17 oktober 2020

Tevagnshjul

 Tevagn med hjul att gilla.

 
Blir förundrad när jag inser att likadana tevagnshjul går att köpa idag - fyra stycken för endast 319 svenska kronor. Hos Specialbeslag AB. Heja!

Produktbeskrivning som följer:

Tevagnshjul / 75 mm / 15 kg / 4-pack / Vit/nickel.

Tevagnshjul i nickel med vitt gummi. Vid montering trycker man upp plasthylsan i möbeln och sedan trycks hjulet upp i hylsan. Kan användas till mindre möbler som vagnar och bord.

Tänk, en produkt, ett möbelbeslag som funnits i minst sju decennier och fortfarande finns på marknaden. När pappa tillverkade tevagnen, som nu är min, fanns förstås inte plasthylsan, den var då av metall.

16 oktober 2020

Solgult

När jag åker hit i oktober har jag minst en fullproppad tiolitershink med egenodlade snittblommor med mig som jag ordnar i vaser. Några solrosor fick förstås hänga med, i år en förgrenad variant med mindre men fler blommor per stängel. Riktiga glädjespridare! Det behövdes i år för gråare, mulnare, disigare och regnigare oktobersemester kan jag inte minnas. Varmare klimat är inget att hurra för tycker jag.


 

14 oktober 2020

Prydnadsminnen

 
En hylla från 50-talet kommit upp i veckan. Den plockades ner när tapetsering och golvläggning skulle ske i lill-rummet 2017. Två porslinsfiguriner, som i decennier förvarats i olika skåp och skrymslen, placerades där. Så länge...

Bambi - lika ung och söt som på 60-talet.

 
Och detsamma gäller för kissekatten. Hur barnslig får man vara som femtiotalist egentligen? Jag hör ju inte till de pyntades skara.


13 oktober 2020

Lingonbär

 

Under en liten skogsvandring blev det otippat nog en del lingon plockade. En del av lingonskörden blir till julens vattlingon.


12 oktober 2020

Träpussel från anno dazumal

Fortfarande dyker det upp bortglömda prylar och minnen. Senast två stycken träpussel för barn. Här är det ena.

Pusslet föreställer en ringdans i månsken med en mänskoflicka, ett troll, två kaniner och en hund.

 Den slippriga Näcken står för musiken, kaveldunen ståtar...
 
...och det gamla visa trädet tittar och lyssnar och vill så gärna dansa med. Jag minns hur jag som barn tyckte att detta träd var mäktigt.  Naturen är förmänskligad! Det låg i den tradition jag hade omkring mig - kristendom sammankopplad med naturmystik i form av t ex vittra och "di sma under jordi". Här i landet har vi varit ett skogs- och naturdyrkande folk där skrock och bibeltroende blandats långt in på 1900-talet. Åtminstone på landsbygder.

Lingonklasar och blåbärsbarn dansar också tillsammans i förgrunden. Undrar just hur många gånger det här pusslet lagts av mej som barn?


11 oktober 2020

Jag klistrar, jag klistrar!

Klisterremsor mot drag när man har innanfönster var vanligt förr när denna äldre typ av fönster var vanligt förekommande, ganska ovanligt numera. Trots det finns sådana här förgummerade pappersremsor fortfarande i dagligvaruhandeln, åtminstone i mellersta delen av landet. Jag är så glad över att ha två fastigheter där innerfönster finns kvar. Jag vårdar min kulturhistoria de luxe!


Här syns springan mellan innerbåge och karm som ska tätas. Här kan det dra när det blåser kallt ute. Det är innerbågen som ska tätas, ingen varmluft ska släppas ut mellan fönsterbågarna. Ytterbågen ska kunna släppa in lite luft utifrån för att kondens ska undvikas i möjligaste mån.


Och här är springan tätad. På våren är det bara att blöta bort pappersremsan med en fuktig trasa. Den lossnar lätt.

 *

En mycket enkel kammare innanför advokatbyrån. Till höger en stor tvåmanssäng under omhängen; invid ett fönster. Till vänster en plåtkamin med kokkärl. KRISTIN håller på att klistra innanfönstren. I fonden öppen dörr till byrån; därute synes fattigt folk som väntar på företräde.

KRISTIN.
Jag klistrar, jag klistrar!

DOTTERN
blek och avtärd, sitter vid kaminen.

Du stänger ute luften! Jag kvävs!...

KRISTIN.
Nu är det bara en liten springa kvar!

DOTTERN.
Luft, luft, jag kan icke andas!

KRISTIN.
Jag klistrar, jag klistrar!

ADVOKATEN.
Det är rätt, Kristin; värmen är dyr!

DOTTERN.

Å, det är som om du limmade igen munnen på mig!

(...)

Ur ETT DRÖMSPEL av Aug. Strindberg

Fönsterlav är ett traditionellt material att placera mellan bågarna. Vit fönstervadd, som också finns i handeln, är ett mer sentida.

Jag har även börjat med dragkorvar fyllda med ris som är lätt att återanvända från år till år. Meningen med materialet mellan fönsterbågarna är att det ska vara hygroskopiskt för att suga upp eventuell kondens.

10 oktober 2020

Kaffeduken

Ett inköp: en tryckt bomullsduk. En kaffeduk som saknar blombroderier som karaktäriserar 40-talets kaffedukar. Den här har en "modern" approach.

Trots att jag som ledstjärna har att inte ska köpa in retroprylar hit, här finns nog ändå, så kunde jag inte låta bli. Den var så himmelens fin och den passar inte i mitt andra boende. Här på övervåningen gör den sig superbt! För att särskilja den från de dukar som fanns här långt tidigare har jag sytt fast min namnetikett på baksidan.

 

Enkelt elva-kaffe.

Trycket på duken består av kaffefat, kaffekoppar, kaffeskedar och kaffebönor och runt om det hela en tryckt frans längd dukens kanter. Det finns inget namn på formgivare tryckt.

1910-tal, 1950-tal, 1970-tal och 2000-tal finns i mina boenden. Jag försöker skilja dem åt när jag byggnadsvårdar, restaurerar och inreder, den inriktningen är fantasieggande.

Bästa karottunderlägget för 50-talet som finns här i huset är tillverkat av flätat björknäver. Enkelt. Självklart.

9 oktober 2020

Liv

 När det inte finns krukväxter får egenodlade snittblommor för tillfället ge liv åt fönsterbrädan.


8 oktober 2020

Gråväder

Regn och rusk, grått och gråare, trist och tristare. En gladfärgad linneduk och en liten egenodlad blomsterbukett kanske kan liva upp...

 

 GLÄDJEN

Gråvädersdagen trycker mot
takåsen.
Det luktar mögel och sorgsenhet.
I hjärtats ena kammare
molar raseriet,
i den andra sitter döden och
gäspar.
Plötsligt kan glädjen uppen-
bara sig,
morgonfräck, prålande,
som tuppen på en gödselstack.

Werner Aspenström

7 oktober 2020

Hemtrevnad

 

Dagen efter ankomst var levande ljus tända och likaså björkvedsbrasan i öppna spisen. Rödvin i glasen. Ruggvädret hölls på plats utanför rutorna.




6 oktober 2020

Junghans väggur

 

Klockan i masoniteköket slår både hel- och halvtimmar med ett härligt bångande, en dov klang. Den behöver dras upp med drygt en veckas mellanrum. Formgivningen är ren. Är funktionalism.


Junghans, (Uhrenfabrik Junghans GmbH & Co. KG) tysk tillverkare av klockor i Schramberg i Schwarzwald grundad 1861. Vid sekelskiftet 1900 var Junghans störst i världen med en årlig produktion på tre miljoner klockor.

5 oktober 2020

Termometer

 

I masoniteköket/funkisköket hänger en inomhustermometer med en röd sprit som stigvätska. Glasröret är monterat på ett gulmålat, lite skålformat trästycke med schablonmålad temperaturskala i svart. Den kulören stämmer i ton med kökssnickeriernas gula gula kulör. Att temperaturen mäts i grader Celsius framgår tydligt. På baksidan står 1:05 vilket kan ha varit priset. Då.

Väggen som målats med fin roller är typisk för tiden, rollern kom i mitten av 1900-talet. Funktionalismens kök hade gärna målade väggytor med en ljus, lite blank och avtorkningsbar yta.

3 oktober 2020

Pryttlar

 

Pryttlar från förr. Underbara små manicker som bara kan köpas secondhand. Runda svarvade små träkulor av bok som är fästa på ett clips med taggad kant där tyget kläms åt av clipset. Allt för att gardinen ska sitta bra. De här fästs i gardinens överkant med valfritt avstånd beroende på textilkvalité (t ex 15 cm). Därefter förs kulorna in i ett spår på undersida kornischen.


Det finns gardinklämmor att fästa i spår även idag men numera är ploppen tillverkad av plast (se vänstra bilden). Jag kör trä för det är finare och har funnits här i huset sedan övervåningen inreddes 1950.

Härom dagen köpte jag ett antal gardinklämmor som den till höger för att fästa en gardin på en vajer. Men den lösningen skulle inte passa in i morfars hus på något av våningsplanen.

1 oktober 2020

Vippströmbrytare à la 50-tal

 

En vippströmbrytare av hårdplast från 1950. Elledningarna, som är infällda och dragna i rör, är utbytta men strömbrytaren är så klart återplacerad där den alltid suttit. Med spårskruvarna som förr. 

Annat är det med uttagen som numera ska vara jordade vilket inget av uttagen var från början. Här på övervåningen är uttagen placerade i höjd med fönsterbröstningen. Och när man bor i ett 50-talsinrett hus inser man hur få elektriska apparater och prylar som då användes. Elberoendet har ökat drastiskt.

30 september 2020

Tingestar som elklammer

Här i morfars hus på övervåningen används gamla metallklammer av TKK-modell. De här är från 50-talet. Det är de små detaljerna som gör det!

29 september 2020

Kaffepannan

Skulle jag kunna leva utan kaffepanna? Tror inte det. Jag undrar idag eftersom jag övergått från bryggare och pressoapparat till kokkaffe. En stor espressomaskin är inte att tänka på över huvud taget.


Kockums röda emaljerade kaffepanna med svart kant har funnits i köket så länge jag kan minnas. En gång i tiden kokades kaffe i den som dracks med grädde och sockerbit. Den riktigt avancerade drack kaffe på fat och balanserade kaffefatet på tre fingrar, kanske med en sockerbit i mungipan. Det var en tradition med stor skicklighet.


KAFFEVISAN av Mauritz Cramær, 1846.

Av allt det goda, som man förtär,
bland alla jordiska drycker,
ju kaffetåren den bästa är:
den skingrar människans nycker;
den styrker kroppen, den livar själen,
den känns från hjässan, ja – ned i hälen!
Hå hå, ja ja!

När hösten kommer med blåst och snö,
och våren börjar sin väta,
då blir till lynnet man kärv och slö,
man blott vill sova och träta.
Ja, man är ruskig i hela kroppen,
men … då finns hälsan i kaffekoppen!
Hå hå, ja ja!


När frun sin älskade man har mist
och sitter ensam med gälden,
hon bittert sörjer sin dubbla brist,
men … sätter pannan på elden;
och när den klarnat, hon lämnar båren,
och hämtar styrka i – kaffetåren!
Hå hå, ja ja!

När färska nyheter månde tas
från stadens hundrade kanter,
man på ett litet honett kalas
ser sina vänner och tanter …
Vid kaffebordet man gör sitt bästa
med fantiserande om sin nästa.
Hå hå, ja ja!

Den ena dricker sin tår på bit,
en annan älskar att doppa,
parlerar därvid med sådan flit,
att man bör öronen proppa.
Som trumman bullrar vid krigsreveljen,
så bullra tungorna i konseljen.
Hå hå, ja ja!

Förutan kaffe – o gudadryck! –
vad vore mänskliga livet?
Allt nytt, som ännu ej finns i tryck,
i pannans botten står skrivet; –
ty se´n man utdruckit sista slumpen,
stå livets gåtor i kaffesumpen!
Hå hå, ja ja!

26 september 2020

Masonitefunkis - favoritköket

Husqvarna Norrahammar elektrisk spis. Så modern då. I reklamen står "Förutom sina många välkända fördelar såsom den hållfasta emaljeringen, den pålitliga termostaten, de praktiska strömställarna och tydliga signallamporna, som husmödrarna uppskattar är samtliga dessa elspisar försedda med snabbkokplattor." Spisfläkt var inte vanlig på 50-talet - en imkanal högt upp på murstocken är det som gäller. Den regleras med ventilkedja.



Den elektriska spisen är utrustad både med värmeskåp och stekugn förutom fyra kokplattor.

 

I masoniteköket finns förstås också Hema-stolen som ritades på 1940-talet för Industristolar AB i Stockholm. Materialen är lackerad metall och formpressad björk. Stolen kan snurras upp eller ner till önskad höjd.

Hemmafrun skulle kunna utföra vissa hushållssysslor sittande. Här passar det bra att sitta eftersom bänken är låg för att inte täcka det lilla och lågt sittande fönstret. Under bänkskivan där det öppna utrymmet för knäna är, finns ett utdragbart bakbord att ställa uppe på bänkskivan när det bakas.

Bänkskivan av trä behandlades med svart laboratoriebets, en vanlig 50-tals behandling av kökens arbetsbänkar på 1950-talet. I framkant en fernissad björklist skruvad med rostfri spårskruv med kullrig skalle. Observera rundningen i listens ände mot högskåp. Även hurtsens handtag är av björk som fernissats och skruvats osynligt från insida låda.

24 september 2020

Trycko - rostfri funkis

 

Beslaget Trycko n:o 10, Bröderna Miller AB i Bankeryd. Tryckobeslagen har patent N:o 95620. Så mycket funktionalism. Så älskansvärt.

22 september 2020

Arkeologiska undersökningar med olika dignitet

Västerbottens museum utförde under september och oktober 2008 en "Särskild arkeologisk utredning inför planerad vindkraftspark på Gabrielsberget, Nordmalings socken och kommun, Västerbottens län."

I den särskilda arkeologiska utredningen för Gabrielsberget står i början att "Utredningen genomfördes 20080930-20081007". Perioden 30 september - 7 oktober innehåller 5 arbetsdagar, lördag-söndag ej räknade. Fem dagsverken - hur många besök på plats vet vi inte.

I slutet av rapporten står att 15 dagsverken utfördes i fält. Får någon ihop detta?

En ensam arkeolog undersökte de 20 kvadratkilometer stora området där 40 vindkraftverk och drygt 20 km vägar skulle byggas. Området ingår i samiskt vinterbetesland. Samiska kulturlämningar är mycket sköra eftersom samer lever i dialog med naturen. Visst blev jag väldigt förvånad när jag såg minimala utredningen.

Hela den arkeologiska undersökningen består av 5 sidor med stora bilder och finns att läsa HÄR.

Denna arkeologiska undersökning i Västerbotten kan jämföras med etapp 3 i norrbottniska Markbygden där sammanlagt sex arkeologer arbetade samtidigt, under hela juni månad samt en bit in i juli 2019. De vandrade igenom en yta på ca 19,24 kvadratkilometer.

Under 2012, 2013, 2015 och 2016 utförde Norrbottens museum arkeologiska utredningar i Markbygden i tidigare etapper av vindkraftsetableringen i området. Den tredje och sista etappen kan bli den största etappen av vindkraftsparken i Markbygden och utförs 2020.

Om denna noggranna arkeologiska undersökning inför exploatering av vindkraftsindustri kan man läsa på Kulturmiljö Norrbottens blogg: https://kulturmiljonorrbotten.com/2020/04/17/markbygden-2019/

Det var när jag läste om denna arkeologiska undersökning inför vindkraftsexploatering som jag drog mig till minnes den 5-sidiga som genomfördes på Gabrielsberget. Det är alltid det exploaterande företaget, i detta fall vindkraftsbolaget Svevind, som bekostar den arkeologiska undersökningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten ville att projektet skulle genomföras och tillät att formellt fel passerade, något som försenade projektet i ett drygt år. Man gav även tillstånd till en bergtäkt vid Vinsjön. Detta senare förhindrades av fyra boende vilket övriga bybor knappast känner till. Alla övriga bybor ville ha en näraliggande bergtäkt - ingen annan överklagade länsstyrelsens beslut. (Här kan man läsa om bergtäktsärendet om så önskas.)

*

På Gabrielsberget äger endast privatpersoner marken där kraftverk uppförts medan vindkraftsområdet i Markbygden till största delen ägs av staten, av Sveaskog. Det kan göra skillnad. Här i bygden har man tilltro till myndigheter vet jag av erfarenhet. Kanske lite väl stor...

.

18 september 2020

Dialekten min


Detta ville vi ha sagt med de dialektala orden. Ingen i familjen insåg att det var ett kulturarv förutom farsan.
 
ala: kreatursurin
anchônsch: motsols, moturs
rettônsch: medsols, medurs
anvar: varannan
barnan: värst, väldigt mycket
bergsega: fukt från berg som rinner ner i en slänt och gör att torka inte tar så hårt på gräset
bläckt = att kappes: att ha bråttom
bläkt: vifta, röra på
bläkte på: röra sig snabbt, ha brådska
(Va du bläkté på ve arrma: vad du vispar runt med armarna)
borta rita: ur kurs
brest - bräst: låtit potatis få grodar (ålar) inför våren då de ska i jorden.
bröfjala: debn stora runda brödspaden för tunnbrödsbak
bös: påträngande (Han ä för bös: han går på för mycket)
darrme: darrig, svag, urblåst (jämför kaffedarr´n)
dryck se: ha saker att hålla på med, underhålla sig med själv
duva: hårt tunnbröd kokat i vatten, upplagt på tallrik med smör
dyngstavarn: svinmålla
dômmder: härja
han farke mê: han bad mig enträget, påminde mig på gränsen till tvingade
Något är farket: det är åtråvärt
fattaskift: förstånd
flöj: ränna omkring (Va du  flöj! Så du ränner omkring)
gå fot om fot: hasa sig fram
fälen: fotspår, spår efter djur eller människor
gapahars: gaphals
gocke - nu äré gocke: nu är det färdigt, nu är det kommet till vägs ände, nu är det kört
gôrmitt: tokig, galen
govillit: godvilligt, gärna göra
gresst: otätt (Bole ä gresst: bordet har springor)
grämen: besviken, ångersam
gval: skräp
gäckel, gäcklen: bakre kindtand/kindtänder/molar-er
he: engelskans "put"
hov ôm drov: huller om buller
huslommricken: lummer
karitt, karet: manhaftig, lite förmer
klommer: klant (storklommer: storklant)
krôchell, krôtejll: stackare
kvamn å. storkna, tappa andan
(i) kvällst: igår kväll
lang kakesen (lang katjes´n): långa katekesen dvs jfr med Luthers stora katekes - en lång och stor västerbottensgård, parstuga
lög: ljuga
magafar/magafare: magsjuka, diarré
magahov: du ha då inge magahov = du har inget förstånd att äta lagom mycket
mjlkkärrela: mjölkkärlen
mörjus: hemlighetsfull figur i negativ bemärkelse
napp: plocka, napp ôppe: plocka upp det
nalta: litegrann
napp ôpp nalta: plocka upp lite
napp blåberra: plocka blåbär
ohôga: bekymra sig om
pjöllritt: barnslig, omogen
pjöllerforen: fånigheter
rej, räj: knåda (He ä viktitt å räj degen väl: det är viktigt att knåda degen ordentligt)
ruga: sårskorpa
schaljes: grimasera
schardôggen: nymornad eller småfrusen efter en tupplur, inte helt bekväm
seka: tjata
skrata (ôpp): skrämma (upp)
skryp: räcker länge
skôfäll: ska väl
stula vän: volta, slå kullerbytta ofrivilligt
tôfäll: torde väl
snyta: ansikte
stula vän: slå volt med vilja
sôgagryn: mellanmål
sôl: spilla
fali på sôll: spiller mycket (farlig på att söla)
ströj: stressa
styp (te): snava (över)
tjurtjartel: tjurskalle
tôsit: sölig, långsamt, fumligt
tycktest: tycktes
vingen: vinglig, nyvaket yr, behöver stöd annars tappas balansen
åtkômm: bekymmer (He ä e åtkômm ve...: det är besvär med...)
åt môrnum: i morgon bitti
äffsingen: kvickrot


Hela tiden kommer jag på fler av mej glömda ord som antecknas i den lilla svarta :-)