arrenderade ett torp. Och båtsmannen hade sitt båtmanstorp.

Titlar som visar på boklig bildning saknas under denna tioårsperiod och tidigare. Inga tjänstemän bor i byn men när en skola uppfördes på 1890-talet flyttade en folkskollärare/folkskollärarinna till en lägenhet en trappa upp i skolbyggnaden. Folkskollärare/-lärarinnor hade då hög status på grund av sin utbildning och skrivkunnighet.

Hade någon av de som är uppräknade, eller någon i deras familjer, någonsin läst en roman? Av Flygare-Carlén, Almqvist, Strindberg? Eller annan författare. Lästes något annat än kristlig uppbyggelselitteratur? Det är inte troligt.
.
.

2 kommentarer:

  1. Beträffande arbetarbostäder i anslutning till sågen i Hyngelsböle fanns faktiskt en stor bostadslänga i timmer med två våningar för flera familjer. Den stod på andra sidan bron från sågen räknat på området där det nu finns en vildmarkscamping.

    SvaraRadera
  2. Hyngelsböle var liksom Rundviksverken ett sågverkssamhälle (även om bönder fanns där). Och Olofsfors var ett brukssamhälle. I bondbyn där jag växte upp fanns ingen industri - varken sågverk, järnbruk eller annan industri som innebar arbetstillfällen för arbetare. Därmed inga arbetarlängor. Läget för längan med lägenheter i Hyngelsböle var vacker då när slyet inte fick växa sig högt och stort.

    SvaraRadera

Tyck till om du vill...