31 mars 2015

Höga masten

Den 5 mars 2007 har Västerbottens-Kuriren ett reportage om hur en vindmätningsmast med helikoptertransport flögs upp på Gabrielsbergets högsta topp. Det var en stor stund för många. Masten hade under en  kort period förvarats på Anders Jonssons (C) mark här i byn, utanför hans bostad. Det var en stor stund för exploateringsprojektet då masten svävade mot skyn under helikoptern. Tänk att något sådant kunde komma till stånd i en så´n liten by!!!

https://lh5.googleusercontent.com/-u_FRBlfdy6A/VRLp4Ewmz4I/AAAAAAAALak/PU0vwkdocGU/s720/vindmast.jpg
Förstasidan VK den 5 mars 2007.
På helsidesreportaget finns ytterligare tre himmelsblå foton från bergstoppen.

När masten väl var upprest fick jag ett telefonsamtal till mitt arbete. I andra änden av luren hörde jag en mansröst med gråten i halsen. Rösten tillhörde den f.d. företagsledaren boende här i byn uppe på åsen med utsikt över Gabrielsberget. Han sa att vindmätningsmasten var rest, att den var hög, syntes väl och att det såg för dj-ligt ut. Då var ändå vindmätnings-masten bara 120 meter hög, inte 150 meter som vindkraftverken skulle bli.

Han och hustrun insåg mycket väl hur störda de skulle bli av att se så många snurrande kraftverk på dagtid och blinkande röda lampor under mörkertid. Direkt från köksfönstret. En så där 17 stycken hade jag räknat ut innan de uppfördes.

- "Vad ska vi göra?" undrade han. Jag kunde endast konstatera att detta är ju detta vi i föreningen "Bevara Gabrielsberget" arbetat mot sedan föreningen bildades. Vi har gjort vad vi kunnat och mäktat med. Vill man inte ha kraftverken som utsikt måste man flytta. Annars är det är bara att anpassa sig och leva vidare precis som människorna i Anton Tjechovs och Nikolaj Gogols noveller från tsarväldet – vanligt folk som gör sitt bästa för att stå ut i det lilla och rationalisera sina öden i det stora. Att värdet på fastigheten skulle minska torde ha stått klart för familjen då om inte förr.

Det ovan berättade visar på hur svårt det är för en vanlig människa att förstå och sätta sig in i vilka konsekvenser och vilken synbarhet höga konstruktioner får. Trots fotomontage (som aldrig görs ur viktiga fotopunkter och absolut inte från den här åsen och aldrig i bästa ljus för synbarhetens skull) kan inte den som försöker sätta sig in i ett vindkraftsprojekt utan att ha specialkunskaper eller specialhjälpmedel, förstå hur det kommer att bli i verkligheten. Många, kanske de flesta, förstår vidden av en exploatering lite sent.

Den här lilla storyn visar också på att det är viktigt att handla, säga sin mening, i början av ett exploateringsprojekt. Det är då man kan påverka. Vindkraftverken kunde ha varit 200 - 220 meter höga om ingen yttrat sig i tidiga samrådet. Då hade ännu fler snurrande vingar varit synliga från åsen. Och om inte annat måste man säga sin mening för att framtidens generationer ska förstå att åtminstone någon protesterade mot det våldsamt naturförstörande projektet. Det är ett sätt att ha gott samvete i framtiden.

Under telefonsamtalet fick jag än en gång bekräftelse på vad flera bybor anser om bysamfällighetens ordförande, som inte har något vindkraftverk på sin skogsmark men som ändå lobbat otroligt hårt och samvetslöst för projektet långt innan åtminstone jag själv kände till planerna. Han är högerhand till politiker-familjen i byn som har haft stor ekonomisk vinning av projektet.  - "Tomas är mutad annars skulle han inte agera som han gör."  Så tror alltså några men utsagan går inte att kontrollera. Gissa hur stort förtroende man har för varandra här i byn? Märkligheterna har sedan fortsatt inom bysamfällighetens ofta regelvidriga och även olagliga beslut under nämnde ordförande.

Jag har haft förtroendet att få många samtal och mejl under vindkraftsprojektets gång vilket jag är tacksam för då jag därigenom närmat mig människornas sätt att tänka och handla/icke handla här. Jag har lärt känna hur mina grannar, släktingar och bybor resonerar.

Vi var två personer från byn som yttrade oss om Anders Jonssons tillståndsansökan för bergtäkt i samband med behov av kross till 25 km vägbyggen uppe på platåberget med sina våtmarker (länsstyrelsens våtmarksklassning I och II). Ingen annan vågade, förstod eller brydde sig om de bergsprängningar som förbereddes i anslutning till vår (hemmansägarnas) gemensamma sjö. Jag frågade senare Anders på en byastämma om han hade planer på att börja bergtäkten. Det var efter att alla kraftverk var uppförda. Då sa fd företagsledarens hustru (hemmansägare, född, uppvuxen och tillbakaflyttad till byn efter lärarutbildning i sta´n) lite försynt sa att det vore väl inte så bra att förstöra naturen längs den väg och sjö som man använder vid skogspromenader. Då visste hon att bergtäkten inte skulle starta. Hon är kollega och vän med Anders sambo. Kompishänsyn gör att om man bor i en liten by inte vågar säga sin mening. Utbildning spelar ingen som helst roll.

Jag önskar verkligen att skoleleverna här i kommunen får lära sig att tänka själv och våga stå på sig. Även tjejer. Annars fortsätter det att finnas ett gigantiskt sanningsunderskott samt strukturer som aldrig ändras till det bättre. Det är synd på nästa generation.
.
.

29 mars 2015

Häckande fågel

Ruggugglehonan Podiceps auritus från Kolthoffs Naturaliemagasin i Upsala har sitt revir på radion. Ojoj, så mycket 50-tal det kan bli. Men för mycket - nej nej, inte enligt mig!
.
.

27 mars 2015

Klärobskyr

- Är det verkligen behövligt med den ljusnedsmutsning som sker i världen? Måste alla dessa 10-kronor solcellslampor från Rusta skräpa ner i rader på villatomterna? Måste billiga armaturer lysa upp varenda buske?

- Nä, Viola, nu får du allt hålla igen litegranna. Basta!

- Okej, okej, men jag tycker i alla fall att belysningsivern brer ut sig lavinartat och i väldigt många fall tycker jag till och med att det är smaklöst! Var finns måttfullheten och smakfullheten?

- TYST! Du har ingen rätt att bestämma vad andra ska tycka.

- Nej så klart, men jag vill och behöver inte heller hålla inne med min åsikt...

- Så där är det att ha skaffat sig andra värderingar. Tro inte att du är förmer än någon annan. Du skulle ha hållit dej här i byn hela livet, då hade du nog tyckt annorlunda... 

- Ahh intressant, nu kommer vi in på en politisk och etisk fråga. Är utbildning alltid av godo? Finns nackdelar med utbildning? Vad är bäst för själsfriden??? Är mängdens ståndpunkt alltid den rätta? Kan välstånd räknas i kvadratmeter boyta per capita? Måste levnadsstandard mätas i BNP? Varför ska vi shoppa mer och mer för varje jul för att tillfredsställa handeln och oss själva? Är vi lyckligare nu än förr då vi bodde trängre? Är den som får dyraste klappen den lyckligaste? Är den som har mest belysning, störst boendeyta och som sparar minst energi den rikaste? Den lyckligaste? Den värdefullaste? 

- Men Viola, stopp och belägg, vad har detta med mörker att göra?

- Faktiskt väldigt mycket! Den så kallade levnadsstandarden, vårt levnadssätt, har direkt samband med ljusnedsmutsning.

https://lh5.googleusercontent.com/-MnmbQd3uvRQ/VRRRTeAzQKI/AAAAAAAALa0/r8wlkwgPXMo/s1280/jordklotet_lighttrash.jpg
Klicka på fotot för större upplevelse!

.
.

26 mars 2015

Allemansrätten

Vindkraftparker påverkar människors boendemiljö, jakt och allemansrätt. Några anser det är positivt, andra inte. Visst är det mäktiga element som roterar mot himlen, det är tydliga landmärken i landskapet. Något att låta blicken fastna på och fascineras av då man passerar förbi.



Här har 17 hemmansägare upplåtit mark till 40 vindkraftverk som uppförts på deras mark. Av dessa bor 5 utanför kommunen. Hur projektet gått till har jag till en del berättat om i tidigare bloggposter men mer finns att säga framöver.

Nu vill skogsbolaget SCA att samma vindkraftsbolag, Svevind AB, ska uppföra sex nya kraftverk i anslutning till denna bondskog på Gabrielsberget. De tilltänkta blir högre, de blir 200 meter höga. 

Vindbolaget Kraftö ansöker om tillstånd att uppföra 19 vindkraftverk i anslutning till de befintliga 40, alldeles nedanför Gabrielsberget. Privata skogsägare har tagit initiativet till detta. Man får uppfattningen att boende rent allmänt i denna glesbygd vill ha fler vindkraftverk. Vad blir nästa steg i industriell exploateringen av landskapet? Här finns lite kvar av orörd natur att rädda eftersom så många hektar redan är exploaterade och påverkar ännu större område utanför området. Nog är det skillnad på stad och landsbygd då det gäller engagemang och allemansrätten att säga sin mening!

Många glesbygdsbor och glesbygdspolitiker ser arbetstillfällen som en av fördelarna med vindkraft. I verkligheten blir det till stor del fly in - fly out-arbetare som tar jobben samt några maskin- och lastbilsförare från trakten som krävs till anläggandet av vägar. Lokalbefolkningen drar kortaste strået.

Man kan ta del av billig el, njuta av frukterna av den miljövänliga el produceras och som kommer att produceras! Här fanns den ekonomiska föreningen, EWA1, där man kunde köpa andelar i ett av vindkraftverken. Den försvann då intresset av någon anledning var otillräckligt.

Jag läser så mycket jag kan om landsbygd, utbildning, arbetstillfällen, kulturutbud, fritidsverksamheter. Visst handlar människors förmåga om att ta del i demokratiska beslutsprocesser till en del om utbildningsnivå. Vet man inte att man kan eller hur det går till att överklaga gör man inte det, man finner sig i att bli "överkörd".

I december 2014 sade mark- och miljödomstolen nej till en planerad vindkraftpark på 15 verk utanför inloppet till Göteborg. Protesterna var massiva och projektet överklagades. Här uppe verkar majoriteten tycka att alla som protesterar gör fel. Kanske särskilt om det är av hänsyn till naturen man protesterar. På så vis blir det landsbygden som får de projekt storstadsborna vägrar. Så visst är det skillnad på människornas ageranden i stad och land. Ska vi tycka att det är "synd om" landsbygdsborna?
  • Ja, de är offer för regionalpolitiken/strukturomvandlingen. 
  • Nej, "norrlänningarna" får skylla sig själva för att de inte "skriker högre".

Det finns politiker som vill ta bort möjligheten att överklaga, likaså hör och ser jag rätt många boende i kommunen som har samma åsikt. Att överklaga är att ställa till besvär och besvärlig ska man inte vara. Att vara foglig är idealet här. Så försåtligt, vill folk här verkligen ha diktatur? Tänka själv är besvärligt, lyda blint är enklare. Hur påverkar det den egna personligheten, själens djup, att gå emot sin egen vilja?

 
.
.

25 mars 2015

Vindträd från Frankrike


Haha... Det är inte första april.
Det franska företaget NewWind har utvecklat fina vindkraftverk i form av träd, L’Arbre à Vent®, som platsar i städer och samhällen.

Å när får vi se detta i stadsmiljö eller i mindre samhällen i Sverige så att "Norrlands" natur slipper exploateras ytterligare? Det första trädet "planteras" i mars i år på Champs Élysées i Paris. Vi vill ju se ytterligare teknikutveckling inom området grön energiproduktion.
.
.

24 mars 2015

Stad konta land

Staden är centrum             Landsbygden är periferi
Staden är universell          Landsbygden är specifik
Staden är aktiv                  Landsbygden är passiv
Staden är självständig       Landsbygden är beroende
Staden är kulturen             Landsbygden är naturen
Staden är vetenskaplig      Landsbygden är magisk
Staden är möjligheter        Landsbygden är problem
Staden är allmän               Landsbygden är särskild
Staden är modern              Landsbygden är eftersatt

Påståendena är obekväma på så sätt att platser ofta innefattar båda värdena, ex både potential och problem.

Landsbygden konstrueras ofta som en motsats till staden, där stadens påstådda egenskaper är sådana som vi har lärt oss vara eftersträvansvärda och det som får stå modell för det önskvärda tillståndet. Och den reella konsekvensen av dessa konstruktioner blir tyvärr inte sällan:

* Staden är närande och landsbygden tärande.
* Därför ska staden bestämma.
* Det säger sig självt.

Texten ovan är hämtad från bloggen Härifrån.
__________________________

Är det så?
Stämmer utsagorna?
Om det är så - kan mönstret brytas?
Vill vi att mönstret ska brytas?
Om utsagorna inte stämmer - kan vi landsbygdsbor gemensamt förändra synen på landsbygden?

Vänstra bilden lånad härifrån. Högra härifrån.
.
.

23 mars 2015

#min landsbygd

 https://lh6.googleusercontent.com/-Rj889Fp2jlQ/VQxpj9P-hEI/AAAAAAAALXE/0d-ut5Ix9-A/s1200/snurrorna.jpg
 Klickbara bilder
En vårvinterdag på #minlandsbygd.

I mars 2014 startade Jordbruksverket kampanjen #minlandsbygd på Instagram. Syftet har varit att ta del av vardagen på landet men också att uppmärksamma den variation av landsbygder som finns i Sverige.

I denna bok finns ett urval av bilder från Instagramkanalen. En sak har bilderna gemensamt - de visar varför människor väljer att bo på landsbygden. Det kan vara djuren, familjen, friheten, ett drömhus, landskapet eller något helt annat. Bildernas kreativa kvalitet är överväldigande och vi är glada över av att så många delat sina bilder av landsbygden med oss.

Vi vill se mer bilder av landsbygden och vi vill att andra också ska göra det!

Titta gärna i bilderboken som kan njutas av (och laddas ner om man vill) på Jordbruksverkets hemsida.

https://lh5.googleusercontent.com/-iSVcUDCdamI/VQ7QuFlGUjI/AAAAAAAALYI/IjdLL_7wt0Q/s1200/13%2520synliga%2520kraftverk.jpg
På hemväg en vårkväll i min by.
Många fler vindkraftverk finns till vänster utanför bilden.
Ännu för ljust för att se den rödblinkande hinderbelysningen.

Dessa två bilder, eller liknande, finns inte med i bilderboken #minlandsbygd. De platsar inte in i den syn Jordbruksverket vill ge av varför man vill bo på landsbygden. Men de här bilderna visar också en sanning om landsbygden. Det är tur att det finns människor som tycker om denna vy annars skulle landsbygden här dö ut.
.
.

22 mars 2015

Vindkraftbolag har fått böta

Apropå vår lokala vindkraftsindustri med 40 kraftverk på Gabrielsberget så gick det att läsa detta i Västerbottens-Kuriren för ett drygt år sedan. Det vindkraftsbolag som för närvarande är verksamt i Nordmaling är Svevind AB men det framgår inte i den fullständiga texten.
 Nordmaling
...Ett vindkraftsbolag med en park i länet måste... böta en stor summa för en rad arbetsmiljöbrister. Det... Arbetsmiljöverket om utdömande av vite. Summan de måste böta är...

Den här artikeln hittade jag inte i papperstidningen men det kan inte handla om något annat än denna händelse på Gabrielsberget då olja i lite större omfattning läckte ut i marken som måste saneras.
VK har under 00-talet uttryckligen velat skaffa sig en miljövänlig profil. Kan det vara därför som man är så njugg med att berätta lite djupare om negativa händelser i samband med det som kallas miljövänlig och grön elproduktion? Den vinge som lossnade på ett av vindkraftverken i Hörnefors var inte heller VK på hugget med att informera om annat än som en digital notis baserad på konkurrentens artikel. Folkbladet skrev en saklig artikel om olyckan.

Tillägg: Bergsplatåns myrmarker är tillrinningsområde för dricksvattentäkter nedanför berget.
.
.

20 mars 2015

Folk som vågar och vill något

På andra sidan länsgränsen gryr opinionen mot vindkraftsexploateringar. I småbyar vågar människor trotsa företag och kommun för att protestera mot planerade exploateringar av stora skogsområden. I lilla Ramsele demonstrerade man den 14 februari mot stora vindkraftsprojekt i skogarna.

Imorgon lördag den 21 mars 2015 ska det demonstreras i Sollefteå. Heja på engagerade ångermanlänningar!!! Ni som tycker något, ni som vägar något. Här finns bloggen Snurrigt - vindkraftsmotstånd i Ångermanland.


Själv minns jag det i tidigt skede månghövdade men med tiden minskande synliga motståndet mot projektet med 40 vindkraftverk på Gabrielsberget. Något samarbete kring en demonstration var inget att tänka på. Den lokala journalisten satt i knäet på regerande kommunalråd och vågade inte skriva särskilt mycket. Jag jämför med Öviks Allehanda! Människor blev hotade och var reellt rädda. Bybor hotade bybor. Tror ni bygden och kommunen har utvecklats till följd av de 40 vindkraftverken?

Det är skillnad på länen Västerbotten och Västernorrland. I Västerbotten finns en stark styrning från enda staden att räkna med - Umeå. Skellefteås inflytande är marginellt. Det innebär dåligt samarbete på alla nivåer, det är en dålig grogrund för demokrati med stark styrning. I en liten kommun i periferin blir det förödande för invånarna. Samarbete är ganska okänt enligt mitt sätt att se, man följer den starkastes vilja och diktatur utan att knysta, även de som skulle kunna räknas som "kulturelit". Det är en dålig förutsättning för förnyelse och utveckling. Här väntar fler kraftverk på att byggas, större och högre än de nuvarande. Det är när åsikter bryts som man kommer framåt.

I Västernorrland finns ingen dominerande stad utan många små. Härnösand är residensstad men inte största stad. Sundsvall, Örnsköldsvik och Sollefteå är andra städer - makten är inte koncentrerad. Min syster framförde denna åsikt då vi diskuterade läget och människors engagemang i AC i allmänhet och i vår födelsekommun i synnerhet. Hon har bott i Västerbotten, Västernorrland och Jämtlands län och jämför dessas olika strukturer.

I en bok som jag hittar i bokhyllan hemma, säkerligen pappas inköp, har norrländska dialekter vetenskapligt behandlats genom berättelser, ordspråk och förklaringar. Ett av ordspråken från Nordmalings kommun skrivs som så:


Prosä´ss vä bola´ga ä sôm å piss mot vere, man få alltehopen på´-sä.

I den miljön är jag född och uppvuxen. Jag vet att ett sådant undergivet ordspråk aldrig skulle uppstå i många andra län och städer. Boken jag hämtat talesättet ur heter: Övre Norrlands bygdemål. Berättelser på bygdemål med förklaringar och en dialektöversikt samlade och utgivna av Karl-Hampus Dahlstedt och Per-Uno Ågren, Umeås Vetenskapliga Bibliotek 1954.

Läs på Second Opinion om du vill:
Vindkraften hotar allemansrätten i skogen

Jag är glad över människor som vågar ha en åsikt. Zoombies är faktiskt farliga. Man vet aldrig var man har dem.
.
.

19 mars 2015

Mejeriprodukter att gilla

Har laddat med "norrländska" mejeriprodukter och ägg för tillvaro i Arla-land.
 
I Arla-land finns varken fil eller enlitersmjölk i "tegelstenspaket". Det saknar jag. Skulle gärna gynna Norrmejerier vid varje köptillfälle om det hade gått men se det är omöjligt. Men mer av ideologiska skäl än pga "tegelstens"-förpackningarna.
Den fräcka förpackningsdesignen på 1-litersförpackingen av mjölken (om man nu absolut ska ha skruvkork) är stapelbar fram till försäljningsstället. Bra på utflykter kan den förpackningen vara om man är latteälskare.


Alla enliters förpackningar av Arlas mjölk säljs som ovan. Företaget påstår att det är väldigt miljövänligt med skruvkork av hårdplast. Det betvivlar jag. Arla håller på att bli ett elefantiasis-företag. Milko köptes upp 2011 dels av Arla och Milkos mejeri i Grådö köptes upp av Coop. Grådömjölken är ett alternativ då det gäller mjölk om man bor i Arla-land. Dalarna är ju nästan "Norrland". Grädden därifrån är dock inte helsvensk. Det dansk-svenska mejeriföretaget Arla Foods har förgreningar i Belgien, Danmark, Luxemburg, Storbritannien, Sverige och Tyskland.

Produkterna från Gefleortens mejeri går inte att köpa i Mellansverige. Och varför gynna Skånemejerier - de där nere klarar sig nog ändå. Men hur det går för "Norrland" i framtiden är osäkert. Det där var ju inte så vetenskapligt utrett men ungefär som jag tänker om mejerierna i dagsläget. Förändringens vindar blåser hela tiden.
.
.

18 mars 2015

Öppet hav

Kvarken har öppet vatten över till Finland i mitten av mars vilket är ovanligt. Här är utsikten från Salusand, bästa badstranden sommartid. Och under vinterhalvåret, vid lämplig väderlek, vindsurfarnas paradis. Udden där borta är Fillingen.
Några få spröda isbitar sågs på en kort sträcka av den långa sandstranden.

Se även andra fotografers bilder från Salusand.
.
.

16 mars 2015

Bergtagen


Undrar hur många byggnader här i landet som är murade av vacker grönblå-skimrande slaggsten? Varje järnbruk med masugn bör väl ha sådana och många masugnar har det funnits i landet som en gång producerade slagg som avfallsprodukt. Tjusigare avfall får man leta efter. Man blir trollbunden och nästan bergtagen vid en närmare titt.

Masugnsslagg användes från mitten av 1700-talet som byggnadsmaterial. Att bygga hus av slaggflis introducerades i Sverige på 1760-talet av bergsrådet Anton von Swab. De var hållbara och ingen professionell murare behövdes vid bygget.

Men det var gruvmätaren Erik Geisler som utvecklade tekniken att gjuta block eller "slaggtegel", som murades i förband och gjorde husen ännu stadigare. Innan slaggen hann stelna tappade man ut den i formar för att gjuta den till block. Både bostadshus och industribyggnader byggda av slaggsten kan man än idag se vid gamla järnbruk. De sista slaggteglen tillverkades så sent som på 1950-talet i Sandviken. I Bergslagen kallas de blå slaggstenarna för bergslagssten så klart.

 Analogt blir benämningen här i bygden Olofsforssten.
.
.

15 mars 2015

Prommis

Tog en promenad.
Ut i naturen.
I solskenet.
 
Det finns inte långa sträckor av den här "tätortsnära" skogsvägen som går genom gammal skog.

Allt här är s.k. bondskog.
Det mest intressanta kan tyckas vara det man finner när man kommer nära. Tallbark med lav ger ett härligt mönster, furans flagor ger ett mönster med mersmak.
En träruin i form av en hölada står intill en igenväxt lägda. De är ingen ovanlig syn här i landskapet.
På väg ner mot bebyggelsen passerar jag en av de fyra parstugor som fortfarande ståtar i byn. Den har tre fönsteraxlar och ingång mot söder som brukligt hos den traditionella bebyggelsens mangårds-byggnader som huvudsakligen var vända i öst-västlig riktning.
Så här såg det ut 1957. Vägen upp mot "Gålmyra" rundade då knuten på parstugan, vägen hade ännu inte fått dagens sträckning.
Här en annan av parstugorna. Den är större, har entré mot söder och är fem fönsteraxlar lång.
Här är den på ett flygfoto från samma år - 1957. Jag skulle kunna skriva väldigt mycket till om de här parstugorna men det får anstå.
Väl nere på Riks13 finns två hölador av brädkonstruktion. De är numera de enda kvarvarande av ett större antal som fanns här på den öppna marken mitt i byn då jag var liten. De lever rätt farligt vill jag nog tro.
 
De ersätts inte ens av "de vita plastbollarna". Här är ratade bollar på hög.
Vägen var ett AK-arbete (arbetslöshetskommitténs beredskapsjobb) och Riksväg 13 invigdes 1942 under 2:dra världskriget. AK-vägar är kända för att långa sträckor drogs spikraka precis som här.

Mitt emot ladorna tillåts skogen vandra ner på den yta som sedan 1700-talet varit öppen. Det som min familj kallade Radden som jag förstår är en gammal omskrivning av rödningen, rödjningen, den yta som nybyggarna röjde och slet hårt för att få till åkermark. Här fanns länge en liten plätt obrukbar mark där det växte aspar. Asparna syns till höger som de högsta träden framför solen. Den trädbevuxna ytan har nu utökats och där finns granar, tallar och andra lövträd.

På 1646 års karta över byn var inte Radden uppodlad. Men redan 1771 hade skogen fått ge vika för åkermark på stor del av ytan. Byn bestod av 6 hemman vid denna tid.

Redan 1794 hade gårdarnas antal ökat till 10 och 1819 fanns här 12 st hemman som utökats till 17 gårdar vid laga skiftet som genomfördes 1865-1869. Man förstår att mark behövdes för att föda invånarna. Vid sekelskiftet 1900 hade byn som störst andel åkermark. Ändå var det för lite och unga människor tvingades att emigrera till Amerikat för sin utkomst. Idag finns här drygt 30 hemman så ni förstår att hemmansklyvningarna varit många under 1900-talet. Skogen har börjat återta den mark den berövats och  i framtiden  kommer naturligtvis naturen att ta tillbaka det människorna under en tid kultiverat.

300 år av öppet landskap är en bråkdel i Jordklotets historia.
.
.

14 mars 2015

Landskapets förändring

Jag har lätt att bli engagerad och intresserad då jag får inbjudningar av den typ som kommer längre ner.

Men, de senaste åren, då jag insett hur det fungerar här uppe i norr, ja även i kustlandet som sägs ska vara mer levande än inlandet, blir jag ledsen av tillståndet här. Tillståndet för människors livsvillkor och landskapet här handlar, precis som överallt annars, om den politik som bedrivs, javisst, både nationell, regional och lokal. Men även människornas eget engagemang! Allvarligt talat tycker jag många gånger att man har sig själv att skylla då initiativförmåga och lite "djävlar anamma" saknas. Man konstaterar bara att det är som det är. "Jag vill leva i lugn och ro. Jag orkar inte engagera mig." Så där som det lätt låter på mycket små orter som anser sig vara del av en samhällsutveckling som inte går att påverka. Att valdeltagande är lägre i små kommuner med låg utbildningsnivå är en vetenskaplig sanning. Fler invånare i storstäder tror att man kan förändra sin tillvaro - därför röstar man. Att detta har med utbildning att göra är även det statistiskt belagt.

En av verkningarna blir att jordbrukslandskapet växer igen då åkermarken inte betingar något högre värde. Visst är det väl onödigt att det satsas på Norrland då det gäller öppna landskap och landskapsvård. Vem orkar bry sig? Satsa på Götaland och Svealand, ja särskilt Mälardalen där en stor del av storstadsborna lever sina liv. Norrland är marginellt och kan användas för exploateringar. Vem bryr sig?
Ur boken Skånes landskap i förändring. Foto: Sven Persson.

Kanske borde jag gå på Europa Nostras seminarium för att träffa individer med min egen inställning till landskapet. Ibland behöver man omges av människor med samma tankar och livsinställning för att överleva. Även om de är från Skåne och Storbritannien.



 
EUROPA NOSTRA SVERIGE

Temakväll: Det gröna kulturarvet och förändringar av landskap

Torsdagen den 19 mars, kl 18.00 - 21.00, Skeppsholmen


Kvällen inleds med en presentation av världsarvet Studley Royal Park & Fountains Abbey i Yorkshire av Michael Ridsdale. Parken är en av få stora 1700-tals anläggningar i den engelska stilen som överlevt i sin ursprungliga form och med en av de mest spektakulära vattenträdgårdarna i England. Ruinen av cistercienserklostret Fountains Abbey bildar en harmonisk helhet av byggnader, trädgårdar och landskap.

Sven Persson visar bilder från det skånska landskapet tagna på 1950-talet och nutida bilder tagna på exakt samma plats, som tydligt visar på stora förändringar. En förändring som fortgår och där det är viktigt att minnas vad som skett för att kunna påverka vad som kommer att ske. Avslutningsvis gör Anders Larsson en exposé som börjar med vad som händer med jordbruksmarken världen över för att sedan bryta ner detta på en europeisk och nationell nivå. Hur värderar vi våra odlingsresurser inom t ex den fysiska planeringen idag?
 .


18.00 Samling med ett glas vin och tilltugg

18.30 Europa Nostra - Sverige ordf. Carl von Essen, hälsar välkommen
18.35 Michael Ridsdale, National Trust. Studley Royal & Fountains Abbey - Past, Present and the Future
20.10 Sven Persson/N, professionell landskapsfotograf. Skåne - ett landskap i förändring.
20.30 Anders Larsson, SLU Alnarp. Jordbruksmarken - kulturens vagga - men ointressant idag?
21.00 Avslutning
Plats: Hus 28, Kungl Konsthögskolan, Holmamiralens torg 8, Skeppsholmen.
Mindre hus vid vattnet, söder om Konsthögskolans huvudbyggnad.
Anmälan: Obligatoriskt, senast 17 mars, ordforande@europanostra.se eller Carl v Essen tel 070-53 63 007
Avgift: 150 kr. Betala gärna i förväg till EN-Sverige, PG 30 37 76-9
EUROPA NOSTRA - SVERIGE
http://www.swelo.se/?page_id=447
.
.

13 mars 2015

Förgröningsstöd - nytt från EU för i år

 Jordbruksverket berättar om årets nyhet:

Det här är förgröningsstödet

Hur mycket pengar du får i förgröningsstöd beror på hur mycket dina stödrätter för gårdsstödet är värda.

Du ska ha ett visst antal grödor på marken

Ett av villkoren för att få förgröningsstöd är att du ska ha ett visst antal grödor på din mark. Hur många grödor du ska ha beror på hur många hektar åkermark du har och var i landet du har din jordbruksmark.

Det finns krav på så kallade ekologiska fokusarealer

Om du har mer än 15 hektar åkermark ska ha minst 5 procent av din åkermark som så kallade ekologiska fokusarealer.

Sverige ska bevara permanenta gräsmarker

I förgröningsstödet finns regler om att Sverige ska behålla en viss andel betesmarker och marker som har använts för vallodling eller träda minst 5 år i rad.

 
Tror ni detta påverkar min hembygd? Oss hemmansägare med jordbruksmark?
Här i byn finns endast vall. Hölägdor säger vi. Det var länge sedan korn, havre eller rödklöver såddes. Mycket av höet slås och får ligga kvar. Det tas inte om hand. Det innebär att skogsplantering skulle ge markinnehavet mer återbäring i förlängningen. Gran är vanligast att plantera på åkermark men andra trädslag finns att välja på. Planterar man inte kan man låta marken slya igen och sedan glesa ut efter 25-30 år för att få lövskog. Det finns exempel på detta här.

En alternativ framtidsprognos är att f.d. jordbrukare med maskinpark blir de som håller lägdorna öppna genom att ta betalt för att köra med betestugg.

Som realist tror jag att jordbruket i norra Norrland och i denna kommun kommer att tyna bort om inget häpnadsväckande sker. Nästa generation arrendator/-er kommer inte att vilja hålla på med att slå lägdorna. Det hävdas från den del håll att downshiftng (frivillig enkelhet) är framtiden för landsbygden. Alltså relativt unga driftiga stadsmänniskor flyttar ut från stan för att bruka jorden och bli självförsörjande på det jorden ger. Vissa bloggar om det. Jag läser med uppskattning.
Före min tid som bloggare blev jag tillfrågad av Petter som driver tidningen ÅTER om att skriva en artikel, vilket jag gjorde. ÅTER är en fantastiskt tidskrift att prenumerera på, den säljs inte i vanliga tidningskiosken. Nu läser jag den på bibliotek och intresserar mig mycket då artiklar om t.ex. skogsskötsel publiceras. Jag har sedan bloggens början haft en länk till Alternativ.nu i marginalen, det är ÅTERs forum för självhushållare på nätet. Läs den gärna!

Här är två nordliga downshifting och självhushållnings-bloggar:

Klovsta 1 mil från Sollefteå (Y)
Tvärålund 3,5 mil från Umeå (AC)

De har olika inriktning och bevekelsegrunder men samma rötter i downshifting och självhushållning. Människor som lämnat ett fast boende nära eller i en stad  och etablerat sig på landsbygden. På 70-talet kallades de "gröna vågare". Här uppe sågs sådana människor som underliga kufar. Idag skulle många kalla det tillbakagång och bakåtsträvande. Det är ju det liv som levdes för 50 år sedan här. Kanske väljer jag ändå att plantera skog på åkermarken. Var finns det landsbygdsparti som ser till de här jordbrukspolitiska frågorna?
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

12 mars 2015

Folk är folk

Jag köpte seriemagasinet Sofia i en stad härom dagen. En av alla romska EU-migranter sålde den till mig. Det var en ung kille som talade väldigt lite av mitt språk. Jag frågade vad den kostade , han pekade på cirkeln med priset 100:- angivet. Jag fiskade upp sedeln ur plånboken och gav honom. Han blev hjärtinnerligt glad, gladare än vad jag kunde förställa mig. Han sa "Tack, mama" tre gånger och visste knappt vart han skulle vända sig. Av hundralappen får han behålla 75:- som jag skulle tro går till familjens gemensamma pott.
Jag fick ett album om romernas situation under andra världskriget med polska Sofia Taikons berättelse som underlag.
Jag har så mycket jag vill berätta om från min barndom här i byn. Men jag har så många färdiga och halvfärdiga inlägg om annat som jag först tänkte publicera här på bloggen. Om familjen Eriksson vill jag berätta sen. Många kallade dem "tattar-Erikssons" och de bodde i en timrad enkelstuga mitt i byn som revs någon gång på sent 60-tal/tidigt 70-tal. Jag vet inte om minnet sviker mig men jag tycks minnas att de i kökets hörn mot kammaren fanns murstocken med en öppen härd. Lagades maten över öppen eld? Var det verkligen så? Jag var ju inne där nu och då så jag borde komma ihåg. Familjen bestod av mamma, pappa och tre barn som gick i samma skola som jag och mina jämnåriga. Den familjen var rätt utsatt vill jag tro.
.
.


11 mars 2015

Berget Fuji


 凱風快晴
Fuji i rött, sydlig vind, klar morgon.

Jag har bytt motiv på bildskärmen.
Det blev denna här.
Det är en av vyerna i en förnämlig svit med 36 vyer av berget Fuji av japanske konstnären Hokusai som levde 1760-1849. Se mer här om du är intresserad av japansk konst och inte sett dem tidigare. Bläddra, klicka och förstora för att se de många detaljerna. En parafras på detta skapade arkitekten Lasse Holmer då han på 1980-talet målade 36 akvareller av Multråberget. Fatta att jag gillar Ångermanland...

Tillägg för behövande: Multråberget ligger nära Ångermanälven i Sånga och Multrå församlingar, Sollefteå kommun, Västernorrlands län, Ångermanlands landskap, Mellersta norrland.  Norrland är en del av Sverige. Residensstad i Y-län är Härnösand, största stad är Sundsvall. Båda dessa städer ligger vid kusten. För upplysnings skull till alla svea- och götalänningar;-)
.
.

10 mars 2015

Bukettbinderi

Gick en kort tvåtimmarskurs i bukettillverkning. Jag valde att göra en bukett, inte en uppsättning med hjälp av osis. En låg bukett går bra att ha mitt på ett matbord utan att den skymmer sikten, man kan se varandra över blommorna.
Ville göra en låg kompakt bukett med manschett. Inte helt symmetrisk. De limegröna kryssen fick ange tonen eftersom jag gillar de gröna knapparna skarpt. Till sommaren och hösten blir det de egna trädgårdsblommorna som blir växtmaterial. Längtar. Normalt blir buketterna mina lite mer naturliga och inte så hårt styrda som den här.
Ikebana nästa...
.
.

9 mars 2015

Lutfisken med Carl och Elsa

En del funderingar har jag haft om teckningen med Carl och Elsa ur Lutfisken årgång 1937. Genom att söka på internet fick jag lite fakta bakom bilden där en kvinna lämnar sin frihet för en gyllene bur. Tänkte bilden kunde passa så här omkring internationella kvinnodagen, teckningen visar en motsats till kvinnors och mäns jämställdhet.

https://lh3.googleusercontent.com/-pSvck4Ne-5M/VPR_sI3CWBI/AAAAAAAALOA/XL6qg7ggycE/s700/Carl%2520och%2520Elsa%2520ur%2520Lutfisk%25201937-700%2520dpi-web.jpg
Klickbar bild.
 Livet på en pinne för en krona.
Carl och Elsa
var
 Carl Bernadotte junior och Elsa von Rosen.

Prins Carl var sju år yngre än Elsa då han gifte sig för första gången 1937 och hon för andra gången. Då Elsa von Rosen inte var av furstlig börd, miste Carl sin svenska prinstitel och ställning i tronföljden. Dottern Madeleine föddes 1938. Äktenskapet slutade med skilsmässa 1951. Elsa von Rosen återtog då sitt flicknamn.  Elsa dog 1991, Carl 2003.

.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

8 mars 2015

Internationella kvinnodagen 8 mars

År 1858 kom en kunglig förordning som sa att en ogift kvinna som fyllt 25 år kunde anmäla till domstolen att hon ville bli myndig. Gifte hon sig blev hon dock omyndig igen. Prinsessan Eugénie (1830-1889), dotter till Oscar I och drottning Josefina, var en av de första kvinnorna i landet som ansökte om att bli myndigförklarad vilket även godkändes. Eugénie var ogift och sjuklig under hela sitt vuxna liv och ansåg att det gav henne möjlighet att leva ett självständigt liv! som tonsättare och konstnär.
Eugénie Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina av huset Bernadotte

Min morfarsmors ogifta moster Ulrika, Smör-Ulla var troligen den första kvinnan som blev myndigförklarad här i byn. Det skedde 1862 efter att hennes far Jacob skrivit till häradsrätten och begärt hennes myndigförklarande.  Det var endast 4 år efter förordningens genomförande och "Ullis" var då 54 år gammal. Pappa Jacob dog samma år varvid Ulrika fritt kunde bestämma över de egendomar hon ärvde. Vilken förutseende far hon måste ha haft och vilken viljestark kvinna hon själv måste ha varit! Ulrikas mor Ulrika Christiansdotter dog tre år senare (1865), 84 år gammal - utan att vara myndig.

"Ullis" behövde ingen förmyndare vilket både ogifta och gifta kvinnor annars var tvingade att ha vid den här tiden. För gifta kvinnor var det mannen som var förmyndare, för änkor utsågs en manlig förmyndare snarast efter mannens död. Så var det för min morfarsfarmor Catharina Eskilsdotter som blev änka vid 34 års ålder. När hon två år senare gifte om sig krävdes förmyndarens tillstånd, en man i grannbyn.

Jag önskar jag hade ett fotografi av Ulrika. Jag har skannade bilder ur några fotoalbum där jag anar att hon finns med - men inget namn finns angivet på alla de porträtt som finns mellan pärmarna. Så hon förblir anonym till utseendet.

Några viktiga årtal i Sveriges kvinno- och jämställdhetshistoria.

"Vad duktig du är" kan jag som mogen kvinna få höra ibland vilket jag tycker är ganska pinsamt. Den som säger det ser mig som ”en duktig kicka” trots min ålder. Hen måste ha haft väldigt lågt ställda förväntningar på min kapacitet. Orden kan till och med innebära ett nedvärderande av den "berömmande" själv eftersom hen med all säkerhet kunde vara lika ”duktig” om hen försökt. Ty det handlar ofta inte om krångliga saker jag utfört - som jag ser det. Det säger något om att hen inte hade räknat med att jag skulle lyckas klara det jag nu gjorde. Är jag kanske onödigt kritisk?

Läs mer om komplimanger.

 
Jag köper en mimosakvist till mig själv inför internationella kvinnodagen.
En tradition jag tagit med mig från Italien.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails