7 juli 2010

Favoritblomman

Kejsarkronor kallade min pappa de här trädgårdsblommorna. Kejsarkronor var hans absoluta favoritblomma. Han berättade att de här färgstarka liljorna växte vid hans mormorsfars torp ute Tenstrana. Jag är säker på att det var därför han gillade dem, hans förknippade dem med sin älskade gammelmorfar som dog då pappa var 10 år.

Gammelmorfar Jacob brukade trolla fram 5-öringar ur sitt långa gråa skägg då något av barnbarnsbarnen satt i hans knä. Efter att barnbarnet Olivia gifte sig, bodde han hos hennes familj till sin död 1927. Han blev 90 år gammal.

Fast kejsarkronor ser ju annorlunda ut har jag lärt mej. Det här är brandlilja eller brandgul lilja. Så vanlig vid gamla bosättningar, liljorna finns kvar länge efter att människor och hus multnat. Men för mej är det pappas favoritblomma - kejsarkronan. Idag är det hans namnsdag. Och liljorna ska vara av gammal sort och ha bulbiller, så det så.


Kanske andra bloggares har åsikter om , , ,

4 kommentarer:

  1. Jag har nog samma smak som din pappa; jag både älskar kejsarkronor (eller vad de nu heter!) och att gå barfota.
    Min pappa lurade oss godtrogna barfotabarn när vi var små att man sprang fortare om man stoppade gräs mellan tårna, och gissa vad vi gjorde... ;-)

    SvaraRadera
  2. Ja, visst är "kejsarkronorna" finfina! Och din pappa han hade mycket humor... vilken vild idé han inplanterade i er, haha

    SvaraRadera
  3. I minst tjugofem år har i vår rabatt vid söderväggen funnits kejsarkronar (Jo, så har de hetat hitintills och det namnet ska de få behålla. Tack vare att jag inte är botaniker så håller jag med din far till hundra procent.)

    Så hände det sig att för tre år sedan blev det ett riktigt rejält sorkår. Möjligen bidrog det att vår katt blivit arton år och alltför senfärdig.
    Hur som helst så på våren upptäckte vi att rabatten var totalt perforerad av sorkhål. Den sommaren och allt sedan dess har det inte funnits en enda kejsarkrona i rabatten. (Även tulpanerna försvann).

    Men ...
    ... ibland är det inte bara sagor som får ett lyckligt slut. Nu har kejsarkronor börjat växa lite varstans på tomten där vi inte klipper gräset t.ex runt syrénbuskarna.
    Jag undrar vem som spelat rollen som trädgårdsmästare? Mina misstankar riktar sig mot sorksläktet. (Är det någon som kan bekräfta?)

    Att se sina fiender förvandlas till vänner kan uppenbarligen ske i verkligheten och inte bara i sagor --- en erfarenhet jag nu bär med mig.

    Mina vänliga hälsningar får alltså denna gång även omfatta alla sorkar.
    G.W.

    SvaraRadera
  4. Ja, naturen har sin egen gång helt klart! Bulbiller är luftlökar som sitter vid stjälkfästena. Om dina "kejsarkronor" vara av den gamla sorten som producerade sådana var det kanske något djur sett till att de föll i god jord vid syrénerna.
    Men det tar flera år innan en liten pluttebulbill blir till en blommande lilja.

    Trevlig berättelse - alla blev glada till slut!

    SvaraRadera

Hej alla ni knapptryckare som hittat hit och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer...

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...