16 juni 2014

En slags gröttapet

Det tydligaste fotografiet som finns på vardagsrummets /finrummets tapet som det såg ut då jag var liten syns här.Länge var det det enda jag hade att gå efter i planeringen. Så gissa om jag blev lycklig då den denna tapet kom i dagen, efter att väggen revs, så den syns i verkligheten.
På 1930-talet blev det modernt med ljusa tapeter som gav ett enfärgat intryck. Modernismen ville ha en enhetlig och harmonisk bakgrund, man ville bort från mönster och dekorer. Det var den tyska Bauhausskolan som ledde den utvecklingen med mur- och vävimiterande tapeter. Beige kulör och relieftryck utmärkte tapeterna i Sverige långt in på 1950-talet. I folkmun kom de att kallas havregrynstapet, gröttapet, efter färg och struktur. Reliefpräglingen kom med tiden att bli allt starkare, mönstret i vitt var lika diffust som på gröttapeterna. Det är dit, till det sistnämnda med vitt tryck, som jag hänför tapeten i finrummet.

Jag hittade en bit tapet i ett av kökets överskåp vid en tidigare städning och blev lycklig då jag trodde att det var en bit av finrumstapeten. Men så var det inte har jag insett nu men var denna tapet suttit vet jag inte. Kanske nere hos mormor och morfar men jag minns inte hur deras kammare var tapetserad underligt nog.

Beslutet har länge varit att återställa stämningen i finrummet som den var en gång i tiden. Finrummet ska "läsas ihop" med det välbevarade masoniteköket.
http://morfarshus.blogspot.se/2009/05/en-femarings-uppfattning-om-ett-rum.html
Finrummet som jag såg det en gång i tiden.

Det kan knappast vara många som tapetserar med gamla gröttapeter nu för ti´n - om det inte handlar om scenografi eller i museala byggnader. Kanske är jag den siste i universum som väljer att tapetsera med en sådan här slags tapet i ett ordinärt boende...!?  Att jag vill få samma känsla som förr beror säkerligen på de fina barndomsupplevelser jag förknippar med rummen och huset men även på att jag genom min yrkesinriktning ser värdet i det gamla. Det spelar även in att jag har ett annat boende där jag inte tar hänsyn på samma sätt. Att restaurera är ju kul, det är detektivarbete och det är lösande av gåtor. Vem älskar inte det? Problemlösningen är i "morfars hus"extra lätt då jag har egna minnen och då många inventarier finns kvar.
 
Det här är den tapet jag valt att köpa till finrummet.
Leveransen kom i veckan som gick. Tretton gamla tapetrullar som ska kantskäras och klistras. Vilken fabrikör som tillverkat tapeten framgår inte.
Men på tapetbården står det tryckt NT och SVENSK VARA som ni ser uppe till vänster. Det betyder att det är Norrköpings tapetfabrik som tryckt bården. Det är 24 våder på en tapetbredd som man skär isär.


"Hovleverantör" framgår här ovan. Hos samma firma, som jag bara har lovord för, hittade jag tapeten till lill-rumme, en typisk geometrisk 50-talstapet, som väntar på att bli uppsatt. Så blir det även för den nyinköpta. Vi har prioriterat att ta hand om uthus och ekonomibyggnader innan vi satsar tid på att byggnadsvårda bostadshuset. Det finns ingen anledning att jäkta... Huvudsaken är att man har en handlingsplan. Och den finns.
.
.

4 kommentarer:

  1. Hej! Jag är nyinflyttad i Mo, Lögdeå och fann din blogg genom att jag idag på vinden fann en fraktgods-sedel adresserad till Tora Strömgren, Mo Nordmaling, kan det vara samma person som du skriver om här: http://morfarshus.blogspot.se/2010/02/forsta-skolfroken.html tro? Fantastiskt intressant blogg för övrigt, roligt att se någon i bygden som verkligen bryr sig om gamla hus och byggnadsvård.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Emelie! Jomen visst är det lågstadielärarinnan Viktoria Strömgren, alltid kallad Tora. Är det det hus hon bodde i så vet jag var du bor också. Nära älven i en liten klunga med andra bostadshus. Hoppas att du kommer att trivas med huset och i bygden!!!

      Radera
    2. Vad roligt! Jag tror inte att hon bodde i det här huset faktiskt, enligt Svenska Gods och Gårdar ägde en Alexander Sundström gården när den trycktes på 40-talet, och av säljarna har jag fått veta att två kvinnor bodde på varsin våning här fram till -78, de var mostrar till mannen som sålde huset till oss. Vårt hus är byggt 1925 (eller 1929, lite olika uppgifter) och är närmast granne med ett nybyggt hus, annars så står det rätt så ensamt. Tack så mycket!

      Radera
    3. Nu tror jag att jag tryckte på fel knapp, ursäkta om det blev dubbelt svar!

      Vad roligt! Jag tror inte att Tora Strömgren bodde i vårt hus, enligt Svenska Gods och Gårdar ägde en man vid namn Alexander Sundström huset vid tryckning. Av säljarna har jag fått veta att två kvinnor bodde på varsin våning i huset fram till -78, de var mostrar till mannen som sålde åt oss. Vårt hus är byggt 1925 eller 1929, det enda nära grannhuset är ett nybyggt hus som byggdes på platsen för det gamla som brann ner för några år sedan. Tack så mycket!

      Radera

Tyck till om du vill...