Gräv där du står

Sven Lindqvist (1932-2019) bok Gräv där du står som utkom 1978 har fått stor effekt på dokumentation av industrimiljöer i landet. Här i kommunen dokumenterades Masonitefabriken 1979 av Jan K Persson, född 1946 och bildkonstnär från Lögdeå. Projektnamnet löd:

• Rundviksprojektet : bilder om industriarbetet vid Masonite AB i Rundviksverken.

”Historien är viktig därför att resultatet av den finns fortfarande kvar. Det förflutna ger fortfarande avkastning. Det förflutna ger fortfarande makt”. (Sven Lindqvist, Gräv där du står)

Men boken Gräv där du står fick även effekt på vardagsmänniskors kulturhistoriska rötter och insikter. I dess kölvatten gavs många hembygdsböcker ut skrivna som studiecirklar med bybor själva som skribenter. I byarna i kommunen författades böcker med kulturhistorisk inriktning. Etnologer, folklivsforskare, antikvarier fanns inte på listan över medverkande. Kanske inte ens en redaktör som höll samman berättelserna. Men oerhört intressant att de blev utgivna. Intresset hos kulturmiljövårdande myndigheter för industrins kulturarv och vardagsmänniskornas liv ökade också under 70-talet, det var inte enbart högreståndsmiljöer som var bevaransvärda.

Skogsvårdsstyrelsen (nu Skogsstyrelsen) uppmuntrade till genomgång av kulturmiljöer i skogen. Studiecirkel anordnades även här och platser blev uppmärkta. Tyvärr bekostade inte myndigheten hållbara och ljusäkta skyltar som sattes upp, så detta arbete är numera bortglömt och osynligt.Ingen dokumentation gjordes och nu är alla cirkeldeltagare bortgångna.

För min hembys räkning innebar det även att, när en skogsbilväg anlades 1982, fäbodvallen som historisk plats plötsligt fick vind i seglen. Nu gick det ju att köra bil upp till platsen, något ingen gjort tidigare - varken de människor som en gång i tiden nyttjade fäboden för sin överlevnads skull eller sentida generationer. Under anno dazumal användes en enkel kärrväg men kanske mest en stig. Jag menar att detta skedde med Sven Lindqvists påverkan och den anda som låg i tiden.

Inga ursprungliga byggnader fanns kvar på fäbodvallen, de var borta sedan länge. Efter 1982 började kojor och äldre byggnader flyttas dit och några nybyggdes men inte på platser där hus tidigare stått. Byggnaderna och platsen är inget försök till rekonstruktioner, platsen har inte undersökts av arkeologer eller andra sakkunniga.

 Mitt exemplar av boken köpte jag ungefär samtidigt som den gavs ut.

Ännu en kommunchef sparkas

 Sveriges Televisions nyhet från lokalredaktionen i Västerbotten den 8 juli 2022.

 

* *

Sveriges Televisions nyhet från lokalredaktionen i Västerbotten den 8 juli 2022.

Det är inte lätt att hänga med i svängarna när det gäller byte av kommunchefer i Nordmaling. Vare sid det är den röda eller den blå falangen som styr kommunen. Under nuvarande KSO har tre ordinarie kommunchefer slutat och ett antal tillförordnade. Under (S) styrning var det minst lika turbulent. 

I det här senaste fallet kan jag tänka att t ex händelser med Olofsfors bruk blev ett problem för kommunledningen. Politikerna beslutar, tjänstemän genomför beslut. Inte tvärtom. 

En tillförordnad kommunchef tillsattes i fredags 8/7 2022. Han är den fjärde tillförordnade efter att de ordinarie kommuncheferna Dan Vähä som avgick 2013 och Helen Sundström Hetta 2017 om jag räknat rätt.

Nordmaling har ett speciellt klimat (slogan från 1970-talet).

Afrättningar å Levar avrättningsplats, Nordmaling

 

Klicka för större bild.

Ur dödbok: 1845

Dec 10 Nordsjö -
Drängen Peter Olofsson, 35 (år)
Afrättad kl 11 f.m. å Lefvar Bys område för mord,
rån och mordbrand, verkställd hos kolaren Erik

Gust. Svensson i Storänget Sönd. d. 8 Sept. 1844.

Den 11 december 1845 kl 11 på förmiddagen avrättades drängen Peter Olofsson, Nordsjö, i Lefvar Bys område för mord, rån och mordbrand.

Dådet på Storänget 

Till Lögde by hör en gård, som kallas för Storänget. Den ligger vid fjärden mellan Rönnholm och Kronörn. Hit kom på 1770-talet en brukskolare, som hette Erik Forsberg f. 1730. Vi skall här beskriva en händelse som inträffade söndagen den 8 september 1844 och som säkerligen lät tala om sig länge. 

Som åbo på Storänget bodde vid denna tid den unge bonden Erik Gustaf Svensson från Bergsjö och dennes hustru Anna Magdalena, Johan Asmundssons dotter från Hyngelsböle, som varit fosterdotter hos Jonas Forsberg f. 1787, en sonson till den förste Forsberg. 

Denna söndag skulle hustrun kyrktagas efter sonen Erik Olofs lyckliga födelse i juli. De båda makarna och fostermodern Anna Dorotea samt äldsta dottern Anna Erika rodde därför över fjärden till kyrkan. Hemma stannade dels den gamle förmånsgubben Jonas Forsberg och en ett och ett halvt år gammal flicka Dorotea Johanna samt den nyfödde pojken, dels två unga pigor. Forsberg hade förberett sig att fara ut på en fisketur men blev hindrad genom att några bekanta från bruket kom och hälsade på och stannade till kl 5 på em. Då får gubben ut i båten och tog med sig ena pigan till roddhjälp. Hemma blev således endast en 17-årig piga och de två små barnen. Storängetfolket hade några år tidigare haft en dräng, som hette Per Olsson från Nordsjö. Nu kom denne helt plötsligt över skogen på besök. Efter att ha förhört sig om husbondfolket överföll han pigan med en träpipa och slog henne så hårt i huvudet att hon föll men reste sig och sprang ut mot sjön för att se om någon roddare syntes, som kunde hjälpa henne. Till närmaste gård var det nämligen en fjärndels mil. Men Per Olsson hann upp flickan och slog henne upprepade gånger i huvudet så att hon blödde ymnigt. När hon sedan fallit ned på marken, trampade han över bröstet, så att hon förlorade sansen. Sen drog han upp henne till stugan, står det i ett tidningsreferat. 

Nu började barnen gråta, och i förargelsen över detta krossade han huvudskålen på flickan med sin träpipa. Därefter gick han lös på pojken i vaggan och slog honom så hårt att blodet trängde ut genom örgången. Nu kunde han övergå till den planerade stölden och sedan han tagit vad han eftertraktat, drog han in pigan i rummet, där det fanns en säng med dunkläder och på väggarna hängde bomullsklänningar och annat eldfängt gods. Sedan han slängt två eldbränder i sängen, tog han stöldgodset och drog av gården i tro att elden skulle utplåna alla spår av vad som skett. 

Emellertid återfick flickan sansen och lyckades släcka eldbränderna och sedan krypa på golven bort till det rum där den lille låg och skrek. Hon lyckades lägga honom i sitt knä. I denna ställning och blödande påträffades hon nära vanmakt, när gårdsfolket återkom. Den unga mamman höll på att förlora förståndet av chocken men "uppehölls på branten af förtviflans afgrund genom religionens tröstegrunder". Hon var syster till den kände Jakob Jansen i Hyngelsböle. 

Eftersom pigan kunde berätta om det inträffade, kunde länsman Nils Nolund redan på måndagsafton gripa mördaren i närheten av Sunnansjö på väg till sin bror i Salberg, där han även själv var skriven. Per Olsson hade även tidigare varit straffad för stöld och fick den gången 40 par spö. Han var stark och robust, 33 år gammal. I början nekade han till allt, men då han fått höra att pigan levde och vittnat om händelsen, så fann han för gott att erkänna, och han dömdes till livets förlust. Hans nådeansökan avslogs. 

Den 11 december samma år blev det avrättningsdag. Han fick åka fångskjuts från Umeå till Nordmalings häradshäkte. Därifrån sände han bud till pigan i Storänge och bad att få träffa henne. När hon infunnit sig, bad han henne om förlåtelse och skänkte henne en bibel och en mindre andaktsbok, som han köpt för vad han sparat under sin fängelsetid. 

Kl. 11 på förmiddagen halshöggs Per Olsson på Levars galgbacke. Han gick med kristlig undergivenhet sin död till mötes, "dock lärer tillkännagivit sig i hans åtbörder en vid omedveten oro". Enligt en annan uppgift skall han under färden från Vallen till Levar ha sjungit med vacker och klar röst flera psalmer. Detta var troligen sista gången bilan gick på Levars galgbacke. /Red. Så visar det sig inte vara fallet./

Källa: Tyko Lundkvists bok Av Ris och Rot (1973) sid 28-29

Ordet med fet stil har genom källgranskning rättas i förhållande till de texter som finns på nätet (https://www.rotter.se/faktabanken/avrattade/268-2005-01-03-11-48  och sedan 2022 på visitnordmaling.se)

*

Detta dåd hörde jag berättas om ett flertal gånger som barn. Det var hemskt och sedelärande. Berättelser och skrönor är något som vi som är födda innan teven slog igenom ofta är uppväxta med. Så här i efterhand är jag mycket tacksam över mina berättande föräldrar, just denna otäcka händelse berättade min far som troligen hört den av sin mor, min farmor.

Detta står på skylten vid avrättningsplatsen. Där är det lämpligt att även informera om att avrättningsplatsen flyttats vid bygget av Botniabanan för att informationen ska vara fullödig och sann. 

 

Så vad hände den 31 augusti 1853?
Jo, då avrättades ännu en man för mord.

Klicka för större bild.

Dödbok: 1853

Aug 31 Högland -
Torparen Johan Wiklund, enl Kongl Majts dom afrättad
för mord å sin Hustru Anna Cathar. Svensdr.       29. (Den avrättades ålder)

Det är två av de avrättningar som skett å Levar avrättningsplats, den plats som inte finns upptagen av SCB vid den genomgång av RAÄ:s Fornsök myndigheten gjorde 2021.

Galgbackar och avrättningsplatser

Hösten 2021 stod detta att läsa i dagstidningar och på internet, åtminstone på flera av de sidor jag besökte. En rätt märklig nyhet kan tyckas:

Över en halv miljon bor nära gamla avrättningsplatser

Nästan 557 000 invånare i Sverige har som längst en kilometer till en tidigare avrättningsplats. Om avståndet utökas till max tre kilometer berörs i stället en fjärdedel av landets befolkning.

Om undersökningen

Platser förknippade med avrättningar och galgplatser har hämtats från Riksantikvarieämbetets Fornsök som innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige. I praktiken fanns fler platser än vad som är registrerade i dag, då de medeltida avrättningsplatserna ibland saknar en registrering.

Det var Statistiska centralbyrån som gjort undersökningen.

Nordmaling på rad 225 har ingen avrättningsplats enligt enligt SCB. Det stämmer på sitt sätt eftersom platsen begravdes under en järnvägsvall 2004. Men fornplatsen som sådan finns analogt i Riksantikvarieämbetets Fornsök - i pärmar som jag tittat i och kopierat. Den senaste inventeringen gjordes 1981 och då fanns avrättningsplatsen i Levar antecknad. Stenen som markerade platsen är dock flyttad i samband med att Botniabanan anlades, järnvägsrälsen löper över den ursprungliga platsen. Platsen är inte autentisk och skylten stämmer inte om den inte alldeles oförmodat har ändrats under senaste halvåret.

Via denna länk till SCB kan man ladda ner uppgifterna för hela landet. Än enklare är det att klicka HÄR och titta längst ner på sidan 4.

Ovan: Levar avrättningsplats på sin autentiska plats innan den hamnade under järnvägsvallen 2004.

 

Foton från 2004 då ursprungsplatsen tillfälligt markerades med "kulturstubbar", stenen har flyttats på bilderna.

 

Så här såg det ut dit den flyttats. Senare byggdes en enkel gärdsgård runt en del av stenen. Senast jag var där var skylten densamma som före flytten.

Alltså -  någon autentisk avrättningsplats finns inte längre. Statistik kan användas till mycket och en vän av ordning undrar hur SCB tagit fram statistiken. Att statistik inte går att lita på är allmänt känt. Nedan en kortversion av nyheten som stod att läsa i pressen hösten 2021:

Över en halv miljon svenskar bor idag nära en avrättningsplats utan att veta om det. Statistikmyndigheten SCB avslöjar nu var alla dessa galgbackar finns!

Från norr till söder i vårt avlånga land finns de platser som en gång i tiden fungerade som offentliga avrättningsplatser. I städerna placerades avrättningsplatsen ofta på en höjd. I takt med att befolkningen växte flyttades den längre ut.

Två kända avrättningar på denna plats skriver jag om HÄR.

Övergivet

Foto januari 2022.

Brukshandeln i Olofsfors upphörde för många år sedan. På 1990-talet fick den utgöra skalet till ett nytt museum, kulturum, över bruket, ett museum med en bra och vacker utställning. Väl placerad mitt i bruket längs Riksvägen som alla - besökare och boende - passerade. Genom skyltfönstret såg man brukets skapare Jennings till häst i naturlig storlek. Den röda rocken lyste lång väg.

Ett byggnadsvårdsföretag startade sin verksamhet i bruksladugården. Efter några år flyttade de till brukshandeln och museet flyttades långt bort i bakgrunden, långt från sin centrala placering. I något år fungerade byggnadsvårdsbutiken men snart nog lade ägarna ner verksamheten. Kulturen hade fått ge vika för näringslivet. En ny byggnadsvårdsbutik tog över, nu åter igen i bruksladugården. Nu står brukshandeln tom sedan länge efter ett kort försök av en annan verksamhet försökt att etablera sig i lokalen. Ett ödehus mitt i Olofsfors centrala del. Så synd att museet flyttades, det hade en bra placering längs allfarvägen och utställningen var utförd av ett professionellt kulturinformationsföretag.

Olofsfors bruk blev av SIM, Svenska Industriminnesföreningen, utnämnt till Årets industriminne 2014 men nu går det utför istället för tvärtom. Bruket sägs vara Västerbottens största turistmål. De som arrenderat herrgården för att bedriva restaurangverksamhet blev tidigare uppsagda trots att kontraktet inte gått ut - schism uppstod. I april 2021 anställdes en projektledare vid Olofsfors bruk. Syftet var att utveckla verksamheten men det slog inte väl ut så denne sparkades efter två månader av stiftelsen Olofsfors Bruksmuseum. Det strular i Olofsfors till ogagn för turismen och det är inte uppmuntrande att läsa om sådant här.

Västerbottens Kuriren september 2021. 

Undrar vilken kostnaden blev för den förlikning som blev följden? 

Stiftelsens styrelse består av representanter från Nordmalings kommun, familjen Barbro Westerberg samt Västerbottens museum.

Foto januari 2022.

 

Restaurangen i herrgården är stängd sedan 2019. Tegeltaket byttes ut i fjol. Renovering kanske pågår interiört med antikvarisk expertis iblandade? Hoppas att restaurangverksamheten kommer igång igen.

Kommunikation

 

"Information är vaccin mot propaganda.
Det går inte att lura ett upplyst folk."

 

 

 

Jag har säkerligen blivit lurad ett antal gånger i mitt liv.

Har jag inte märkt det har det varit skickligt gjort och det har inte bekommit mig.

Som fastighetsägare här i byn har jag flera gånger försökt luras att tro felaktiga saker.

Det har skett klumpigt och varit väldigt lätt att genomskåda på direkten.

Detta får mig tyvärr att tro att på små orter på landsbygden är kunskap i flera stycken låg.

Även om jag vet att det på intet sätt stämmer överallt.

Men kanske är det lät att tro på den som har stadigaste rösten och tar det hen säger för sanning.

Trots förändringens vindar lever man kvar i byåldermannens tid.

Inte i en demokrati.

Föreningsvidriga beslut fattas eller försöker trumfas igenom.

Samhällsutvecklingen har gått vidare, utbildningsnivån bland befolkningen har ökat, källkritiken tillkommit.

 

Hur ska t ex en försäljning av mark som ägs gemensamt av bysamfälligheten gå till på ett regelrätt sätt? Kan man t ex ändra andelstalen hur som helst?

Kan man t ex besluta att utdebitera medlemmarna 90 000 kronor utan att summan står i kallelsen och utan att samtliga medlemmar är närvarande på stämman? Och hänvisa till att det är bråttom. 

Det är några exempel på vad en styrelse inte känner till här.

Men man man läsa sig till detta

- om man vill.

Det finns det sakkunniga att fråga om man är osäker utan att det kostar pengar.

 

Om jag tror på demokrati och tillsammansansvar och allas lika värde men om ingen annan gör det

- hur ska jag då agera när felaktigheter och odemokratiska förslag dyker upp?

Bildning behövs mer än någonsin.

Bouppteckningar

 "Livet efter döden - bouppteckningar berättar" heter ett lunchwebinarium som Riksarkivet anordnade den 18 mars 2022. Det finns att lyssna på Youtube HÄR.

Det går att läsa ut en hel de intressant ur en bouppteckning. Hur man bodde, om inventarier var köpta eller hemgjorda, klädskick, levnadsomständigheter, man kan utläsa personens klasstillhörighet särskilt om man har vana att läsa bouppteckningar och därmed har många olika att jämföra med.
I mars 1894 dog min morfars farmor på sitt 75:e. Bouppteckningen efter henne lyder som följer:

 *

År 1894 den 19 Mars kallades undertecknade att förrätta bouppteckning efter Enkan Brita Katarina Forssberg i (Y), som afled den 25 nyssvekne Februari och efterlemnade som sterbhusdelegare ende sonen Hemmansegaren Johan Olof S i (Y) hvilken tillsades att uppgifva boet som det vid den aflidnas frånfälle befans, Hvarefter uppteckning och värdering företogs som följer.

Fastighet Hemmanet 2 seland No 4 med Åbyggnad	4000	4000
Guld och Silfver
4 st Guldringar	5
1 st Silfver Förläggarslef	10
12 st do Matskedar	72
12 st do Theskedar	18
1 st do Strösked	5
1 st do Gräddkanna	7	117
Koppar och Blecksaker
1 st Koppar Kruka	5
1 st do Stäfva	2,50
1 st do Panna	4
2 st do do	6
1 st do Kokare	3,5
3 st do Kaffepannor	4,50
1 st Messing Mortel	1
4 st Bleckhemtare	2
6 st do Formar	1,50
3 st do Fat	1
1 st do Durkslag och Rifjern	0,75	31,75
Transport		4148,75

 

Möbler
1 st Sittsoffa	25
1 st Skänk	20
2 st Dragkistor 1/10 kr, 1/5 kr	15
2 st Dragsängar 1/5 kr,1 /4 kr	9
2 st   do	13
2 st Nattduksbord 1/3 kr, 1/ 2 kr	5
2 st Thebord	4
2 st   do små	1,50
2 st Fällbord	3
1 st   do	2
2 st Bord 1/2,25, 1/1 kr	3,25
1 st Divansbord	10
2 st Schänkar	14
1 st   do	4
1 st Mjölkskåp	8
1 st Klädskåp	8
1 st Kommod	2,50
2 st Stolar	5
6 st    do	12
6 st    do	9
1 st Klocka	10
1 st Thoalettspegel	5
2 st Speglar 1/ 2 kr, 1/1 kr	3
6 st Taflor 2/3 kr, 2/1,50, 2/25f	4,75
6 st Stolar	4,50
2 st Skrin 1 /2,50  1/75 öre	3,25
1 st   do	1,25
1 st Barometer	4	209
Kvinsgångkläder
1 st Skinnfordrat Päls	10
1 st    do  Kappa	4
1 st Kappa	5
Transport	19	4357,75

 

2 st Svarta Klädningar 1/3 kr, 1/50 öre	3,50
1 st Klädning	4
5 st   do	12,50
6 st Undertjolar	9
7 st    do vita	3,50
2 st Schalar	8	59,50
Sängkläder
2 st Dunbolster 1/10 kr  1/8 kr	18
2 st Dunkuddar större	7
5 st    do små	7,50
2 st    do  do	2
1 st Fäll	12
2 st Täcken	10
3 st    do	9
2 st    do	2,50
1 st    do vit	2
1 st    do	2,25
1 st    do	1
1 st Sängomhänge	1
1 st Madrass	2
3 st    do	3	79,25
Duktyger och Linne
1 st Bordduk	3
21 st Servietter	8,40
12 st Handdukar	1,80
20 st Xxxxöfverdrag	5
14 st Lakan	7	25,20
Glas och Porslin
2 st Soppskålar 1/1,25, 1/75 f	2
1 st Ostkupa	1,25
1 st Äggkorg	1
4 st Äggkoppar	0,60
3 dussin Tallrikar	7,50
Transport	12,35	4521,70

 

1 dussin Assietter	1,50
6 st Spillkummar	1,80
1 st Karrotter	2
1 st Kaffekanna	0,40
2 st Handkannor 1/50 f, 1/40 f	0,90
5 st Glasassietter	0,50
2 st Stekfat	1
1 st Bricka	0,60
20 par Thekoppar	8
1 st Karafin	0,50
1 st Wattpumpa	1
16 st Driksglas	1,60
18 st Supglas	1,80
3 st Syltskålar	3
3 st Sockerskålar	0,75
4 st Blomvaser	1
3 st    do	1,50
8 st Stekfat	2,40	42,60
Nickel och Messing
4 st Ljusstakar	5
2 st    do	1,50
3 st    do	0,75
1 st Kaffekanna	5
1 st Sockerskål	1,50
1 st Thebricka	1,50
1 st Klockställ	0,50
2 st Hänglampor 1/10 kr, 1/5 kr	15	30,75
Kreatur
3 st Kokreatur	120
1 st Kviga	20
4 st Får 1 st Lamm	20,50
2 st Getter	10
5 st Höns	2,50	173
Transport		4768,05

 

Diverse
1 par Väfstolar	3
1 st Mangel	4
1 st Refträ	1
2 st Såar	2,25
1 st Wattbalja	1
2 st Byttor	0,75
1 st Bunke	0,50
3 st Stöptråg	1
1 st Bakubord med behör	2
1 st Nattstol och bord	1,50
1 st Bandstol och korg	0,50
1 st Skottkärra	2
Diverse tunnor	1,50
1 st Sikt	0,50
7 st Säckar	1,50
22 par Bordknifvar	5,50
2 st Slipstenar	10
1 st Assuransspruta	5
1 st Wattenvärmare	20
½ i ett tröskvärk	20
8 Hektol. Korn	40
15 st Golfmattor	7,50
2 st Thebrickor 1/1,50, 1/1 kr	2,50
3 st Spisgrytor 1/1,150,  1/1,25,  1/1 Kr	3,75
2 st Grytor 1/1,25,  1/75 f	2
1 st Stekpanna	0,50
1 st Plättpanna	0,60
3 st Pannlock	0,75
2 st Små skopor	1
1 st Fiskslef	0,30
1 st Toalettpåse med behör	1
1 st Wäska	0,75	144,15
Transport		4912,20

 

Aktier och Fordringar
5 Aktier i Lögdeå Handels Aktiebolag	75
3 Aktier i Ångbåtsbolaget Botnia	30
1 Aktie i Ångfartygs Aktiebolaget Norrland	75
Fordran af Härnösands Enskilda Bank	2120
Fordran af Fredrik Lundberg L-åfors	1000
Fordran af J. P. Jonsson (Y)	200
Kontant	100	3600
Fordringar som anses för osäker                                               4431,33
Inventarium Kronor		8512,20
Afkastning
Begrafningskostnader		200
Behållning Kronor		8312,20
Att detta bo med tillgångar och skulder är af mig uppgifvit så vitt mig är bekant, som det vid den aflidnes frånfälle befanns, betygar under edsförpliktelse.
År och dag som förr J.O.S
Såsom boupptecknings och värderingsmän A.    Wiklund      J. H. Erikson
No 11. År 1894, å Nordmalings lagtima Hösteting blef denna bouppteckning inregistrerad, betygar
På Härads Rättens vägnar Efter förordnande G. Öhrling
§1. År 1899 den 20 Februari å Nordmalings lagtima Vinterting meddelades Johan Olof S lagfart å 2 seland No 4 (Y) betygar
På Häradsrättens vägnar Xxx (svårtydd namnteckning)

Här är "bönninga"  ("langkakesen" = långkatekesen) där Brita Katarina (Karin) bodde vid sitt frånfälle.

På 1930-talet revs den gamla ärevördiga gården för alltid och ersattes av ovanstående. Undrar vad som har hänt med alla inventarier? Vilka finns kvar i sinnevärlden? Några känner jag till och några lär finnas i min ägo. Jag skulle ge mycket för att kunna gå tillbaka och se exakt hur "bönninga" var inredd och hur livet levdes där före Karins bortgång 1894. 

På alla porträtt jag sett av Karin/Katarina har hon en väldigt sträng uppsyn. Det kan bero på att det var en allvarligt sak att låta sig avfotograferas, att skratta och visa tänderna hörde inte till etiketten och var även svårt eftersom exponeringstiden var lång och man måste sitta stilla för att inte bli suddig. Men ett litet leende ändå...