26 oktober 2017

Bildning

Har äntligen börjat dokumentera litteraturen här i huset, det är främst pappas böcker som är rätt många. Vill veta vilka titlar och författare som finns, utgivningsår och förlag samt när de köptes in. Böckernas inskriptionerna och dedikationer dokumenteras också. Som jag gruvat för detta arbete men nu när jag börjat märker jag att kartläggningen går lätt när jag väl bestämt excel-dokumentets utformning. Efter starten nu i oktober är jag på god väg även en hel del återstår.

Pappa kom ur arbetarklass även om hans föräldrar drev ett litet jordbruk med två kossor inne i sågverkssamhället. Arbetarrörelsen strävade under första halvan av 1900-talet mot ett bildningsideal, det syns så väl i hans bokhyllor.

Men vad är då bildning? Är bildning av dagens snitt samma som före andra världskriget? Hur aktiv var arbetarrörelsen, ja folkrörelserna över lag, just i den här socknen under 1900-talets första hälft? Finns någon skriftlig dokumentation över detta? Jag minns inga "bibliotek" hos grannar, vänner och de bekanta familjen umgicks med under min uppväxt.

Det är stor skillnad mellan antalet titlar som fanns i pappas ägo och i mammas. Det är även stor skillnad till innehåll. Bonddottern var mer orörlig i sitt tankesätt, inte lika öppen för nya idévärldar, var troende och rädd att kunskap kunde göra en människa gudsfrånvänd och känslokall. Ja, det är sant att så tänktes i en liten stillastående by, inte bara av henne. Pappa tyckte om att förkovra sig, hade rörligare intellekt och några rejäla intresseområden. Det visar sig i bokhyllorna samt i de korrespondenskurser han tog.

Mellan dessa ytterligheter växte jag upp. Och tog så småningom ställning.

Det är fortfarande än idag få barn till föräldrar utan eftergymnasial utbildning som väljer högre studier visar statistiska undersökningar. Jag vill inte tro att det beror på att någon resonerar så här idag. Ingen av mina kusiner på mammas sida gick vidare till universitet eller högskolor. Det är först i nästa generation som några vidareutbildat sig efter gymnasiet. Det tar tid att bryta sig ur ett tänk, en socioekonomisk grupp. Av min generation i byn var jag rätt ensam att välja högre studier utanför "Norrland" och inom en disciplin helt utan förebilder. Med vem av mina barndomsvänner kunde jag diskutera de nya koderna och normerna som omgav mej i den nya miljön? Ensamhetskänslan är ett av klassresenärens dilemman. Man hör inte hemma någonstans - precis som vore man en invandrare eller flykting i sitt eget land.

"Campus" hos ett bildningsförbund kan uppstå varhelst vetgiriga deltagare träffas och diskuterar för att komma vidare i sin syn på världen. Ett universitetscampus är en geografisk plats där olika discipliner möts och kan utbyta erfarenheter.

Jag förkovrar mig enkelt genom att låna "Arbetarhistoria" 2015: 1-2 med tema "Bildning".
Där skriver Jenny Jansson i artikeln Från individ till människa - bildning och arbetarrörelsen:
Vikten av att själv kontrollera vilka kunskaper som ansågs nödvändiga och viktiga för arbetarklassen är i grund och botten insikten om den diskursiva makten: privilegiet att formulera vad som är kunskap, kultur och definiera samhällsproblem var en väsentlig del av att transformera det borgerliga samhället till ett socialistiskt.
(...)
Snart utkristalliserades två olika syften med aktiviteter som syftade till att bilda arbetarklassen. Å ena sidan betonades utbildning, det vill säga att tillskansa sig kunskaper. Ur detta perspektiv skulle arbetarrörelsens egna utbildningsinstitutioner kompensera arbetarklassen för en kort formell utbildning. Å andra sidan hävdade vissa att upplysningen, bildningen, av arbetarklassen var nödvändig för att arbetarklassen skulle kunna skaffa sig inflytande. Med bildning avsågs inte att tillskansa sig specifika kunskaper utan snarare att förstå och analysera samhället: arbetaren skulle omvandlas från "individ till människa".
****
Uppställningen nedan visar ett sätt att se på utbildning kontra bildning:

****

Med så många nya högskolor och universitet som startat de senaste decennierna runt om i landet skulle man kunna tro att folkbildningen ökar men så verkar inte vara fallet. Kraven för att klara examen sägs vara lägre nu - både inom grundskola, gymnasium och universitet. Trots det vill många att en utbildning ska ge möjlighet till goda inkomster, ge karriärmöjligheter, ge social status. Att utbildningen ger lärdomar som har ett egenvärde och är utvecklande för individens personligen, verkar idag inte vara värdefullt.

Att hålla nere ett folks bildningsnivå innebär att det är lättare för staten att styra dem. Eller för den delen lättare för maktmänniskorna i ett mindre lokalsamhälle att behålla makten. Med min inställning till livet och bildning känns detta olustigt. Att inneha makt och att styra för att få egen (ekonomisk, social) vinning måste väl ändå vara människans sämsta drivkraft. När makten istället, enligt mitt sätt att se, borde användas till att planera bra saker för kollektivet som ger människor egenvärde/självkänsla (inte självsäkerhet) och stolthet!  Det är då lokalsamhället kan utvecklas.

Jag fortsätter med dokumentationen av de böcker som omgav mig under uppväxten.
.
.

4 kommentarer:

  1. Detta är intressant skrivet om strukturer i en by el. bygd. Modellen som visar ett sätt att se utbildning och bildning ger mig tankar och reflektioner om hur vi har det idag, det som är spunnet eller runnit och funnit ur arbetarklassen och andra klasser. Förkovra sig och få kunskap och perspektiv i sitt liv.
    Att du tecknar ner boksamlingen din far hade på det sätt du gör blir ju en skatt att ha vidare.
    Historien bakåt är alltid en bärkraft och gör det möjligt att göra annorlunda också-
    Trevlig helg Viola!

    SvaraRadera
  2. Bildningsidealen ser onekligen annorlunda ut i dag än bara i vår föräldrageneration. Jag kan sakna dessa bildade personer, som inte hade några akademiska examina, men som banne mig kunde mycket mer om det mesta, än vad många "välutbildade" gör i dag!
    Har du kikat in på LibraryThing? Jag har lyckats katalogisera de flesta av mina böcker där - och tycker att det är suveränt. I min högerspalt finns en länk till dem - den som visar mina böcker.
    Margaretha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med dig ang. bildning.
      När det gäller LibraryThing har jag sett den på din sida men har icke förstått hur det fungerar. Hittar programmet själv bilden på boken eller skannar man av den? Kan man skriva ut sitt "eget" bibliotek på papper (för mej är det viktigt)? Frågorna hopar sig. Det jag förstår är att du gjort ett "hästjobb" med ett så stort bibliotek som ditt!

      Radera
    2. Jag har mejlat mina svar.
      M

      Radera

Hej alla ni knapptryckare som hittat hit och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer...

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...